Kan förstärkta insatser från barnhälsovården i form av extra hembesök bidra till minskad stress och ökad trygghet hos föräldrar.
Kan förstärkta insatser från barnhälsovården i form av extra hembesök bidra till minskad stress och ökad trygghet hos föräldrar.
Project number : 158771
Created by: Anja Paust, 2014-11-06
Last revised by: Anja Paust, 2014-11-06
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Sammanfattning

Syfte
Syftet med projektet var att undersöka om ökade insatser från barnhälsovården (BVC) i form av extra hembesök kan bidra till att föräldrar känner sig mindre stressade och tryggare i sitt föräldraskap.

Metod
Studien är en randomiserad kontrollerad studie utan matchning som genomförts på två vårdcentraler, Sirius familjecentral och Vargöns BVC där föräldrarna till vartannat barn som föddes erbjudits två extra hembesök från BVC och föräldrarna till vartannat barn utgjort kontrollgrupp. Totalt erbjöds 168 föräldrapar att delta i projektet och 142 föräldrapar valde att delta.
När barnet fyllde ett år fick föräldrarna fylla i en enkät som baserats på ett urval av frågor från Swedish Parenthood Stress Questionnarie (SPSQ) som bygger på Parental Stress Index. SPSQ innehåller frågor kring inkompetens, rollbegränsning, social isolering, hälsoproblem och relationer. Enkäten innehöll även frågor kring sjukdom och olycksfallsprevention samt frågor kring anknytning och samspel med barnet. Dessa frågor är utformade i den tvärprofessionella arbetsgrupp som genomfört och utvärderat studien.

Resultat
Föräldrarna i gruppen som fick extra hembesök upplevde ett mindre behov av hjälp för att klara sitt föräldraskap jämfört med kontrollgruppen. De kände sig även tryggare i att bedöma när och var de bör söka vård när barnet är sjukt och att förebygga olycksfall för barnet. Andelen föräldrar som var yngre än 25 år var högre i hembesöksgruppen.
För Sirius familjecentral noterades en skillnad i totalpoäng på enkäten där de som fått hembesök hade en högre totalpoäng även om denna ej var signifikant (p=0,055). Vargöns BVC uppvisade en skillnad där de som fått extra hembesök i större utsträckning svarade att de upplevde mer problem i relationen till partnern när de fått barn.
Förstagångsföräldrar som fått extra hembesök upplevde ett mindre behov av hjälp för att klara sitt föräldraskap jämfört med kontrollgruppen.
Majoriteten av de som deltog i studien tyckte att hembesök är en bra del av BVC:s verksamhet och de som fått extra hembesök var mycket nöjda med detta.

Slutsats
Föräldrarna som fick extra hembesök upplevde mindre behov av hjälp för att klara sitt föräldraskap och kände sig även tryggare kring sjuk och olycksfallsprevention för sina barn.
Hembesök är en uppskattad del av BVC:s verksamhet och skulle kunna bidra till att föräldrarna känner sig mindre stressade och tryggare i sitt föräldraskap

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Mental Health
The state wherein the person is well adjusted.
Parents
Persons functioning as natural, adoptive, or substitute parents. The heading includes the concept of parenthood as well as preparation for becoming a parent.
Child Care
Care of children in the home or institution.

Projektets delaktighet i utbildning

checked ST-läkarutbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V2
Vargöns Vårdcentral Sirius Familjecentral Achima Vårdcentral

Medarbetare

Per Möllborg
Överläkare, Centrala barnhälsovården, PV Fyrbodal

Finansiering

Grant provider: Modellområde Vänersborg SKL
Application not decided
Grant reciever: Per Möllborg
Applied 2010-01-01 for a contribution of 250,000 SEK intended for Projektets genomförande och uppföljning
Total applied sum: 250,000 SEK

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2011-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2013-08-01

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Bakgrund
Barnhälsovårdens verksamhet är frivillig och syftet är att etablera kontakt med nyblivna föräldrar, att informera om BVC:s verksamhet, undersöka barnet, ge information kring frågor som rör barnets hälsa och utveckling, prevention, att identifiera riskbarn samt att utgöra ett stöd till föräldrarna. Hembesök har enligt tradition länge varit en del i BVC:s arbete och målsättningen är att alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök från BVC. Syftet med hembesöken är att bättre kunna etablera en kontakt med familjen och tidigare undersökningar har indikerat att hembesöken medför att föräldrarna känner sig lugnare(1) och att man mer effektivt kan genomföra stödjande samtal för att stärka föräldrarnas psykiska hälsa(2).
Att bli förälder innebär oftast en positiv omställning i livet men många föräldrar upplever även att kraven ökar vilket kan leda till ökad stress(3). Tidigare studier har visat att mödrar och fäder upplever stress inom olika områden(4). Den ökade stressen kan bidra till problem som depression, problem i relationen till partnern, separation och beteendeproblem hos barnen(5,6,7).
Studier har visat att nyblivna föräldrar har behov av stöd inom flera områden såsom barnavård, föräldraskap och sociala frågor(6) där BVC kan tänkas fylla en viktig funktion.
Senaste åren har antalet hembesök minskat i landet vilket väcker frågor kring behovet av hembesök och eventuella förklaringar till varför de minskat såsom ekonomiska faktorer, tidsbrist, minskat intresse hos föräldrarna samt BVC sköterskornas inställning till hembesök (8-11,12).
Det finns internationella studier, bland annat i Finland som visat att extra hembesök under barnets tidiga levnadsår som intervention i riskgrupper givit positiv effekt även på lång sikt (minskad social problematik såsom social utsatthet, barnmisshandel och försummelse, mödrars kriminalitet och psykiska besvär hos barn(13,13,15))
Det saknas svenska studier vad det gäller eventuella gynnsamma effekter av extra hembesök från BVC och då det kräver extra resurser finns behov av att klarlägga om man kan se eventuella positiva effekter av detta hos barn och föräldrar både på kort och lång sikt.

Syfte

Syfte
Syftet med projektet var att undersöka om ökade insatser från BVC i form av extra hembesök kan bidra till att föräldrar känner sig mindre stressade och tryggare i sitt föräldraskap.

Frågeställning / Hypoteser

Frågeställning
Kan ökade insatser från BVC i form av två extra hembesök där extra tid avsätts för information och samtal kring vanliga sjukdomar hos barnet, olycksfallsprevention, barnets utveckling och samspel med föräldrarna samt sociala frågor bidra till att föräldrar känner sig mindre stressade och tryggare i sitt föräldraskap.

Metod: Urval

Metod

Urval
Projektet genomfördes 2011-2012 på två vårdcentraler i Vänersborgs kommun,
Sirius familjecentral och Vargöns BVC.
Vårdcentralerna skiljer sig åt då Sirius familjecentral har ett upptagningsområde med högre andel familjer med låg socioekonomisk status och högre andel familjer med utomnordisk härkomst. Vargöns BVC har ett upptagningsområde med högre socioekonomisk status och lägre andel familjer med utomnordisk härkomst.
Urvalet har skett för att i möjligaste mån vara representativt för en större grupp genom att spegla en större mångfald ur populationen avseende olika bakgrundsfaktorer.

Metod: Intervention

Tillvägagångssätt
Projektet initierades och finansierades som ett delprojekt i Modellområde Vänersborg som syftade till att synkronisera insatserna för barn och ungdomars psykiska hälsa (16,17).
Projektet utformades genom tvärprofessionellt arbete i en arbetsgrupp bestående av barnläkare, läkare, BVC-sköterskor, psykolog, socionom och projektsamordnare.
På respektive vårdcentral erbjöds vartannat barn som föddes och skrevs in i BVC att få två extra hembesök, vid 4 månaders respektive 9 månaders ålder och vartannat barn fick följa ordinarie BVC program och utgöra kontrollgrupp.
Föräldrarna till de barn som erbjöds två extra hembesök erhöll information kring detta och fick då tacka ja eller nej till att delta vilket registreras av BVC sköterskan.
I arbetsgruppen utformades en strukturerad mall för vad BCV sköterskorna skulle informera och samtala kring vid hembesöken vid 4 månader respektive 9 månaders ålder (bilaga 1).
BVC-sköterskorna gav information och samtalade kring sjukdomar hos barnet, olycksfallsprevention, barnets utveckling och samspel med föräldrarna samt sociala frågor. Föräldrarna fick även möjlighet att diskutera egna frågor och fick information om var man kan få hjälp om problem uppstår.
Vid de förstärkta hembesöken avsattes en timme för besöket där sköterskan träffade föräldrar och barn i hemmet. Sköterskan hade även en extra timme avsatt för administration kring hembesöken. För att uppnå hög kontinuitet utfördes hembesöken i möjligaste mån att av samma BVC sköterska.
Datainsamling gjordes genom att skicka ett frågeformulär till respektive förälder då barnet var 1 år gammalt (bilaga 2).
Frågeformuläret kodades och fylldes i anonymt och skickades ut tillsammans med frankerat svarskuvert. Påminnelse skickades ut vid två tillfällen.

Metod: Datainsamling

Mätinstrument och analys
Frågeformuläret utformades utifrån en validerad enkät, Swedish Parenthood Stress Questionnarie (SPSQ) som bygger på Parental Stress Index (Abidin, 1990) (18) som har validerats och använts på svenskt material (Östberg, Hagekull & Wettergren, 1997) (19).
Det ursprungliga SPSQ-formuläret innehåller 34 frågor indelade i fem grupper: inkompetens, rollbegränsning, social isolering, hälsoproblem och relationer. (bilaga 3).
SPSQ är konstruerat för att mäta den upplevda påfrestning/stress om föräldrar direkt kan relatera till sitt föräldraskap.
Enkäten som använts i detta projekt har ett urval av SPSQ frågor samt frågor som utformats i den tvärprofessionella arbetsgruppen.
Resultaten har analyserats dels genom att titta på skillnader mellan hembesöksgruppen och kontrollgruppen för de enskilda frågorna, skillnader inom de olika delområdena (sjuk och olycksfalls prevention, utveckling och samspel och sociala frågor) samt skillnader i totalpoäng på enkäten (se bilaga metoddel).

Metod: Databearbetning

Det insamlade enkätmaterialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS version 19.
Vid jämförelse av bakgrundsfaktorer mellan grupperna har Chi-square test använts.
Jämförelse mellan gruppernas resultat på enkäten för enskilda frågor, delområden och totalpoäng har analyserats med icke-parametrisk signifikansanalys (Mann-Whitney´s test).
p < 0.05 ansågs utgöra en signifikant skillnad mellan grupperna.

Resultat

Resultat
På Sirius familjecentral erbjöds 46 föräldrapar två extra hembesök varav 38 föräldrapar tackade ja och 8 föräldrapar tackade nej, ett bortfall på 17 %. (Tabell 2)
På Vargöns BVC erbjöds 38 föräldrapar två extra hembesök varav 36 föräldrapar tackade ja och 2 föräldrapar tackade nej, ett bortfall på 5 %. (Tabell 3)
3 stycken barn flyttade under projektet och exkluderades.
I projektet fick sammanlagt 71 barn extra hembesök och 71 barn utgjorde kontrollgrupp.
Vid 81 % av de första extra hembesöken deltog båda föräldrarna och vid 70 % av de andra extra hembesöken deltog båda föräldrarna
Den totala svarsfrekvensen på enkäterna var 59 %. (Tabell 7)

Bakgrundsfaktorerna (kön, ålder, utbildningsnivå, utomnordisk härkomst, förstagångsförälder/ej förstagångsförälder) jämfördes mellan hembesöksgruppen och kontrollgruppen. (Tabell 1-3)
Det fanns en signifikant skillnad i ålder mellan de som fått extra hembesök där andelen som var under 25 år var högre jämfört med kontrollgruppen, p=0,015.

Vid jämförelse mellan den grupp som fått extra hembesök och kontrollgruppen analyserades dels de enskilda frågorna för sig och dels total poäng inom de olika områdena sjuk och olycksfallsprevention, utveckling och samspel samt och sociala frågor.
Även totalpoängen på enkäten jämfördes mellan grupperna.
På fråga 14 (motsvarande fråga 13 i SPSQ) fanns en signifikant skillnad mellan grupperna, p=0,035. (Tabell 4)
”Jag behöver hjälp för att klara mitt föräldraskap”
Även inom området sjuk och olycksfallsprevention fanns en signifikant skillnad mellan grupperna, p= 0,042. (Tabell 4)
Frågorna inom området sjuk och olycksfallsprevention var:
”Jag har fått tillräckligt med information från BVC om egenvård när mitt barn är sjukt.”
”Jag vet var jag ska söka vård om mitt barn är sjukt.”
”Jag känner mig trygg i att bedöma när jag behöver söka sjukvård för mitt barn.”
”Jag har fått tillräckligt med information från BVC om hur man kan förebygga olycksfall för mitt barn.”
Totalpoängen på enkäten visade dock ingen signifikant skillnad mellan grupperna, p=0,129. (Tabell 4)

För Sirius familjecentral noterades dock en skillnad i totalpoäng på enkäten där de som fått hembesök hade en högre totalpoäng även om denna ej var signifikant (p=0,055). (Tabell 5)

Diskussion

Diskussion

Intresset från föräldrarna som tillfrågats om att delta i projektet har varit stort och majoriteten tycker att hembesök som del i BVC:s verksamhet är bra.
De som fått extra hembesök har även varit mycket nöjda med detta (tabell 4, fråga 27,28).
Några kommentarer har varit:
"Tycker det är ett mycket trevligt initiativ att BVC kommer på hembesök"
(man, förstagångsförälder).
"Hembesöken har varit jättepositiva! Trivs så himla bra med våran barnmorska! Hon finns där när man som förälder även behöver prata av sig med alla känslor som man får" (kvinna, förstagångsförälder).
"Jag har ej haft hembesök men en bra idé" (man, ej förstagångsförälder).

En anledning till att så många har valt att delta i projektet och har en positiv inställning till hembesök från BVC skulle kunna vara att det finns ett behov hos föräldrar att få extra stöd och information. Föräldrar idag har om man jämför historiskt sett kanske inte heller samma sociala nätverk med föräldrar och syskon i närheten som kan ge hjälp och stöd i föräldraskapet vilket även kan bidra till att BVC:s hembesök fyller en viktig funktion.

Resultat diskussion
När man tittar på bakgrundsfaktorer fanns en signifikant skillnad i ålder mellan grupperna där andelen som är under 25 år är signifikant högre i hembesöksgruppen än kontrollgruppen. Även andelen förstagångsföräldrar är högre i hembesöksgruppen jämfört med kontrollgruppen även om den ej är signifikant. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att yngre föräldrar och förstagångsföräldrar i större utsträckning känner ett behov av extra information och stöd i sitt föräldraskap. Detta skulle kunna bidra till att dessa föräldrar i större utsträckning har valt att tacka ja till extra hembesök och att svara på enkäten vid uppföljningen.
Andelen kvinnor som svarat på enkäten var endast marginellt högre. En bidragande faktor till att svarsfrekvensen var relativt jämt fördelad mellan könen var troligtvis att båda föräldrarna i stor utsträckning deltog vid hembesöken. Även i kontrollgruppen var svarsfrekvensen mellan könen endast marginellt högre bland kvinnorna.
Detta signalerar att båda föräldrar oavsett kön har haft ett stort intresse av att delta i projektet.

Vid jämförelse mellan gruppen som fått extra hembesök och kontrollgruppen sågs en signifikant skillnad på frågan
”Jag behöver hjälp för att klara mitt föräldraskap.”
Frågan rör området inkompetens och gruppen som fått extra hembesök skattade sig lägre på denna fråga än kontrollgruppen. Detta skulle kunna tyda på att föräldrarna som fått extra stöd och samtal från BVC sköterskorna inte har lika stort behov av hjälp för att klara sitt föräldraskap och därmed känner sig mindre stressade och tryggare som föräldrar.

Inom området sjuk och olycksfallsprevention fanns även en signifikant skillnad mellan grupperna. Möjligen kan information i en lugn och trygg hemmiljö göra att föräldrarna har lättare att ta till sig informationen. Om föräldrarna upplever att de har fått tillräcklig information skulle det kunna bidra till att de känner sig tryggare i att bedöma och vårda sitt barn när det är sjukt och även kunna bedöma när och var man bör söka vård.
Vid hembesöken har man även informerat kring hur man kan förebygga olycksfall i hemmet. En fördel med hembesöket är att man direkt kan se och utgå från hur hemmet ser ut och ge konkreta tips och råd på plats om olycksfallsprevention.
Med anledning av detta vore det av intresse att följa dessa grupper på sikt för att se om denna skillnad även avspeglar sig exempelvis genom att barnen i de grupper som fått extra hembesök i mindre utsträckning söker vård för sjukdomar och olycksfall, då liknande studier ej gjorts tidigare.

För Sirius familjecentral noterades en skillnad i totalpoäng på enkäten där de som fått hembesök hade en högre totalpoäng även om denna ej var signifikant (p=0,055). Det bör dock noteras att den totala svarsfrekvensen var låg och därmed är resultatet svårvärderat.
En tolkning kan vara att de som fått extra hembesök i ett socioekonomiskt utsatt område har bättre nytta av hembesöken. Å andra sidan vet vi ju inte om de som hade bäst nytta av hembesöken svarade på enkäten eftersom svarsfrekvensen var så låg.

Metod diskussion
Powerberäkning gjordes ej inför denna studie men hänsyn har tagits till tidigare studier där man använt SPSQ för utvärdering och gjort jämförelser mellan grupper.
Då flera av de studier som gjorts har haft ungefär samma antal deltagare som i detta projekt (n=142 föräldrapar) så har vi uppskattat att studien har tillräckligt stort stickprov (20,21,22).

En svaghet i studien är den enkät som använts då denna endast delvis är baserad på en validerad enkät och delvis baserad på frågor som arbetsgruppen utformat.
Urvalet av frågor från SPSQ har gjorts för att i möjligaste mån spegla och mäta de områden som BVC sköterskorna informerat och samtalat med föräldrarna kring.
Då dessa frågor inte berörde frågor kring sjuk och olycksfallsprevention, samspel och anknytning eller fördelning av föräldraledighet utformades frågorna på liknande sätt som SPSQ frågorna kring detta.
Ett alternativ hade varit att dela ut SPSQ enkäten i oförändrat format och lagt till ytterligare frågor separat. Anledningen till att vi inte gjorde detta var att det blev för många frågor och att alla frågor i enkäten inte kändes relevanta i förhållande till syftet med hembesöket. Risken med för många frågor i enkäten var även att svarsfrekvensen skulle bli lägre.
Sammanfattningsvis bör därför framhållas att för att kunna dra några egentliga slutsatser av resultaten skulle man först behöva validera den enkät som vi använt i detta projekt.
Ett alternativt upplägg att genomföra projektet på hade varit att göra en kvalitativ studie med intervjuer av föräldrar i hembesöksgruppen och kontrollgruppen.
Eftersom vi hade så många deltagare i projektet valde vi att använda oss av en enkät då vi hoppades hitta intressanta skillnader mellan grupperna som kanske inte kommit fram om man gjort ett mindre urval. Däremot vore det intressant att följa upp projektet med en kvalitativ studie för att vidare undersöka de skillnader mellan grupperna som vi funnit i studien.

Slutsats

Slutsatser
Förstärkta insatser från BVC i form av extra hembesök skulle kunna vara ett sätt att bidra till minskad stress och ökad trygghet hos föräldrar. I denna studie noterades en skillnad där de föräldrar som fått extra hembesök i mindre utsträckning upplevde behov av hjälp att klarar sitt föräldraskap. Denna skillnad noterades även för förstagångsföräldrar.
Även inom sjuk och olycksfallsprevention skulle extra hembesök kunna vara ett sätt att bidra till ökad kunskap och trygghet hos föräldrarna.
Totalpoängen på enkäten var högre för de som fått extra hembesök på Sirius familjecentral där även de socioekonomiska förutsättningarna var sämre jämfört med Vargöns BVC.
Resultaten skulle kunna tala för att förstagångsföräldrar och föräldrar med lägre socioekonomisk status är de som har störst nytta av extra hembesök men ytterligare studier behövs för att klarlägga detta.

Referenser

Referens
1. Berg Brodén M. Mor och barn i ingenmansland. Psykoterapeutiska interventioner
under spädbarnsperioden [dissertation]. Lund: Lunds Universitet. 1992.
2. Wickberg-Johansson B, Erlandsson B, Hwang CP. Primary health care management of postnatal depression in Sweden. Journal of Reproductive and Infant Psychology 1996;14:69-76.Lundberg, U.
3. Mårdberg, B., & Frankenhauser, M. (1994). The total workload of male and female white collar workers as related to age, occupational level, and number of children. Scandinavian J of Pshychology, 35, 315-327.
4. Widarsson M, Engström G, Rosenblad A, Kerstis B, Edlund B, Lundberg P.
Parental stress in early parenthood among mothers and fathers in Sweden. Scand J Caring Sci. 2012 Oct 15. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01088.x
5. Östberg, M. (1999). Parenting Stress (Doctoral dissertation). Uppsala: Department of Psychology, Uppsala University.
6. Lu, L. (2006). The new family. Personality and Individual Differences, 30, 222-242.
7. Crnic, K., & Low, C. (2002). Everyday stresses and parenting In M. H. Bornstein (Ed.), Handbook of parenting (Vol. 5: Practical issues in parenting (2nd ed.,), pp. 243-367).
8. Barnhälsovården statistik Örebro 2007 www.orebroll.se/bhv
9. Barnhälsovård Årsrapport för Stockholm 2007 www.bhvsll.se
10. Barnhälsovård Årsrapport Uppsala 2007
11. Barnrapporten Halland 2007 www.lthalland.se
12. Magnusson, M (2010) Minskat antal hembesök inom barnahälsovården. Läkartidningen 47, 107
13. Aronen E. The effect of Family Counseling on the Mental Health of 10-11 Year Old Children in Low- and High-Risk Families: A Longitudinal Approach. J Child Psychol. Psychiatry 1993; 34(2):155-165.
14. Aronen ET. Kurkela SA. Long-Term Effects of an Early Home-Based Intervention. J. AM. Acad. Child Adolesc. Psychiatry 1996;35:12:1665-1672.
15. Aronen ET, Arajärvi T. Effects of Early Intervention on Psychiatric Symptoms of Young Adults in Low-Risk and High-Risk Families. American Journal Orthopsychiatry 2000;70(2): 223-232.

16. http://www.vanersborg.se/modellomradepsynk
17. http://www.skl.se/psynk/modellomradesprojektet09-11/kontakt_modellomraden_1-14/vg_2
18. Abidin, R. R. (1990). Parenting Stress Index (PSI) - Manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resourses, Inc.
19. Östberg, M., Hagekull, B. & Wettergren, S. (1997). A measure of parental stress in mothers with small children: Dimensionality, stability and validity. Scandinavian Journal of Psychlolgy, 38, 199-208.
20. V Tommiska, M Östberg, V Fellman. (2002). Parental stress in families of 2 year old extremely low birthweight infants. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2002;86:F161–F164.
21. Mothander PR, Moe RG. (2010) Self-reported depressive symptoms and parental stress in mothers and fathers who bring their infants to an infant mental health clinic. Nord J Psychiatry. 2010 Oct;64(5):310-6.
22. M. Ternborg, H Volgsten , A Skoog Svanberg (2009). Föräldrastress i familjer med 1-åriga barn. Barnmorskeprogrammet, 15 hp.

Informationen här är anpassad utifrån riktlinjer för funktionshindrade (WAI), framtagna av W3C. Sidorna använder cookies. Genom att använda sidorna godkänner du användandet av cookies. FoU i Sverige är en del av Researchweb.

Kan förstärkta insatser från barnhälsovården i form av extra hembesök bidra till minskad stress och ökad trygghet hos föräldrar., from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/en/sverige/project/158771