Hjälper det att samtala med blivande föräldrar om alkohol?
- Barnmorskans dialogsamtal om alkoholvanor och psykosocialt stöd för alkoholfri graviditet.
Hjälper det att samtala med blivande föräldrar om alkohol?
- Barnmorskans dialogsamtal om alkoholvanor och psykosocialt stöd för alkoholfri graviditet.

Project number : 1966
Created by: Hjördis Högberg, 2007-02-09
Last revised by: Hjördis Högberg, 2009-08-04
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Will it be of any help to discuss alcohol with parents-to-be? - The midwife´s dialogue conversation about alcohol habits and psychosocial support for non-alcoholic pregnancy.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Fertila kvinnors alkoholkonsumtion ökar i samhället. Graviditet ska vara en alkoholfri zon. Man vet att det ofödda barnet skadas på olika sätt av alkohol, vilket kan leda till livslånga handikapp. Prevalensen när det gäller alkoholskador på barn under graviditen är oklar på grund av underdiagnosticering. Det är känt att 10-15% av alla barn i Sverige växer upp i familjer där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol.

Under åren 1994-96 bidrog Folkhälsoinstitutet (FHI) med projektmedel för utveckling av det alkoholförebyggande arbetet bland blivande föräldrar. Vi fick då medel från FHI och FoU-medel från Bohuslandstinget för studien ”Alkoholsamtal med blivande föräldrar – en metod för mödrahälsovården ” i Landvetter. Då utarbetades och prövades en metod för alkoholsamtal med båda de blivande föräldrarna under tidig graviditet.

Nu har jag vidareutvecklat metoden och genomför en jämförande studie med interventions- och kontrollgrupp.
Syftet är att utpröva och värdera en modell för alkoholsamtal med blivande föräldrar för att minska alkoholkonsumtionen hos den blivande mamman och vid behov även hos den blivande pappan.
Hypotesen är att barnmorskans alkoholsamtal med gravida eller par vid inskrivningen medför att andelen gravida som dricker måttligt minskas med mer än 13% (från 33% till mindre än 20%). Alkoholsamtal medför att den blivande pappan ökar sitt psykosociala stöd till den blivande mamman för alkoholfri graviditet samt att fler män minskar sin alkoholkonsumtion under graviditeten inför föräldraskapet.

Detta projekt ingår i min masterutbildning i folkhälsovetenskap (MPH, Master of Public Health) vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap(NHV), MPH-uppsats 2005:25.

ABSTRAKT
Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmässigt gravida kvinnor att avstå från alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen på MVC ger en unik möjlighet både för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför föräldraskapet och alkoholproblem inom släkten.
Syfte: Att undersöka om samtal med båda de blivande föräldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd från främst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han får motsvarande stöd av henne till minskat drickande.
Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I två olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning på MVC och båda parterna fyllde i frågeformulär vid inskrivningen. Paret fick vidare tillfälle att reflektera kring sina alkoholvanor, attityder till alkohol inför föräldraskapet samt hur det i vissa fall varit att växa upp med alkoholism. I kontrollgrupperna fortsatte barnmorskan med ordinarie alkoholinformation. Interventionsgruppen och första kontrollgruppen fyllde i förmätningsinstument efter inskrivningen och eftermätningsinstrument i graviditetsvecka 33. Andra kontrollgruppen deltog enbart med eftermätningsinstument.
Resultat och slutsatser: De flesta blivande föräldrarna använde alkohol året före graviditeten men enbart 6,7-9,6% (olika grupper) av de gravida kvinnorna drack alkohol efter graviditetsbeskedet. De flesta blivande papporna fortsatte dricka under graviditeten men många minskade sin konsumtion. Ungefär 25% av männen drack för avstressning och lika många berusningsdrack. Få män (2-3%) hade någon gång oroat sig för kvinnans drickande. Mellan 4,0-12,3% kvinnor hade någon gång oroat sig för eget drickande men 9,8-13,5% kvinnor hade någon gång oroat sig för partnerns drickande. Blivande pappor får mindre stöd än gravida kvinnor till minskat drickande. I 6-13% av svaren uppgavs en alkoholiserad förälder och i 64-68% av svaren uppgavs frånvaro av alkoholism i familjen/släkten. Skillnaderna mellan grupperna var genomgående små. Dock ansåg man i interventionsgruppen i högre grad att MVC givit den viktigaste informationen om alkohol samt upplevde i högre grad stöd från varandra än i kontrollgrupperna.

Nyckelord: alkohol, graviditet, föräldrar, frågeformulär, samtal, intervention, psykosocialt stöd, socialt stöd.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Alcohol-Induced Disorders
Disorders stemming from the misuse and abuse of alcohol.
Pregnancy
The status during which female mammals carry their developing young (EMBRYOS or FETUSES) in utero before birth, beginning from FERTILIZATION to BIRTH.
Parents
Persons functioning as natural, adoptive, or substitute parents. The heading includes the concept of parenthood as well as preparation for becoming a parent.
Questionnaires
Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.
Social Support
Support systems that provide assistance and encouragement to individuals with physical or emotional disabilities in order that they may better cope. Informal social support is usually provided by friends, relatives, or peers, while formal assistance is provided by churches, groups, etc.
Intervention Studies
Epidemiologic investigations designed to test a hypothesized cause-effect relation by modifying the supposed causal factor(s) in the study population.
Alcoholism
A primary, chronic disease with genetic, psychosocial, and environmental factors influencing its development and manifestations. The disease is often progressive and fatal. It is characterized by impaired control over drinking, preoccupation with the drug alcohol, use of alcohol despite adverse consequences, and distortions in thinking, most notably denial. Each of these symptoms may be continuous or periodic. (Morse & Flavin for the Joint Commission of the National Council on Alcoholism and Drug Dependence and the American Society of Addiction Medicine to Study the Definition and Criteria for the Diagnosis of Alcoholism: in JAMA 1992;268:1012-4)

Projektets delaktighet i utbildning

checked D-uppsats / Magisterexamen


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Mödrahälsovård/Gynekologi/Ungdomsmottagningar - Område M3
Statligt - Högskolor - Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap - Göteborg

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2001-10-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2005-09-29

Publikationer från detta projekt

  1. Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundets Konferens Reproduktiv Hälsa; 2007.
  2. Åbo, Finland: Nordisk Jordemor Kongress; 2007.
  3. Malmö: Årskonferens Socialpsykiatriskt forum; 2007.
  4. Högberg H, Willén H.
    Socialmedicinsk tidskrift 2007:1:78-86.
  5. Hjälper det att samtala med blivande föräldrar om alkohol? - Barnmorskans dialogsamtal om alkoholvanor och psykosocialt stöd för alkoholfri graviditet
    [Hjälper det att samtala med blivande föräldrar om alkohol? - Barnmorskans dialogsamtal om alkoholvanor och psykosocialt stöd för alkoholfri graviditet]
    Högberg H, Willén H, Eriksson B.
    2005

Länk till webbplats / webbsida

www.nhv.se/forskning, http://primaren.vgregion.se/upload/PVSB/MVC/H%20Högberg%202005.pdf eller www.livstecken.se (här finns även Hjördis Högbergs övriga dokument)

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

WHO (1998) har som mål framtill 2015 att alkoholkonsumtionen per capita inte ska öka eller överskrida sex liter ren alkohol per år och att den ska vara nära noll för dem som är under 18 år. Graviditet ska vara en alkoholfri zon. Man vet att det ofödda barnet skadas på olika sätt av alkohol (Jacobson et al. 1994), vilket kan leda till livslånga handikapp. Prevalensen när det gäller alkoholskador på barn är oklar pga underdiagnosticering (Connheim & Rydberg 2000, Strömland 2000).
Kvinnors alkoholkonsumtion har ökat kraftigt, både i Sverige och i övriga Norden. Vidare beräknas att 10-15 % av alla barn lever i missbruksmiljö (Nationella Folkhälsokommittén 2000). En nordisk studie (Alm et al. 2000) visade att nio % svenska, tre % norska och 28 % danska gravida använde någon form av alkohol mer än en gång/månad under graviditeten. Författarna påtalar risk för underrapportering. Pappornas alkoholvanor visade samma mönster.
I denna studie intresserar jag mig för faktorer som påverkar konsumtionen av alkohol under graviditet. Exempel på riskgrupper är de som har alkoholism i familjen, högkonsumenter och de som saknar kunskap om påverkan på det ofödda barnet (Abela 2000). I min kliniska verksamhet möter jag par som tycks ha behov av den andres stöd för att själva motstå alkohol.
Få studier har utrett förhållande mellan socialt stöd och alkoholkonsumtion under graviditet (Pierce et al. 1996). De studier som gjorts ser oftast kvinnan som en isolerad individ snarare än infogad i kulturellt och socialt sammanhang. Socialt stöd under graviditet har inflytande på kvinnans hälsa, livsstil, kunskap och graviditetsutfall. Störst betydelse har partnerns stöd (Dunkel-Schetter et al. 1996).
Alm et.al. (2000) visade att 95% av de svenska paren fick stöd i föräldraskapet från den andra föräldern, medan 83% norska och 89% danska par upplevde sådant stöd. Psykosocialt stöd under graviditet är således ett viktigt område för hälsopersonal att arbeta med. Interventioner under graviditet finns beskrivet för riskgrupper som tonårsgravida med riskbeteende (Olds et al. 1998) och för kvinnor som fött alkoholskadat barn (Astley et al. 2000), men ej för övriga gravida (Abela 2000, Nationella Folkhälsokommittén 2000).
Ett första nödvändigt steg för att upptäcka högkonsumtion är en omfattande alkoholanamnes med samtliga gravida (Plant 2000). Dejin-Karlsson (1997) visar att 33% använder alkohol under graviditeten om än måttligt. Andra studier (Aaronsson 1989, Hyssälä et al. 1992,Abela 2000) visar att gravida dricker mindre när de har kunskap om alkoholskador på barnet, samt lättare avstår alkohol om omgivningen gör det. Vi (Agnetun & Högberg 1998) gav information om alkohol vid graviditetstesten och genomförde alkoholsamtal med alla blivande föräldrar vid inskrivningen under ett år på MVC. 52% av kvinnorna uppgav då att de använt alkohol i tidig graviditet, men bara tio procent gjorde det fortfarande vid inskrivningen som vanligen inträffar i tionde graviditetsveckan. I samtalet med barnmorskan fick paret möjlighet att samtala om egna barn- och ungdomsupplevelser av alkoholbruk i släkten, detta menar vi medverkar till reflektion, bearbetning och medvetenhet. Paren fick dessutom tillfälle att uttrycka vilket stöd de behövde från varandra då någon av dem behövde minska sin alkoholkonsumtion. Vi efterfrågade inte hur många blivande mammor som använde alkohol under graviditeten efter inskrivningen.
Jag har inte lyckats finna några andra studier som undersöker en intervention i form av reflekterande samtal med båda föräldrarna. I linje med resonemanget ovan avser jag att pröva en vidareutvecklad modell för parsamtal i samband med inskrivningssamtalet. Jag vill undersöka om barnmorskesamtal med blivande föräldrar i tidig graviditet kan dels minska alkoholkonsumtionen i familjen generellt, dels om, i de fall där det behövs, går att stödja mamman via pappan. Nyttan av studien i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är ovedersäglig, för de blivande föräldrarnas egen hälsa, men i synnerhet för barnens.

Syfte

Att utpröva och värdera en modell för alkoholsamtal med blivande föräldrar i syfte att minska alkoholkonsumtionen hos den blivande mamman och vid behov även hos den blivande pappan.

Frågeställning / Hypoteser

Forskningsfrågor:
1. Vilka effekter har barnmorskans alkoholsamtal på (1) alkoholkonsumtion, (2) upplevt psykosocialt stöd från partnern?
2. Vilka samband finns mellan alkoholkonsumtion och upplevt psykosocialt stöd?
Hypotes:
¤ Alkoholsamtal med gravida eller par vid inskrivningen medför att andelen gravida som dricker måttligt minskas från 33 % till <20%.
¤ Alkoholsamtal medför att blivande pappor ökar sitt psykosociala stöd till kvinnan för alkoholfri graviditet.
¤ Alkoholsamtal medför att fler män minskar sin alkoholkonsumtion under graviditeten inför föräldraskapet.

Teoretisk referensram

Studiens inomvetenskapliga relevans låg huvudsakligen i att utveckla instrument för att mäta socialt- och psykosocialt stöd i den specifika situation vi här studerade. De instrument som fanns mätte antingen socialt stöd generellt, eller närståendes stöd i syfte att påverka en alkoholmissbrukares drickande. Inget av dessa instrument var adekvata här. Vid litteraturgenomgång hittade vi ej mätinstrument angående parsamtal om vanor och attityder till alkohol under graviditet. Vi lyckades inte finna några interventioner som byggde på samtal med båda föräldrarna under graviditet och fann ej heller något instrument som mätte socialt stöd eller mätinstrument om betydelsen av socialt stöd för alkoholfri graviditet. Det saknades även instrument som mätte om, och i så fall på vilket sätt, blivande föräldrar inom parrelationen påverkade varandras alkoholkonsumtion inför föräldraskapet. Studien kan således bidraga till att utveckla teori om socialt- och psykosocialt stöd, liksom den praktiska tillämpbarheten av sådan teori.

Metod: Urval

Designen är kvasiexperimentell (Robson 1993) med kontrollgrupp.
Undersökningen gjordes på blivande föräldrar, inom ordinarie verksamhet vid Barnmorskemottagningar/MVC i tre län i Sverige. Alla svensktalande gravida med partner vid inskrivningstillfället erbjöds delta. Partner erbjöds ej deltagande om en gravid kvinna exkluderades på grund av språksvårigheter. I studien deltog en interventionsgrupp och två kontrollgrupper. All data insamlades från 2002-12-01 till 2004-05-31.

Urvalsprocessen:
Interventionsgruppen valdes i en kommun där det fanns mångårig erfarenhet av förebyggande arbete bland barnfamiljer och samverkan mellan Barnmorskemottagning/MVC, BVC, Spädbarnsgrupp, socialtjänst och Rådgivningsbyrå. Alla barnmorskor som var anställda inom Barnmorskemottagning/MVC inom kommunen deltog i studien. Vid studiens start arbetade sex barnmorskor. Två barnmorskor slutade under året. Nya kollegor samt vikarier medförde totalt tio involverade barnmorskor.

Kontrollgrupper söktes via författarens professionella nätverk. Fyra barnmorskor från tre MVC i södra Sverige tillfrågades och planerade att delta i kontrollgrupp 1. Två barnmorskor deltog i kontrollgrupp 1, dessa barnmorskor arbetade vid studiens start utan kollegor och på två olika MVC. Före studien startade avstod de två övriga barnmorskorna deltagande i kontrollgrupp 1 på grund av tung arbetssituation. Kontakt togs då med en Barnmorskemottagning/MVC i mellersta Sverige för att få tillräckligt underlag för kontrollgrupp 1 och alla tio tillfrågade barnmorskorna deltog. Alla tio barnmorskor från denna Barnmorskemottagning/MVC i mellersta Sverige samt barnmorskorna från den tredje MVC:n i södra Sverige tillfrågades därefter att delta i kontrollgrupp 2, alla utom en barnmorska från södra Sverige deltog i kontrollgrupp 2.

Metod: Gruppindelning

Interventionsgrupp: Muntlig information om studien lämnades till alla svensktalande par i samband med första kontakt med Barnmorskemottagning/MVC. Skriftlig information om alkohol och graviditet samt studien skickades hem till paret före inskrivningssamtalet på Barnmorskemottagning/MVC.

Kontrollgrupp 1: Muntlig information om studien lämnades till alla svensktalande par i samband med första kontakt med Barnmorskemottagning/MVC. Paren fick skriftlig information om studien i samband med inskrivningssamtalet på Barnmorskemottagning/MVC.

Kontrollgrupp 2: Muntlig och skriftlig information om studien lämnades till alla svensktalande par i samband med det besök som var före besöket i graviditetsvecka 33.

Metod: Intervention

Interventionsgruppen erhöll muntlig och skriftlig information om studien vid graviditetsbesked på Barnmorskemottagning/MVC eller när paret per telefon bokade tid för inskrivningssamtal. Paren uppmanades läsa i Häftet Graviditet och Alkohol (FHI) hur alkoholen påverkar fostret och hur fostrets hjärna utvecklas (sidorna 6-9). Två månader efter studiens start byttes informationshäfte till det då enda tillgängliga Vit Zon (FHI). Paren uppmanades nu att läsa hela häftet om alkohol under graviditet och inför föräldraskap. Interventionen genomfördes under inskrivningssamtalet. Efter inskrivningssamtalet tillfrågades paret om deltagande i studien av barnmorskan. Förmätningsinstrumentet gavs till kvinna och man. Paren ombads att återlämna formulären i kuverten förslutna. Eftermätningsinstrumentet utlämnades efter besöket i graviditetsvecka 33, se figur 3 sid. 24.

Barnmorskan började inskrivningssamtalet rutinmässigt. Efter en halvtimma frågade barnmorskan angående rökning och därefter om paret läst häftet ”Vit Zon”. Sedan gav barnmorskan den gravida kvinnan och hennes man var sitt alkoholsamtalsunderlag (Bilaga 1 finns i slutet av texten inom Resultat). Paret ombads fylla i frågeformulären. Barnmorskan var närvarande. Alkoholsamtalet genomfördes som dialogsamtal om alla frågorna i formuläret. Paret själva berättade egna erfarenheter och attityder om alkoholvanor under denna och tidigare graviditeter samt inför föräldraskapet. Under alkoholsamtalet frågade barnmorskan om paret visste hur fosterhjärnan utvecklas under olika perioder av graviditeten. Annars berättades om detta och att alkohol kan skada fosterhjärnans utveckling under hela graviditeten. Paret gavs möjlighet till samtal och reflektion omkring alkohol och föräldraskap. Tillräcklig tid skulle finnas om paret önskade prata om egna erfarenheter, samt om svåra känslor eller minnen aktiverades. Barnmorskan förtydligade att blivande föräldrar nu fortfarande kunde skydda sitt växande foster mot eventuella alkoholskador. Barnmorskorna hade skriven mall för hur alkoholsamtalet kunde genomföras. Alkoholsamtalet finns publicerat i Jordemodern (Högberg 2003).

Kontrollgrupp 1
Barnmorskan gav alkoholinformation på samma sätt som tidigare. Kontrollgrupp 1 erhöll muntlig information om studien vid graviditetsbesked på Barnmorskemottagning/MVC eller när paret per telefon bokade tid för inskrivningssamtal. Skriftlig information om studien gavs när kvinnan/paret kom för inskrivningssamtal eftersom ingen skiftlig information skickades hem. Förmätningsinstrumentet gavs till paret efter inskrivningssamtalet hos barnmorskan. Eftermätningsinstrumentet gavs till paret efter besöket i graviditetsvecka 33.

Kontrollgrupp 2
Barnmorskan gav vid inskrivningssamtalet alkoholinformation på samma sätt som tidigare. Muntlig och skriftlig information om studien gavs till kontrollgrupp 2 vid barnmorskebesöket före graviditetsvecka 33. Eftermätningsinstrumentet gavs till paret efter besöket i graviditetsvecka 33.

Metod: Datainsamling

Deltagande och bortfall:

Interventionsgruppen (I-gr.)
I interventionsgruppen deltog 238 gravida kvinnor och 229 blivande pappor (N = 297 par). 15 par avböjde deltagande och 17 par återlämnade ej förmätning på grund av abort, missfall eller utflyttning. 228 gravida kvinnor och 219 blivande pappor återlämnade förmätningsinstrumentet, 37 gravida kvinnor och 46 blivande pappor återlämnade ej. Eftermätningsinstrumentet återlämnades av 184 gravida kvinnor och 184 blivande pappor, varav 10 par enbart besvarade eftermätningen. 173 par återlämnade både för- och eftermätningsinstrument.

Kontrollgrupp 1 (K-gr1.)
I kontrollgrupp 1 deltog 307 gravida kvinnor och 307 blivande pappor (N = 383 par). 39 par avböjde deltagande och 37 par återlämnade ej förmätning på grund av abort, missfall eller utflyttning. 271 gravida kvinnor och 266 blivande pappor återlämnade förmätningsinstrumentet, 36 gravida kvinnor och 41 blivande pappor återlämnade ej detta. Eftermätningsinstrumentet återlämnades av 214 gravida kvinnor och 211 blivande pappor, varav 5 par enbart besvarade eftermätningen. 202 par återlämnade både för- och eftermätningsinstrument.

Kontrollgrupp 2 (K-gr2.)
I kontrollgrupp 2 deltog 163 gravida kvinnor och 163 blivande pappor (N = 164 par). Gruppen deltog ej i förmätningen. Ett par avböjde deltagande, 26 gravida kvinnor och 30 blivande pappor återlämnade ej eftermätningsinstrumentet. Eftermätningsinstrumentet återlämnades av 137 gravida kvinnor och 133 blivande pappor. 133 par återlämnade eftermätningsinstrument.

Mätinstrument:
Informationsblad utdelades till alla som erbjöds deltagande i studien. Information gavs om undersökningen, syfte, frivillighet och att enkäten beräknades ta cirka 15 minuter att fylla i. Namn, adresser samt telefonnummer till lokalt ansvariga för studien, projektansvarig samt handledare fanns med på bladet. Namnlistor gavs till barnmorskan att ifylla deltagande patienter/par samt bortfall och barnmorskan erhöll även bortfallsinstrument som hon ifyllde med bakgrundsdata gällande för gravida samt partner som avstod deltagande. Både förmätningsinstrument och eftermätningsinstrument hade mindre blad upptill med förklarande text att detta blad kommer att tas bort från formuläret efter kodning samt att namn och födelsedatum behövdes tills alla data var insamlade. Dessutom påtalades att partnerns namn och födelsedatum behövdes för att identifiera paret. Där fanns även utrymme att ifylla eget namn och födelsedata (6 siffror) + partners namn och födelsedata. Förmätningsinstrument bestod av nio delar. Figur 1 fanns på framsidan (se sidan 22). Eftermätningsinstrument bestod av nio delar. Figur 2 fanns på framsidan (se sidan 22). Eftermätningsinstrumentet för kontrollgrupp 2 innehöll dessutom förmätningens bakgrundsfrågor och formulär 1 gällande året före graviditeten.

Utgångspunkten vid mätinstrumentets utarbetande var att de allra flesta nyttjade alkohol året före graviditeten. Foster och ofödda barn liksom småbarn och förskolebarn påverkas av mängden alkohol oberoende av vilken koncentration alkoholdrycken har. Formulären var avsedda att kunna besvaras av nykterister, normalkonsumenter, högkonsumenter, de som förnekade-, tidigare haft- eller nu var alkoholberoende. Studien hade för avsikt att även inkludera par där en av parterna var nykterist. Partner som använde alkohol var intressant att inkludera i studien, detta hade varit omöjligt om helnykteristerna skulle avstå att besvara frågorna angående partnern, eftersom båda i paret undantagsvis var nykterister.

Formulärens innehåll:
För att kartlägga alkoholkonsumtion användes Formulär 1 (Bilaga 1), som var ett reviderat frågeformulär från tidigare studien (Högberg et al. 1998). Revideringen innebar att frågorna om alkoholkonsumtion året före hade ändrats till AUDIT-frågor (Sauders et al. 1993) efter samråd med annan forskare, för att kunna jämföra med andra studier. Detta formulär använde barnmorskan i interventionen och efter inskrivningssamtalet fick den som önskade delta i studien tillbaka sitt formulär 1, vilket därmed bifogades till förmätningsinstrumentet.

Det finns många frågeformulär för att mäta socialt stöd, men inget som var direkt anpassat till den aktuella situationen. Spouse Enabling Inventory (Thomas et al. 1994a) och Spouse Sobriety Influence Inventory (Thomas et al. 1994b) användes i modifierad form till formulär två och tre. Formulär 2 gavs enbart till gravida kvinnor. Fråga 9 gav utrymme för egna kommentarer. Fråga 10 – 13: tvågradig skala ja/nej. Fråga 14: femgradig skala mellan mycket lätt och mycket svårt. Fråga 15-18 samt fråga 20-25: femgradig skala mellan alltid och aldrig, vid fråga 19 och 26 fanns utrymme för egna kommentarer. Fråga 27-32: tvågradig skala med instämmer/instämmer ej, vid fråga 33 fanns utrymme för egna kommentarer. Formulär 3 till mannen motsvarade formulär 2 till kvinnan. Vid fråga 34 fanns utrymme för egna kommentarer. Fråga 35 – 38: tvågradig skala ja/nej. Fråga 39 femgradig skala. Fråga 40-43 samt fråga 45-51: femgradig skala mellan alltid och aldrig, vid fråga 44 samt fråga 52 fanns utrymme för egna kommentarer. Fråga 53-58: tvågradig skala med instämmer/ instämmer ej, vid fråga 59 fanns utrymme för egna kommentarer.

Olika studier har frågat på olika sätt om alkoholkonsumtion, attityder och om erhållen information och skadeverkningar av alkohol på foster/barn under graviditet. Formulär fyra till sju utformades utifrån egna erfarenheter och utifrån litteratur och artiklar som lästs. Frågorna har prövats i pilotstudie, förändrats och sammanställts i dialog med andra forskare samt kollegor. Formulär 4 var gemensamt för båda, fråga 60-64, 66-73, 75-77: tvågradig skala med ja/nej. Vid fråga 65 och fråga 73 fanns utrymme för egna kommentarer. Formulär 5 var en uppföljning för den gravida kvinnan av formulär 1. Fråga 78 med tregradig skala: ja/nej/vet ej, fråga 79-80 med tvågradig skala: ja/nej. Formulär 6 gällde både gravida och partner, fråga 82-84: tregradig skala med instämmer helt, instämmer delvis, instämmer ej. Formulär 7 var tvågradig skala med ja/nej. Eftermätningsinstrumentet innehöll dessutom tre utvärderingsfrågor vilka även använts i tidigare studien (Högberg et al. 1998), fråga 86 var svar med rangordning 1 till 5, där 1 = viktigast och 5 = haft minst betydelse. Fråga 87 och fråga 88 var med femgradig skala från ”ingen alls” till ”väldigt mycket”.

Formulär 8 gav tomt utrymme på en hel sida med uppmaning att skriva egna kommertarer och/eller berättelser. Längst ner på sidan står: Tack för din medverkan! Kommentarerna och berättelserna i formulär 8 planeras att analyseras senare och publiceras i separat artikel.

Metod: Databearbetning

SPSS 11.0 och WindowsXP användes. Analys: Descriptive Statistics med Crosstabulation. Analysen syftade till att mäta fördelning av svar i procent på gruppnivå inom interventionsgruppen och kontrollgrupp 1 vid för- och eftermätning samt inom kontrollgrupp 2 enbart vid eftermätning. Därefter jämfördes mellan interventionsgrupp, kontrollgrupp 1 och kontrollgrupp 2. Alla frågor analyserades, även separat för k-gr1. och k-gr2. i båda länen.

Resultat

OBS TABELLER och bilagor GICK EJ ATT FOGA IN KORREKT HÄR - läs/skriv ut sidorna 28-37 samt 54-58 i studien via www.nhv.se/forskning (MPH 2005:25) eller www.livstecken.se

I uppsatsen redovisas resultat på gruppnivå, främst angående förändrade alkoholvanor och parets inbördes påverkan av varandra angående alkohol under graviditet. Urvalet visar dessutom hur komplext barnmorskans alkoholsamtal är vilket medför att kunskap, metod, psykosocial handledning, struktur inom organisation och politiska beslut krävs för att genomföra folkhälsoarbete i praktiken. Frågeformulärens alla frågor, se Bilaga 2 (som ligger här efter resultatdelen).

Tabeller som inte redovisas ovan i resultatdelen, se Bilaga 3 (via www-adress ovan)). Tabelltitlarna återger motsvarande frågor i formulären.

Förkortningar i resultatdelen samt i Bilaga 2 och Bilaga 3:Interventionsgrupp = I-gr.
Kontrollgrupp 1 = K-gr1.
Kontrollgrupp 2 = K-gr2.

Alkoholkonsumtion vid olika tidpunkter

Tabell 4. Har din alkoholkonsumtion ändrats något under det senaste året före graviditeten? Anges i %.

Förmätningen visade att de flesta inte ändrar sina alkoholvanor året före graviditeten. Dock uppgav mer än en fjärdedel av kvinnorna och cirka en fjärdedel av männen i interventionsgrupp och kontrollgrupp 1 att de minskat sin alkoholkonsumtion senaste året före denna graviditet. Kvinnorna och männen i kontrollgrupp 2, som besvarade frågan vid eftermätningen, uppgav samma minskning av alkoholkonsumtionen. Mindre än 5% av både kvinnorna och männen i alla grupperna uppgav att de är nykterister.

Eftermätningen i vecka 33 visade att de flesta gravida kvinnorna inte drack under graviditeten. Dock uppgav cirka sex procent av de gravida kvinnorna att de drack alkohol. De drack oftast en gång i månaden, enbart enstaka gravida kvinnor uppgav två till fyra tillfällen per månad. Ungefär tre av fem män i I-gr. och K-gr1. drack alkohol varje vecka eller oftare och hälften av männen i K-gr2. Fem procent av männen i I-gr. och K-gr1. samt åtta procent av männen i K-gr2. uppgav att de aldrig drack alkohol under graviditeten. Övriga män, alla grupper, uppgav att de drack en gång i månaden.

Tabell 5.Din alkoholkonsumtion efter graviditetsbeskedet. Anges i %.
Förmätningen visade att de flesta gravida kvinnorna drack inte alkohol efter graviditetsbeskedet, ett fåtal drack som tidigare och övriga hade minskat vid inskrivningssamtalet. Inga män uppgav att de hade ökat sin alkoholkonsumtion efter graviditetsbeskedet och drygt hälften av männen i I-gr. och K-gr1. uppgav att de drack samma mängd vid tiden för inskrivningssamtalet som före graviditeten. Dock uppgav 37% av männen i I-gr. och K-gr1. att de hade minskat sitt alkoholintag efter graviditetsbeskedet. I i K-gr2. uppgav 49% av männen att de hade minskat sitt alkoholintag efter graviditetsbeskedet men de besvarade frågan retrospektivt, vid eftermätningen.

Tabell 6. Dina alkoholvanor UNDER graviditeten? Anges i %.
Inga män uppgav i graviditetsvecka 33 att de ökat sin alkoholkonsumtion under graviditeten. Drygt hälften av männen i I-gr. och K-gr1. samt nästan hälften av männen i K-gr2. uppgav att de drack samma mängd som före graviditeten. Dock uppgav 35% av männen i I-gr., 39% av männen i K-gr1. samt 48% av männen i K-gr2. att de minskat alkoholkonsumtionen under graviditeten.

Tabell 7. Din alkoholkonsumtion nu? (Vid eftermätning, i graviditetsvecka 33). Anges i %.
Enbart enstaka män uppgav att de hade ökat sin alkoholkonsumtion nu i kvinnans graviditetsvecka 33 och ungefär hälften av männen uppgav att de drack samma mängd som tidigare men viss skillnad uppstod mellan grupperna. Dock uppgav nu fler än två av fem män att de hade minskat sin alkoholkonsumtion samt att ungefär var tjugonde man inte alls använde alkohol nu i slutet av graviditetstiden.

Informationen här är anpassad utifrån riktlinjer för funktionshindrade (WAI), framtagna av W3C. Sidorna använder cookies. Genom att använda sidorna godkänner du användandet av cookies. FoU i Sverige är en del av Researchweb.

Hjälper det att samtala med blivande föräldrar om alkohol?
- Barnmorskans dialogsamtal om alkoholvanor och psykosocialt stöd för alkoholfri graviditet., from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/en/sverige/project/1966