Symtom på ADHD och/eller depression hos tonåriga barnpsykiatriska patienter – Finns könsskillnader beträffande förekomst och total symtomprofil?
Symtom på ADHD och/eller depression hos tonåriga barnpsykiatriska patienter – Finns könsskillnader beträffande förekomst och total symtomprofil?
Project number : 207725
Created by: Iordana Ntini, 2017-01-13
Last revised by: Iordana Ntini, 2017-01-13
Project created in: FoU i Sverige

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Förekomsten av samsjuklighet vid ADHD i depression varierar mellan 15 och 75 % i olika epidemiologiska och kliniska studier (1,2). ADHD med samtidiga symtom på depression är en fenotyp som i tonåren är betydligt vanligare hos flickor än hos pojkar (3). Det finns studier som visar att flickor med ADHD identifieras i lägre omfattning än pojkar med ADHD (4). Ett skäl kan vara att flickor i tonåren oftare drabbas av depression och att dessa symtom tillsammans med ADHD ger en annan total symtombild (3). En studie har undersökt sambandet mellan total symtombild vid start av vårdkontakt fram till ADHD-diagnos. Den visade att symtom på depression och ångest försenade identifiering av samtidig ADHD med i genomsnitt 32 månader (5). Att flickor med ADHD inte identifieras eller identifieras sent, leder till att de får tillgång till vård i lägre omfattning än pojkar med ADHD, vilket är förknippat med sämre långsiktig prognos (6).

Resultat pekar på att flickor med ADHD är en grupp med särskilt hög samsjuklighet; en studie (n=137) av tonåriga psykiatriska patienter har visat att 39% av flickorna med ADHD hade 4 eller fler diagnoser, jämfört med 4% av pojkarna med ADHD (7).

Trots att ADHD och depression är två av de vanligaste kontaktorsakerna för patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) saknas kunskap om hur vanlig symtombilden är, vilka könsskillnader som föreligger och om det finns könsskillnader beträffande total symtombild, förutom symtom på ADHD och depression(8).

Typ av projekt

Forskningsprojekt

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling
not checked D-uppsats / Magisterexamen
not checked C-uppsats / Kandidatexamen
not checked ST-läkarutbildning
not checked Annan utbildning
not checked Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Landstinget Västmanland - Övriga förvaltningar - Centrum för klinisk forskning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

not checked Planering och förberedelse före datainsamling
not checked Datainsamling pågår
checked Analys av insamlade data pågår
not checked Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
not checked En eller flera publikationer från projektet är publicerade
not checked Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2017-04-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2018-12-01

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Den aktuella studien är delarbete nummer två, av totalt fyra planerade, inom ramen för sökandens avhandling med titeln: "Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetssyndrom och depression hos ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin –Förekomst, könsskillnader, livskvalitet och funktion".

Bakgrund

Psykiska störningar hos barn och ungdomar uppvisar olika könsmönster gällande debutålder, symtombild och samsjuklighet (9, 10). Fler pojkar debuterar med psykiska störningar innan pubertet och uppvisar oftare symtom på neuropsykiatriska tillstånd som t.ex. uppmärksamhets-störning/hyperaktivitetssyndrom (ADHD) (9) medan fler flickor debuterar med depression i tonåren (10, 11). Individer som har ADHD har dessutom också en ökad risk att insjukna i depression i tonåren (3).

ADHD med samtidiga symtom på depression är en fenotyp som i tonåren är betydligt vanligare hos flickor än hos pojkar (3). Det finns studier som visar att flickor med ADHD identifieras i lägre omfattning än pojkar med ADHD (4). Ett skäl kan vara att flickor i tonåren oftare drabbas av depression och att dessa symtom tillsammans med ADHD ger en annan total symtombild (3). En studie har undersökt sambandet mellan total symtombild vid start av vårdkontakt fram till ADHD-diagnos. Den visade att symtom på depression och ångest försenade identifiering av samtidig ADHD med i genomsnitt 32 månader (5). Att flickor med ADHD inte identifieras eller identifieras sent, leder till att de får tillgång till vård i lägre omfattning än pojkar med ADHD, vilket är förknippat med sämre långsiktig prognos (6).

Resultat visar att flickor som är patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin (n=137) i medeltal har nästan 3 diagnoser medan pojkar har knappt två (7). I gruppen av patienter med ADHD visade flickorna sig ha en särskilt hög samsjuklighet där hela 39% hade 4 eller fler diagnoser, jämfört med 4% av pojkarna med ADHD (7).

Det aktuella projektet -Delarbete 2 i avhandlingen

Förekomsten av samsjuklighet vid ADHD och depression varierar mellan 15 och 75 % i olika epidemiologiska och kliniska studier (1,2). Trots att ADHD och depression är de två ledande kontaktorsakerna hos tonåriga patienter inom BUP saknas kunskap om hur vanlig symtombilden är samt vilka könsskillnader som föreligger (8).

Syfte

Att undersöka förekomst av symtom på ADHD och/eller depression hos ungdomar i barn- och ungdomspsykiatrisk behandling med särskilt fokus på könsskillnader och andra samtidiga symtom.

Frågeställning / Hypoteser

Hypotes

1. ADHD med samtidiga symtom på depression är vanligare bland tonåriga flickor som är patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin.

2. Hos patienter med symtom på ADHD och/eller depression finns också könsskillnader med avseende på andra samtidiga symtom/problem domäner: Flickor har oftare symtom på ångesttillstånd, bulimi, anorexi och har oftare varit utsatta för sexuella övergrepp jämfört med pojkar. Bland pojkar är samtidiga symtom på alkohol riskbruk, drogbruk och antisocialt beteende vanligare.

Metod: Databearbetning

Data bearbetas i ett statistiskt program SPSS.

Referenser

1.BIEDERMAN J, BALL SW, MONUTEAUX MC, MICK E, SPENCER TJ, MCCREARY M, et al. New insights into the comorbidity between ADHD and major depression in adolescent and young adult females. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2008 Apr;47:426-434. PubMed PMID: 18388760.
2.ANGOLD A, COSTELLO EJ, ERKANLI A. Comorbidity. Journal of child psychology and psychiatry, and allied disciplines. 1999 Jan;40:57-87.
3.Sonnby K. Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression. Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment. Thesis. Uppsala: Uppsala University; 2014.
4.BUSSING R, ZIMA BT, GARY FA, GARVAN CW. Barriers to detection, help-seeking, and service use for children with ADHD symptoms. J Behav Health Serv Res. 2003 Apr-Jun;30:176-189. PubMed PMID: 12710371.
5.PURPER-OUAKIL D, CORTESE S, WOHL M, ASCH M, ACQUAVIVA E, FALISSARD B, et al. Predictors of diagnostic delay in a clinical sample of French children with attention-deficit/hyperactivity disorder. Eur Child Adolesc Psychiatry. 2007 Dec;16:505-509. PubMed PMID: 17876509.
6.HALMOY A, FASMER OB, GILLBERG C, HAAVIK J. Occupational outcome in adult ADHD: impact of symptom profile, comorbid psychiatric problems, and treatment: a cross-sectional study of 414 clinically diagnosed adult ADHD patients. J Atten Disord. 2009 Sep;13:175-187. PubMed PMID: 19372500. Epub 2009/04/18. eng.
7.SONNBY K SK, OLOFSDOTTER S, VADLIN S, NILSSON KW, RAMKLINT M. Validation of the World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale for adolescents. Nord J Psychiatry 2011. 2015; 69:216-223.
8.OLOFSDOTTER S VS, SONNBY K, FURMARK T, NILSSON K W. Anxiety Disorders among Adolescents referred to General Psychiatry for Multiple Causes: Clinical Presentation, Prevalence, and Comorbidity. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology. 2016;4:55-64.
9.RUTTER M, CASPI A, MOFFITT TE. Using sex differences in psychopathology to study causal mechanisms: unifying issues and research strategies. Journal of child psychology and psychiatry, and allied disciplines. 2003 Nov;44:1092-1115.
10.MERIKANGAS KR, HE JP, BURSTEIN M, SWANSON SA, AVENEVOLI S, CUI L, et al. Lifetime prevalence of mental disorders in U.S. adolescents: results from the National Comorbidity Survey Replication--Adolescent Supplement (NCS-A). J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2010 Oct;49:980-989. PubMed PMID: 20855043. Pubmed Central PMCID: 2946114. Epub 2010/09/22. eng.
11.STALLER JA. Diagnostic profiles in outpatient child psychiatry. Am J Orthopsychiatry. 2006 Jan;76:98-102. PubMed PMID: 16569132.
12SBU. Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Report. Swedish Council on Health Technology Assessment, 2012 SBU-report number 212.
13.Barn- och ungdomspsykiatrins metoder En nationell inventering, Edita Västra Aros, Västerås, 2009.
14.Svanborg P, Ekselius L. Self-assessment of DSM-IV criteria for major depression in psychiatric out- and inpatients. Nord J Psychiatry. 2003;57:291-296. PubMed PMID: 12888397.
15.Lövenhag S. Substance Use in Swedish Adolescents- The Importance of Co-occurring Psychiatric Symptoms and Psychosocial Risk. Uppsala: Uppsala; 2015.
16.OLOFSDOTTER S, SONNBY K, VADLIN S, FURMARK T, NILSSON KW. Assessing Adolescent Anxiety in General Psychiatric Care: Diagnostic Accuracy of the Swedish Self-Report and Parent Versions of the Spence Children's Anxiety Scale. Assessment. 2015 May 1. PubMed PMID: 25934162.
17.SJÖLANDER L VS, OLOFSDOTTER S, SONNBY K. Validation of the parent version of the World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale for adolescents. Nord J Psychiatry. 2016;May 70:255-261.
Informationen här är anpassad utifrån riktlinjer för funktionshindrade (WAI), framtagna av W3C. Sidorna använder cookies. Genom att använda sidorna godkänner du användandet av cookies. FoU i Sverige är en del av Researchweb.

Symtom på ADHD och/eller depression hos tonåriga barnpsykiatriska patienter – Finns könsskillnader beträffande förekomst och total symtomprofil?, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/en/sverige/project/207725