En randomiserad kontrollerad mindfulnessbaserad stressreduktion intervention för kvinnor med bröstcancer
En randomiserad kontrollerad mindfulnessbaserad stressreduktion intervention för kvinnor med bröstcancer
Project number : 44141
Created by: Elisabeth Kenne Sarenmalm, 2010-03-01
Last revised by: Elisabeth Kenne Sarenmalm, 2016-05-03
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

A randomized controlled mindfulness based intervention in women with breast cancer

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Tidigare forskning har visat vilken stor psykosocial och fysisk påverkan bröstcancersjukdomen och dess behandling har för de drabbade kvinnorna och deras närstående. Kvinnor med bröstcancer upplever en mängd olika symtom relaterat till sjukdomen och dess behandling. Studier visar att kvinnor med bröstcancer upplever problem med sinnesstämning, trötthet och kognitiv funktionsnedsättning, oavsett sjukdomsskede eller specifik behandling. Symtomlindring och hälsofrämjande åtgärder är centralt i vården av patienter med bröstcancer.
Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) är en metod som syftar till att stärka patienternas egna resurser. Mindfulness kan översättas som ”medveten närvaro” och är ett särskilt sätt att styra uppmärksamheten på det som sker just nu, vilket innebär att också styra tankar, känslor och handlingar. Detta leder till avslappning och kontroll över tankar, som i sin tur skapar förutsättningar att förstå, acceptera och bemästra situationen och därigenom reducera spänningar och stress.
De patienter som accepterar att delta i studien randomiseras av forskningssjuksköterska till en av tre grupper:
• Interventionsgrupp: Standardbehandling samt ”Mindfulness baserad stress reduktion”, instruktörsledda gruppövningar och självstudier.
• Kontrollgrupp 1: Standardbehandling samt ”Mindfulness baserad stress reduktion” och självstudier
• Kontrollgrupp 2: Standardbehandling
Deltagarna i studien kommer att få besvara ett flertal självskattningsinstrument vid randomisering, efter 8 veckor, 6 och 12 månader. Därefter sker årlig uppföljning i fem år. Deltagare i interventionsgruppen kommer att ingå i fokusgrupper.
Forskning fokuseras till största delen på sjukdom och dess behandling. Få studier är inriktade på att främja hälsa för att förebygga onödigt lidande. Vår förhoppning är att patienten genom mindfulness baserad stressreducering kan uppnå empowerment och härigenom utnyttja sina egna resurser för att uppleva hälsa även vid svår sjukdom.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

For many women a breast cancer diagnosis and its treatment are accompanied dealing with the spectrum of stressful physical and psychological challenges. Stress-related factors are associated with higher cancer incidence and mortality. Moreover, psychological stress has a significant negative effect on cellular immune responses, such as lowered NK and T cells. Data indicates that NK and T cells are sensitive to different aspects of the stress response in breast cancer patients, and have been linked to recurrence and survival. Other important parameters are cytokines which are associated with breast cancer stage and progression.

Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) is a standardized program that incorporates meditation, yoga and other techniques designed to reduce stress. MBSR is a structured 8 week course that patients attend once a week, together with daily practice of homework assignments. Despite promising empirical evidence for the efficacy of MBSR there is a need of randomized controlled studies including physiologic markers.

The overall purpose is to determine the efficacy of MBSR on mood disorders, coping capacity, symptom relief, health status, QoL, and physiological markers of disease progression. Participants are randomized into one of three groups: Intervention 1 (MBSR self-education program+weekly training sessions with MBSR-instructor), Intervention 2 (MBSR self-education program), and Controls. Data are collected before start of intervention, after intervention, 6, 12 months, and thereafter yearly up to 5 years.

The present study may contribute to evidence based knowledge concerning the efficacy of mindfulness to support patient empowerment to gain health and wellbeing in a breast cancer disease.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

not checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
not checked Fokusgrupper (Focus Groups)
not checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
not checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)
not checked Fall-kontrollstudier (Case-Control Studies)
not checked Kohortstudier (Cohort Studies)
not checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)
not checked Befolkningsstudier (Population Surveillance)
not checked Klinisk prövning (Clinical Trial)
not checked Klinisk prövning, fas I (Clinical Trial, Phase I)
not checked Klinisk prövning, fas II (Clinical Trial, Phase II)
not checked Klinisk prövning, fas III (Clinical Trial, Phase III)
not checked Klinisk prövning, fas IV (Clinical Trial, Phase IV)
not checked Kontrollerade kliniska prövningar (Controlled Clinical Trial)
checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)
not checked Multicenterstudie
not checked Litteraturöversikt, principer (Review Literature as Topic)
not checked Översikt (Review)
not checked Genomförbarhetsstudier (Feasibility Studies)
not checked Pilotstudier (Pilot Projects)
not checked Valideringsstudier (Validation Studies)
not checked Programutveckling (Program Development)
not checked Läkemedelsprövning (Drug Evaluation)
not checked Läkemedelstester, prekliniska (Drug Evaluation, Preclinical)
not checked Ingen av ovanstående

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Carcinoma, Ductal, Breast
An invasive (infiltrating) CARCINOMA of the mammary ductal system (MAMMARY GLANDS) in the human BREAST.
Adjustment Disorders
Maladaptive reactions to identifiable psychosocial stressors occurring within a short time after onset of the stressor. They are manifested by either impairment in social or occupational functioning or by symptoms (depression, anxiety, etc.) that are in excess of a normal and expected reaction to the stressor.
Inpatients
Persons admitted to health facilities which provide board and room, for the purpose of observation, care, diagnosis or treatment.

Projektets delaktighet i utbildning

not checked Avhandling
not checked Licentiat
not checked Master
not checked D-uppsats / Magisterexamen
not checked C-uppsats / Kandidatexamen
not checked ST-läkarutbildning
not checked ST-tandläkarutbildning
not checked Specialistutbildning psykolog
not checked PTP-tjänst psykolog
not checked Annan utbildning
checked Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Skaraborgs sjukhus
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Kirurgi Sahlgrenska
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Onkologi

Medarbetare

Stig Holmberg
Läkare, SU/Sahlgrenska, Kirurgkliniken
Ingrid Bergh
Sjuksköterska, Institutionen för Hälsa och Lärande, Högskolan i Skövde
Lena Mårtensson
Annan tjänstetitel, Högskolan i Skövde
Bengt Andersson
Läkare, Immunologlab Sahlgrenska
Per Karlsson
Läkare, Avdelningen för Onkologi, Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-01-01

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Varje år drabbas över 7 000 kvinnor av bröstcancer i Sverige (1). Drygt en fjärdedel av all cancer hos kvinnor är bröstcancer, varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i sjukdomen. Genom tidigare diagnostisering och bättre behandlingsmetoder botas allt fler kvinnor med bröstcancer. Trots bättre prognos, med en relativ 5-årsöverlevnad på 88 %, är bröstcancer en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige. Årligen avlider drygt 1 500 kvinnor av sin sjukdom. Även om det finns stora möjligheter att bota bröstcancer är risken för återfall livslång för många av kvinnorna, vilket gör att bröstcancer alltmer ses som en kronisk sjukdom för de allra flesta kvinnor som drabbas (2).

Tidigare forskning har visat vilken stor psykosocial och fysisk påverkan bröstcancersjukdomen och dess behandling har för de drabbade kvinnorna och deras närstående (3, 4). Kvinnor med bröstcancer upplever en mängd olika symtom relaterat till sjukdomen och dess behandling. Studier visar att kvinnor med bröstcancer upplever problem med sinnesstämning, trötthet och kognitiv funktionsnedsättning, oavsett sjukdomsskede eller specifik behandling (5). Kvinnorna upplever ofta höga nivåer av psykologisk stress, ångest och depression, oavsett primär eller avancerad bröstcancer (6). Rädsla och oro, kroppsliga förändringar, bristande sexuell lust samt förändrad upplevelse av den egna kvinnligheten kan orsaka psykologisk stress flera år efter primär diagnos och behandling (7). För många av de kvinnor som drabbas av bröstcancer innebär sjukdomen ett stort lidande som väcker många existentiella frågor (8) och stor rädsla för återfall och framtida lidande och behandling (9). Kvinnor som fått återfall i bröstcancer upplever en mängd varierande besvärliga symtom som påverkar livskvaliteten. Vanligast förekommande symtom är bristande ork, sömnproblem, smärta, oro, problem med sexuell lust och aktivitet, ledsenhet samt muntorrhet. Besvärande symtom är också knutet till ångest och depression, sinnesstämning och fysiskt välbefinnande. De kvinnor som har svårigheter att anpassa sig till sjukdomen upplever även sämre hälsa (10). Kvinnor som upplever många symtom vid återinsjuknandet upplever många symtom över tid. Upplevelser av besvärande symtom, framför allt smärta och ledenhet, försämrar livskvaliteten tiden efter ett återfall (11).

Tidigare studier visar de många negativa fysiska och psykiska konsekvenser som följer på traumatiska händelser, som att exempelvis att drabbas av en cancersjukdom. Trots detta visar forskning kring personlig utveckling i samband med en cancer sjukdom att cancer bör ses som en psykosocial händelse med potential att ändra individens hela världssyn och därmed ge upphov till både positiva och negativa följder (12, 13). Många kvinnor som återinsjuknat i bröstcancer försöker se sjukdomen som en utmaning och en möjlighet till personlig förändring. De kvinnor som transcenderar, dvs överskrider sin sjukdom och sina begränsningar, kan skapa välmående genom att leva i nuet, finna mening och återfinna viktiga livsvärden (14). Även om forskningen har visat på att positiva förändringar kan följa efter motgångar, så är fortfarande sambandet mellan psykologisk stress och personlig utveckling oklar (15).

Interventioner vid bröstcancer
Tidigare interventioner vid bröstcancer har fokuserats på olika former av stöd, exempelvis i form av telefonsupport (16), stöd av bröstcancersjuksköterska (17), eller riktade stödåtgärder för återgång i arbete (18). Dessa psykosociala interventioner visar dock motstridiga resultat. De få preventiva interventioner som genomförts har varit inriktade på lindring av ångest och depression. Dessa interventioner har haft störst effekt vid ångesttillstånd (19). Den kliniska effekten verkar vara störst för patienter med mer avancerad sjukdom. Interventioner med gruppterapi verkar vara av större värde jämfört med individuell terapi (20). Detta indikerar att preventiva interventioner skulle kunna ge viktiga kliniska effekter vid behandling av patienter med risk för eller som lider av psykologisk stress. Studier visar även på vikten av fortsatt forskning kring denna typ av målinriktade preventiva interventioner. Dessutom behövs forskning kring användbarheten av dessa interventioner i klinisk praktik (19).

Flera interventioner som innefattat yoga visar på positiva resultat. Majoriteten av dessa studier omfattar kvinnor med bröstcancer. De flesta av dessa studier har dock, i varierande grad, flera metodologiska brister vilket innebär att kunskaperna fortfarande är bristfälliga vad gäller effekten av yoga för hantering av cancerrelaterade symtom. Behovet av ytterligare forskning inom detta område är stort. Framför allt att behövs studier för att undersöka vilka delar av yoga som är mest välgörande och för att identifiera vilka grupper av patienter som har mest nytta av yoga interventioner (21).

Det finns ett stort behov av särskilt utformat stöd till kvinnor som fått återfall in sin bröstcancer (22, 23). Flera systematiska genomgångar av psykosociala interventioner har visat på motstridiga resultat (24). En familjebaserad intervention för kvinnor med avancerad bröstcancer och deras närstående visade initialt positiva effekter vilka dock inte kvarstod över tid (25). Gotay och medarbetare (23) visade att stödjande telefonsamtal av tränade rådgivare från en bröstcancerförening inte hade någon effekt på stressupplevelsen. I senare litteraturgenomgångar påvisas att enbart psykoterapi, inte reducerar psykologisk stress hos kvinnor med avancerad bröstcancer. Det föreligger även otillräcklig evidens huruvida gruppterapi (kognitiv eller stödjande – expressiv) har någon effekt på psykologisk stress hos kvinnor med metastatisk bröstcancer (24). Stödjande gruppterapi förlänger inte överlevnaden, men förbättrar livskvaliteten hos kvinnor med metastatisk bröstcancer (26). Även om det finns evidens för att interventioner har psykosociala effekter är den psykologiska effekten mer oklar. Dessutom krävs ytterligare forskning kring att klargöra dessa effekter och identifiera möjliga mekanismer (27).

Mindfulness
Mindfulness¬-Based Stress Reduction (MBSR) är en metod som syftar till att stärka patienternas egna resurser. Metoden har utvecklats av Jon Kabat-Zinn (28) för att lindra symtom och öka välbefinnande hos patienter med kroniska sjukdomar och funktionella tillstånd. Mindfulness kan översättas som ”medveten närvaro” och innebär ett särskilt sätt att rikta uppmärksamheten; med avsikt, i ögonblicket, och utan att värdera det som uppmärksammas. Genom att styra uppmärksamheten på det som sker just nu går det att också att styra tankar, känslor och handlingar. Att fokusera på något utanför sig själv gör att man inte fastnar i negativa tankar. MBSR är en praktisk metod som innebär att man tränar förmågan att vara närvarande i nuet. Med hjälp av systematisk självobservation, utforskning av det egna jaget och egna handlingar uppnås en högre medvetenhet om kroppen och sinnena. Detta leder till avslappning och kontroll över tankar, som i sin tur skapar förutsättningar att förstå, acceptera och bemästra situationen och därigenom reducera spänningar och stress (28).

MBSR har i flera kliniska studier påvisat positiva effekter på symtomlindring vid bl. a. vid kronisk smärta (29, 30), ångest och oro (31) psoriasis (32), multipel skleros (33), reumatoid artrit (34), muskulo-skeletal smärta (35), fibromyalgi (36) samt vid hjärt-kärl sjukdom (37, 38). MBSR har även visat sig reducera stress och öka välbefinnandet vid flera cancersjukdomar i olika stadier (39). Metaanalyser och forskningsöversikter visar att MBSR kan fungera framgångsrikt i behandling av flera sjukdomar och störningar, men pekar samtidigt på metodologiska brister i tidigare empiriska studier (40). Trots lovande resultat, saknas således reproducerbara och metodologiskt väl genomförda studier som kan säkerställa effekterna av MBSR vid olika typer av kroniska sjukdomar och funktionella tillstånd. Ytterligare forskning i form av randomiserade, kontrollerade studier, med väl definierade patientpopulationer och stringenta metodologiska procedurer behövs. Förutom självskattning av psykosociala och funktionella indikatorer på ohälsa och sjukdom, bör mätning av objektiva biologiska markörer även ingå i framtida interventionsstudier av mindfulness (41).

Syfte

Syftet med studien är att studera effekten av MBSR på symtomlindring och hälsorelaterad livskvalitet samt biologiska markörer på sjukdomsprogress hos kvinnor med bröstcancer.

Primär utfallsvariabel: Effekten av MBSR på sinnesstämning vilket mäts med Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD).

Sekundära utfallsvariabler: Effekten av MBSR på coping resurser (KASAM), symtomupplevelse (MSAS), hälsorelaterad livskvalitet (IBCSG QoL, SF-36) personlig utveckling (PTGI), samt grad av medveten närvaro (FFMQ), sjukdomsprogress (biologiska markörer, återfallsfrekvens samt dödlighet).

Informationen här är anpassad utifrån riktlinjer för funktionshindrade (WAI), framtagna av W3C. Sidorna använder cookies. Genom att använda sidorna godkänner du användandet av cookies. FoU i Sverige är en del av Researchweb.

En randomiserad kontrollerad mindfulnessbaserad stressreduktion intervention för kvinnor med bröstcancer, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/en/sverige/project/44141?show_hidden_options=true