FoU i Västra Götalandsregionen
Hur aktiviteten stickning upplevs av personer med psykisk ohälsa - en kvalitativ nätnografisk studie
Hur aktiviteten stickning upplevs av personer med psykisk ohälsa - en kvalitativ nätnografisk studie
Project number : 234971
Created by: Joanna Nordstrand, 2017-11-08
Last revised by: Joanna Nordstrand, 2017-11-08
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Psykiska diagnoser är enligt försäkringskassan sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Till närhälsans multimodala rehabteam remitteras personer i arbetsför ålder med utmattningssyndrom eller stressrelaterad sjukdom. I mars 2017 startade en aktivitetsgrupp med stickning som intervention.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan stickning och en känsla av lugn, förbättrat humör, ökad upplevd hälsa och livskvalitet. De som stickar ofta beskriver förbättrad kognitiv förmåga och att sticka i grupp kan leda till ökad självkänsla, copingförmåga och tilltro på sin egen förmåga. Arbetsterapeuter utgår från att människan genom aktivitet kan påverka sin hälsa och har aktivitet som både medel och mål i sin behandling.

Studiens syfte är att identifiera och beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever aktiviteten att sticka. Det är en kvalitativ nätnografisk studie med induktiv ansats. Text hämtas från diskussionsforum på nätet och analyseras med kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet kommer att fördjupa kunskapen och vidga förståelsen om aktiviteten sticknings möjliga effekter på hälsa och på vilket sätt stickningen kan användas i terapeutiskt syfte för personer med psykisk ohälsa. Utifrån resultatet kommer troligen nya forskningsfrågor att uppstå som kan ha ett värde för vidare forskning och kunskapsutveckling kring effekter av stickning på psykisk hälsa och aktivitetens kreativa inneboende potential.

Bakgrund

I Sverige är psykiska diagnoser sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken (1,2). Psykisk ohälsa kan leda till att personer inte klarar att upprätthålla sina sociala kontakter och utföra aktiviteter som de mår bra av. Det finns ett samband mellan obalans i vardagen och upplevd stress och stressrelaterad sjukdom (3). I Sverige är många kvinnor förvärvsarbetande och att kombinera familjeliv med yrkesliv upplevs påfrestande. Det är fortfarande kvinnor som tar mest ansvar för barnen och hushållet och upplever sig inte få tillräcklig tid för återhämtning (4). Att människan är en skapande och aktiv varelse är ett grundantagande inom arbetsterapi och arbetsterapeuter ser aktivitet både som mål och medel för att bibehålla eller förbättra hälsa (5-7). I ValMO-modellen (9) beskrivs begreppet aktivitetsvärde. Vid varje unikt utförande av en aktivitet finns för varje individ ett visst värde, det värdet kan vara konkret, sociosymboliskt eller självbelönande eller en kombination av alla tre värdedimentioner. Genom värdeupplevelserna får vardagen en mening vilket i sin tur är en förutsättning för att uppleva hälsa (8-10). Aktivitetsvärde är en något som människor kan känna igen som del av det dagliga livet (11). Det sociokulturella värdet är högt för skapande aktiviteter och de ger människor mening (12). Många utför skapande aktiviteter som fritidssysselsättningar, t ex keramik, textilarbeten och målning. Sambandet mellan hur kreativa aktiviteter påverkar hur vi mår har fått större uppmärksamhet och kultur används idag i vården för att påverka individens hälsa och välbefinnande (12). Detta kan ses i exempel som Kultur på recept i bl a Skåne (13), Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs Universitet (14) och i att Stockholms läns landsting har fått ett Kompetenscentrum för kultur och hälsa i vården (15). Att utöva skapande aktiviteter kan stärka den egna identiteten. Det kan också ge en möjlighet till reflektion (12). Arbetsterapeuter har länge använt sig av aktiviteter i behandling och ser att själva aktiviteten påverkar människan. Det är viktigt att lita på styrkan i utförande av aktivitet som intervention, att det är själva görandet som är betydelsefullt (16). Pierce talar om aktiviteters behandlingskraft. Hon anser att det finns tre komponenter hos aktiviteter som påverkar har effektiva aktiviteterna är. Komponenterna är occupational appeal , hur lockande patienten upplever aktiviteten eller till vilken grad aktiviteten tros kunna ge njutning, ett konkret resultat eller återhämtning; occupational intactness, hur äkta aktiviteten upplevs av patienten, att den utförs i sin naturliga fysiska och sociala miljö och goal fit, till vilken grad aktiviteten leder mot patientens mål (16). Stickning för hand (till skillnad från maskinstickning) är en aktivitet där du använder stickor som redskap och garn som material för att tillverka olika former av textilier. När du stickar använder du båda händerna i rörelser som är rytmiska, automatiserade och upprepande. Då stickaren utföra dessa rörelser kan hon försättas i ett meditativt tillstånd (17). Stickning kan utföras både enskilt och i grupp. Det är vanligt att människor träffas och stickar på t ex stickcaféer och stickklubbar. Riley Corkhill & Morris (18) utförde en internetenkätstudie baserad på 3545 informanter från 31 olika länder där syftet var att identifiera stickningens betydelse för individens mentala och sociala välmående. Resultatet visar ett samband mellan hur ofta stickning utfördes och känsla av lugn och förbättrat humör. De som stickade ofta, mer än tre gånger i veckan, beskrev förbättrad kognitiv förmåga och att sticka i grupp ökade det goda humöret, förbättrade copingförmågan, den sociala kontakten och kommunikation med andra. Författarna sammanfattar resultatet som att den kreativa aktiviteten stickning har terapeutisk potential att öka upplevd hälsa och livskvalitet (17, 18). Duffy (19) beskriver hur stickning används vid rehabilitering av kvinnor med drog- och alkoholberoende i Philadelphia, USA. Resultatet visade att stickning i grupp ingav hopp, ökade självkänslan och gav utlopp för kreativitet (219). Psykologen Heike Utsch har disputerat på ämnet “Knitting and stress reduction” (20). Hon visar i sin avhandling baserad på 225 vuxna informanter att stickning effektivt minskar stress. Mest effektivt på kognitiva och emotionella symtom av stress och mindre effektivt på fysiska och beteendemässiga symtom. Hon delar upp informanterna i två grupper; de som använder stickning som terapi och vid stress stickar oftare och de som inte anser att stickning påverkar stressen positivt och då under stress minskar frekvensen av stickning (20). Att sticka i grupp kan ge individen en känsla av grupptillhörighet, öka tron på sin egen förmåga, umgås kravlöst med andra i en miljö som kännetecknas av acceptans, humor, delaktighet, vänskap (21-23) och ge utrymme för inlärning och kreativitet (23).

Syfte

Syftet är att identifiera och beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever aktiviteten att sticka.

Metod

Metoden är kvalitativ med induktiv ansats enligt LiLEDDA-metoden (24) vilken är en nätografisk metod. Nätografi är inspirerad av diskursanalys, innehållsanalys och etnografi och används då data hämtas från texter på internet. Det var inom området kvalitativa marknadsundersökningar som metoden först användes (25). Metoden lämpar sig bra för studier med känsligt material då forskaren kan vara helt dold och inte alls påverka materialet med sin inblandning eller närvaro (26). LiLEDDA-metoden genomförs i sex steg och är framtagen för att användas inom omvårdnad- och hälsovetenskapsforskning. Datamaterialet kommer att analyseras med kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim (27).

Förväntat resultat/ implementering

Författaren förväntar sig att resultatet kan ligga till grund för ställningstagande för huruvida stickning som arbetsterapeutisk intervention är lämpligt för personer med psykisk ohälsa. Om resultaten är positiva ökar det vår evidens för att fortsätta med stickning i grupp inom vår rehabilitering.

Referenser

1. Försäkringskassan. Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest.[internet] Försäkringskassan; 2016. Korta analyser; 2016:2. [citerad 170312]. Hämtad från:http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/korta-analyser-2016-2.pdf

2. Socialstyrelsen. Utmattningssyndrom. Stressrelaterad ohälsa. Stockholm: Bjurner och Bruno AB; 2003. Artikelnummer: 2003-123-18.

3. Håkansson C, Ahlborg Jr. G. Occupations, perceived stress and stress-related disorders among women and men in the public sector in Sweden. Scand J Occup Ther. 2017;24(1):10-17.

4. Eek F, Axmon A. Yrkesarbetande småbarnsföräldrar – arbetsförhållanden, arbetsplatsklimat och ansvarsfördelning i hemmet. Arbets- och miljömedicin - Lund: Rapport 13/2011.

5. Dunton WR. The three “r’s” in occupational therapy. Occup Ther Rehabil. 1928;7:343-348.

6. Reilly M. Occupational Therapy can be one of the great ideas of the 20th century medicine. Am J Occup Ther 1962;16:6.

7. Kielhofner G, Burke J. A model of human occupation, part 1. Conceptual framework and content. Am J Occup Ther. 1980;34(9):572-81.

8. Erlandsson L-K, Persson D. ValMO-modellen. Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Studentlitteratur; Lund: 2014.

19. Eklund M, Erlandsson L-K, Persson D. Occupational value among individuals with long-term mental illness. Can J Occup Ther. 2003;5:276-84.

10. Eklund M, Leufstadius C. Occupational factors and aspects of health and wellbeing in individuals with persistent mental illness in the community. Can J Occup Ther. 2007;74:303-13.

11. Persson D, Erlandsson L-K. Evaluating OVal-9 an instrument for detecting experiences of value in daily occupations. Occup Ther Ment Health. 2010;26:32-50.

12. Leufstadius C, Gunnarsson B, Tjörnstrand C. I: Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C redaktörer. Aktivitet och relation. Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur; 2010. s 217-44.

13. Kultur på Recept, Region Skåne. [internet] Malmö: Region Skåne. [uppdaterad 170303, citerad 170312] Hämtad från: http://www.skane.se/Halsa-och-vard/Halsa/Kultur-pa-recept/

14. Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs Universitet. [internet]. Göteborg: Göteborgs Universitet.[uppdaterad: 110609, citerad 170312] Hämtad från: http://ckh.gu.se

15. Kompetenscentrum för kultur och hälsa i vården, Stockholms läns landsting [internet]. Stockholm: Stockholms läns landsting. http://www.sll.se/verksamhet/Kultur/nyheter-kultur/2016/10/Kompetenscentrum-for-kultur-och-halsa-etableras/

16. Pierce D. The issue is: What is the source of occupation’s treatment power? Am J Occup Ther. 1998;52:490-1.

17. Corkhill B, Hemmings J, Maddock A, Riley J. Knitting and well-being. Textile. 2014;12(1):34-57.

18. Riley J, Corkhill B, Morris C. The benefits of knitting for personal and social wellbeing in adulthood: Findings from an international survey. Brit J Occup Ther.2013;76(2):50-57.

19. Duffy K. Knitting through recovery one stitch at a time: Knitting as an experiential teaching method for affect management in group therapy. J Groups Addict Recover. 2007;2(1):67-83.

20. Utsch H. ( Psy. D.) Knitting and stress reduction [doktorsavhandling]. Antioch University New England. 2007. Publication number: 3250730

21. Prigoda E, McKenzie PJ. Purls of wisdom: a collectivist study of human information behaviour in a public library group. Journal of documentation. 2007;63(1):90-114.

22. Palmer DA, Kawakami A. Tie information and cohesiveness in a loosely organized group: Knitting together. Qual Rep. 2014;19(81):1-15.

23. Potter M L. Knitting: a craft and a connection. Ment Health Nurs; 2016:1-3.

24. Salzmann-Erikson M, & Eriksson, H. LiLLEDDA: A six-step forum-based netnographic research method for nursing science. Aporia. 2012;4(4):7-18.

25. Kozinets, R. V. Netnography – Doing Ethnographic Research Online. London: Sage Publications Ltd; 2010.

26. Langer R, Beckman SC. (2005). Sensitive research topics: netnography revisited. QMR. 8 (2): 189–203.

27. Lundman B, Hällgren Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär & Höglund Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2012.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Psykiska diagnoser är enligt försäkringskassan sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Till närhälsans multimodala rehabteam remitteras personer i arbetsför ålder med utmattningssyndrom eller stressrelaterad sjukdom. I mars 2017 startade en aktivitetsgrupp med stickning som intervention.

Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan stickning och en känsla av lugn, förbättrat humör, ökad upplevd hälsa och livskvalitet. De som stickar ofta beskriver förbättrad kognitiv förmåga och att sticka i grupp kan leda till ökad självkänsla, copingförmåga och tilltro på sin egen förmåga. Arbetsterapeuter utgår från att människan genom aktivitet kan påverka sin hälsa och har aktivitet som både medel och mål i sin behandling.

Studiens syfte är att identifiera och beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever aktiviteten att sticka. Det är en kvalitativ nätnografisk studie med induktiv ansats. Text hämtas från diskussionsforum på nätet och analyseras med kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet kommer att fördjupa kunskapen och vidga förståelsen om aktiviteten sticknings möjliga effekter på hälsa och på vilket sätt stickningen kan användas i terapeutiskt syfte för personer med psykisk ohälsa. Utifrån resultatet kommer troligen nya forskningsfrågor att uppstå som kan ha ett värde för vidare forskning och kunskapsutveckling kring effekter av stickning på psykisk hälsa och aktivitetens kreativa inneboende potential.

Bakgrund

I Sverige är psykiska diagnoser sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken (1,2). Psykisk ohälsa kan leda till att personer inte klarar att upprätthålla sina sociala kontakter och utföra aktiviteter som de mår bra av. Det finns ett samband mellan obalans i vardagen och upplevd stress och stressrelaterad sjukdom (3). I Sverige är många kvinnor förvärvsarbetande och att kombinera familjeliv med yrkesliv upplevs påfrestande. Det är fortfarande kvinnor som tar mest ansvar för barnen och hushållet och upplever sig inte få tillräcklig tid för återhämtning (4). Att människan är en skapande och aktiv varelse är ett grundantagande inom arbetsterapi och arbetsterapeuter ser aktivitet både som mål och medel för att bibehålla eller förbättra hälsa (5-7). I ValMO-modellen (9) beskrivs begreppet aktivitetsvärde. Vid varje unikt utförande av en aktivitet finns för varje individ ett visst värde, det värdet kan vara konkret, sociosymboliskt eller självbelönande eller en kombination av alla tre värdedimentioner. Genom värdeupplevelserna får vardagen en mening vilket i sin tur är en förutsättning för att uppleva hälsa (8-10). Aktivitetsvärde är en något som människor kan känna igen som del av det dagliga livet (11). Det sociokulturella värdet är högt för skapande aktiviteter och de ger människor mening (12). Många utför skapande aktiviteter som fritidssysselsättningar, t ex keramik, textilarbeten och målning. Sambandet mellan hur kreativa aktiviteter påverkar hur vi mår har fått större uppmärksamhet och kultur används idag i vården för att påverka individens hälsa och välbefinnande (12). Detta kan ses i exempel som Kultur på recept i bl a Skåne (13), Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs Universitet (14) och i att Stockholms läns landsting har fått ett Kompetenscentrum för kultur och hälsa i vården (15). Att utöva skapande aktiviteter kan stärka den egna identiteten. Det kan också ge en möjlighet till reflektion (12). Arbetsterapeuter har länge använt sig av aktiviteter i behandling och ser att själva aktiviteten påverkar människan. Det är viktigt att lita på styrkan i utförande av aktivitet som intervention, att det är själva görandet som är betydelsefullt (16). Pierce talar om aktiviteters behandlingskraft. Hon anser att det finns tre komponenter hos aktiviteter som påverkar har effektiva aktiviteterna är. Komponenterna är occupational appeal , hur lockande patienten upplever aktiviteten eller till vilken grad aktiviteten tros kunna ge njutning, ett konkret resultat eller återhämtning; occupational intactness, hur äkta aktiviteten upplevs av patienten, att den utförs i sin naturliga fysiska och sociala miljö och goal fit, till vilken grad aktiviteten leder mot patientens mål (16). Stickning för hand (till skillnad från maskinstickning) är en aktivitet där du använder stickor som redskap och garn som material för att tillverka olika former av textilier. När du stickar använder du båda händerna i rörelser som är rytmiska, automatiserade och upprepande. Då stickaren utföra dessa rörelser kan hon försättas i ett meditativt tillstånd (17). Stickning kan utföras både enskilt och i grupp. Det är vanligt att människor träffas och stickar på t ex stickcaféer och stickklubbar. Riley Corkhill & Morris (18) utförde en internetenkätstudie baserad på 3545 informanter från 31 olika länder där syftet var att identifiera stickningens betydelse för individens mentala och sociala välmående. Resultatet visar ett samband mellan hur ofta stickning utfördes och känsla av lugn och förbättrat humör. De som stickade ofta, mer än tre gånger i veckan, beskrev förbättrad kognitiv förmåga och att sticka i grupp ökade det goda humöret, förbättrade copingförmågan, den sociala kontakten och kommunikation med andra. Författarna sammanfattar resultatet som att den kreativa aktiviteten stickning har terapeutisk potential att öka upplevd hälsa och livskvalitet (17, 18). Duffy (19) beskriver hur stickning används vid rehabilitering av kvinnor med drog- och alkoholberoende i Philadelphia, USA. Resultatet visade att stickning i grupp ingav hopp, ökade självkänslan och gav utlopp för kreativitet (219). Psykologen Heike Utsch har disputerat på ämnet “Knitting and stress reduction” (20). Hon visar i sin avhandling baserad på 225 vuxna informanter att stickning effektivt minskar stress. Mest effektivt på kognitiva och emotionella symtom av stress och mindre effektivt på fysiska och beteendemässiga symtom. Hon delar upp informanterna i två grupper; de som använder stickning som terapi och vid stress stickar oftare och de som inte anser att stickning påverkar stressen positivt och då under stress minskar frekvensen av stickning (20). Att sticka i grupp kan ge individen en känsla av grupptillhörighet, öka tron på sin egen förmåga, umgås kravlöst med andra i en miljö som kännetecknas av acceptans, humor, delaktighet, vänskap (21-23) och ge utrymme för inlärning och kreativitet (23).

Syfte

Syftet är att identifiera och beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever aktiviteten att sticka.

Metod

Metoden är kvalitativ med induktiv ansats enligt LiLEDDA-metoden (24) vilken är en nätografisk metod. Nätografi är inspirerad av diskursanalys, innehållsanalys och etnografi och används då data hämtas från texter på internet. Det var inom området kvalitativa marknadsundersökningar som metoden först användes (25). Metoden lämpar sig bra för studier med känsligt material då forskaren kan vara helt dold och inte alls påverka materialet med sin inblandning eller närvaro (26). LiLEDDA-metoden genomförs i sex steg och är framtagen för att användas inom omvårdnad- och hälsovetenskapsforskning. Datamaterialet kommer att analyseras med kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim (27).

Förväntat resultat/ implementering

Författaren förväntar sig att resultatet kan ligga till grund för ställningstagande för huruvida stickning som arbetsterapeutisk intervention är lämpligt för personer med psykisk ohälsa. Om resultaten är positiva ökar det vår evidens för att fortsätta med stickning i grupp inom vår rehabilitering.

Referenser

1. Försäkringskassan. Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest.[internet] Försäkringskassan; 2016. Korta analyser; 2016:2. [citerad 170312]. Hämtad från:http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/korta-analyser-2016-2.pdf

2. Socialstyrelsen. Utmattningssyndrom. Stressrelaterad ohälsa. Stockholm: Bjurner och Bruno AB; 2003. Artikelnummer: 2003-123-18.

3. Håkansson C, Ahlborg Jr. G. Occupations, perceived stress and stress-related disorders among women and men in the public sector in Sweden. Scand J Occup Ther. 2017;24(1):10-17.

4. Eek F, Axmon A. Yrkesarbetande småbarnsföräldrar – arbetsförhållanden, arbetsplatsklimat och ansvarsfördelning i hemmet. Arbets- och miljömedicin - Lund: Rapport 13/2011.

5. Dunton WR. The three “r’s” in occupational therapy. Occup Ther Rehabil. 1928;7:343-348.

6. Reilly M. Occupational Therapy can be one of the great ideas of the 20th century medicine. Am J Occup Ther 1962;16:6.

7. Kielhofner G, Burke J. A model of human occupation, part 1. Conceptual framework and content. Am J Occup Ther. 1980;34(9):572-81.

8. Erlandsson L-K, Persson D. ValMO-modellen. Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Studentlitteratur; Lund: 2014.

19. Eklund M, Erlandsson L-K, Persson D. Occupational value among individuals with long-term mental illness. Can J Occup Ther. 2003;5:276-84.

10. Eklund M, Leufstadius C. Occupational factors and aspects of health and wellbeing in individuals with persistent mental illness in the community. Can J Occup Ther. 2007;74:303-13.

11. Persson D, Erlandsson L-K. Evaluating OVal-9 an instrument for detecting experiences of value in daily occupations. Occup Ther Ment Health. 2010;26:32-50.

12. Leufstadius C, Gunnarsson B, Tjörnstrand C. I: Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C redaktörer. Aktivitet och relation. Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur; 2010. s 217-44.

13. Kultur på Recept, Region Skåne. [internet] Malmö: Region Skåne. [uppdaterad 170303, citerad 170312] Hämtad från: http://www.skane.se/Halsa-och-vard/Halsa/Kultur-pa-recept/

14. Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs Universitet. [internet]. Göteborg: Göteborgs Universitet.[uppdaterad: 110609, citerad 170312] Hämtad från: http://ckh.gu.se

15. Kompetenscentrum för kultur och hälsa i vården, Stockholms läns landsting [internet]. Stockholm: Stockholms läns landsting. http://www.sll.se/verksamhet/Kultur/nyheter-kultur/2016/10/Kompetenscentrum-for-kultur-och-halsa-etableras/

16. Pierce D. The issue is: What is the source of occupation’s treatment power? Am J Occup Ther. 1998;52:490-1.

17. Corkhill B, Hemmings J, Maddock A, Riley J. Knitting and well-being. Textile. 2014;12(1):34-57.

18. Riley J, Corkhill B, Morris C. The benefits of knitting for personal and social wellbeing in adulthood: Findings from an international survey. Brit J Occup Ther.2013;76(2):50-57.

19. Duffy K. Knitting through recovery one stitch at a time: Knitting as an experiential teaching method for affect management in group therapy. J Groups Addict Recover. 2007;2(1):67-83.

20. Utsch H. ( Psy. D.) Knitting and stress reduction [doktorsavhandling]. Antioch University New England. 2007. Publication number: 3250730

21. Prigoda E, McKenzie PJ. Purls of wisdom: a collectivist study of human information behaviour in a public library group. Journal of documentation. 2007;63(1):90-114.

22. Palmer DA, Kawakami A. Tie information and cohesiveness in a loosely organized group: Knitting together. Qual Rep. 2014;19(81):1-15.

23. Potter M L. Knitting: a craft and a connection. Ment Health Nurs; 2016:1-3.

24. Salzmann-Erikson M, & Eriksson, H. LiLLEDDA: A six-step forum-based netnographic research method for nursing science. Aporia. 2012;4(4):7-18.

25. Kozinets, R. V. Netnography – Doing Ethnographic Research Online. London: Sage Publications Ltd; 2010.

26. Langer R, Beckman SC. (2005). Sensitive research topics: netnography revisited. QMR. 8 (2): 189–203.

27. Lundman B, Hällgren Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär & Höglund Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2012.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Mental Health
The state wherein the person is well adjusted.
Human Activities
Activities performed by humans.
Qualitative Research
Research that derives data from observation, interviews, or verbal interactions and focuses on the meanings and interpretations of the participants (From Holloway and Wheeler, "Ethical issues in qualitative nursing research," Nursing Ethics, 1995 Sep; 2(3): 223-232).

Projektets delaktighet i utbildning

checked Master


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Övriga Vårdverksamheter - Multimodala rehabteamet nivå 2 (MMR2) Mölnlycke

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2017-04-03

Hur aktiviteten stickning upplevs av personer med psykisk ohälsa - en kvalitativ nätnografisk studie, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/en/vgr/project/234971