Hur har införandet av högkänsliga troponiner påverkat inläggningsfrekvens och prognos för bröstsmärtepatienter?
This project is under revision
Hur har införandet av högkänsliga troponiner påverkat inläggningsfrekvens och prognos för bröstsmärtepatienter?
Project number : 246661
Created by: Maria Odqvist, 2018-04-04
Last revised by: Maria Odqvist, 2018-09-04
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Ongoing revisionOngoing revision

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Incidence, prognosis, and resource utilization in patients with myocardial infarction after the introduction of high-sensitivity cardiac troponin assays:a nationwide cohort study

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Diagnosen hjärtinfarkt ställs genom att identifiera typiska ischemiska symtom, karakteristiska EKG-förändringar, och viktigast av allt, ökande nivåer av hjärtspecifika troponiner. Nyligen har så kallade högkänsliga troponiner (hs-cTn) på många håll i världen ersatt konventionella troponiner (cTn) i klinsk praxis. Många akutsjukhus i Sverige har börjat använda hs-cTn, men fortfarande använder en del cTn. Tidigare studier antyder att införandet av hs-cTn påverkar incidens av hjärtinfarkt, resursutnyttjande samt prognos. De har dock utförts i selekterade populationer av högriskpatienter som lagts in på hjärtintensivvårdsavdelningar. Eftersom många patienter, särskilt äldre, ofta vårdas på andra avdelningar är generaliserbarheten begränsad. Det saknas också nationella studier som visar hur incidensen av hjärtinfarkt har påverkats av införandet av hs-cTn.
Vi vill nu undersöka hur a) incidensen av hjärtinfarkt har påverkats efter införandet av hs-cTn, b) om prognosen har ändrats, c) om införandet har påverkat användandet av kranskärlsröntgen och revaskularisering.
Vi kommer att studera alla patienter som vårdats för hjärtinfarkt eller har genomgått revaskularisering under åren 1995-2013 i Sverige (n=600,000) och vi har komplett information avseende läkemedel, socioekonomi, utfall samt död. Vi har information om och när alla akutsjukhus i Sverige bytte från cTn till hs-cTn. Incidens per 100 person-år uppföljningstid kommer att beräknas för respektive utfall för perioden när hs-cTn har använts, där perioden när cTn användes kommer att vara referens. Analyserna kommer att utföras både ojusterat och justerat för ålder och kön.
Det saknas nationella studier som inkluderar alla patienter som har drabbats av hjärtinfarkt där betydelsen av införandet av hs-cTn för hjärtinfarktsincidens, prognos och resursutnyttjande hos patienter med hjärtinfarkt beskrivs. Vår studie kan ligga till grund för beslut att införa hs-cTn på samtliga akutsjukhus i landet.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund

Diagnosen hjärtinfarkt ställs genom att identifiera typiska ischemiska symtom, karakteristiska EKG-förändringar, och viktigast av allt, ökande nivåer av troponiner. Troponiner är ett specifikt protein vilket förekommer i kroppens tvärstrimmiga muskulatur. Proteinet har till uppgift att reglera musklernas kontraktilitet. Troponiner finns i flera olika former; C, I och T, där troponin-I och troponin-T för närvarande är de primära metoderna för att detektera en hjärtinfarkt. Nyligen har så kallade högkänsliga troponiner (hs-cTn) på många håll i världen ersatt konventionella troponiner (cTn) i klinsk praxis för diagnostik av hjärtinfarkt (referens). De flesta akutsjukhus i Sverige har börjat använda hs-cTn, men det finns fortfarande sjukhus som använder cTn. På grund av sin 10 gånger högre känslighet, är kanske den största fördelen med hs-cTn att de kan upptäckas i blodet flera timmar tidigare än cTn vilket möjliggör att man kan utesluta hjärtinfarkt betydligt tidigare än när man använder cTn. Vi har i ett tidigare publicerat arbete visat att bröstsmärtepatienter med ett omätbart hs-cTnT (<5 ng/L) och utan ischemiska EKG-förändringar har en miminal risk att att drabbas av hjärtinfarkt eller död och därför kan gå hem direkt från akutmottagningen utan ytterligare utredning (Bandstein et al 2014). Denna och andra bekräftande studier har lett till förändringar i de europiska riktlinjerna där det numera anges att det får anses säkert att för sådana patienter att gå hem från akuten. Men redan innan de förändrade riktlinjerna verkar hs-cTn påverkat inläggningsfrekvensen för patienter som söker med bröstsmärta: i en egen ännu opublicerad studie där vi inkluderade alla patienter >25 år som sökte för bröstsmärta på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge under de fyra första åren efter att hs-cTn hade införts fann vi att inläggningar för bröstsmärta minskade med mer än 30%. Samtidigt verkar dock mortaliteten ha ökat under samma period med drygt 50 %. Orsakerna är okända men man kan spekulera i om vi inte tillräckligt utreder andra orsaker till bröstmärta än de som kan vara av ischemisk genes.

Det finns således tidigare studier som antyder att införandet av hs-cTn påverkar incidens av hjärtinfarkt, resursutnyttjande samt prognos. Den främsta begränsningen med dessa studier har varit att de har utförts i selekterade populationer av högriskpatienter som lagts in på hjärtintensivvårdsavdelningar. Eftersom många patienter, särskilt äldre med hög sjukdomsbörda, ofta vårdas på andra avdelningar än på hjärtintensivvårdsavdelningar är generaliserbarheten till andra populationer än dessa begränsad. Det saknas också nationella studier som visar hur incidensen av hjärtinfarkt har påverkats av införandet av hs-cTn.

Syfte

Målsättningarna är att beskriva hur a) incidensen av hjärtinfarkt, nationellt, har påverkats efter införandet av hs-cTn, b) om prognosen hos patienter med hjärtinfarkt har påverkats, c) om införandet av hs-cTn har påverkat användandet av kranskärlsröntgen och revaskularisering.


Metod: Urval

Vi vill jämföra patienter med hjärtinfarkt före och efter införandet av högkänsliga troponiner. Vi vill göra en nationell studie och inkludera tillräckligt med patienter som insjuknade före och efter införandet (som varierar mellan 2010 och 2011) varför vi kommer att använda ett befintligt dataset som innehåller alla patienter som vårdats för hjärtinfarkt eller har genomgått revaskularisering under åren 1995 till 2013 i Sverige (n=600,000).

Metod: Datainsamling

Datasetet beskrivet under rubriken Urval har komplett information om patienterna med avseende på läkemedel från Läkemedelsregistret, socioekonomi från SCB, utfall under uppföljningstiden från Patientregistret och om död från Dödsorsaksregistret. Uppföljningstiden för Patientregistret slutar 2014-12-31 och för total-död 2016-03-31. Vi har information om och när alla akutsjukhus i Sverige bytte från cTn till hs-cTn från en tidigare studie.

Metod: Databearbetning

Incidens per 100 person-år uppföljningstid kommer att beräknas för respektive utfall för perioden när hs-cTn har använts, där perioden när cTn användes kommer att vara referens på de sjukhus som har bytt metod. Analyserna kommer att utföras både ojusterat och justerat för ålder och kön, men inte för andra förväxlingsfaktorer under antagandet att de patienter som läggs in inom närliggande år har en liknande sjukdomsbörda. Vi kommer även att justera för en eventuell ”naturlig” förändring av hjärtinfarktincidens och prognos efter hjärtinfarkt genom att använda incidens från de sjukhus som inte har infört hs-cTn under perioden.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kohortstudier (Cohort Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Heart Diseases
Pathological conditions involving the HEART including its structural and functional abnormalities.
Acute Coronary Syndrome
An episode of MYOCARDIAL ISCHEMIA that generally lasts longer than a transient anginal episode but that does not usually result in MYOCARDIAL INFARCTION.
Myocardial Infarction
NECROSIS of the MYOCARDIUM caused by an obstruction of the blood supply to the heart (CORONARY CIRCULATION).

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Landsting - Stockholms läns landsting - Karolinska Universitetssjukhuset - Akut - Akutklinik Huddinge

Medarbetare

Hans Tygesen
Medicinkliniken, Hjärtsektionen, Borås lasarett
Martin Holzmann
Funktionsområde Akut, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Tutor

Per-Ola Andersson
Sektionen för Hematologi, Onkologi och Lungmedicin, Medicinkliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2017-09-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2018-10-31

Hur har införandet av högkänsliga troponiner påverkat inläggningsfrekvens och prognos för bröstsmärtepatienter?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/en/vgr/project/246661