Göteborg Södra Bohuslän
Tumbasartros:intensifierad träning och strukturerad ortosanvändning i artrosskola | Application
Tumbasartros:intensifierad träning och strukturerad ortosanvändning i artrosskola
Registration number: VGFOUGSB-6397
Projektmedel - Ny ansökan
Application started by: Cecilia Boustedt, 2006-02-03
Professional title at the time of application: Arbetsterapeut
Work place at the time of application: Primärvårdsrehab gibraltar
Last updated / corrected by: Helene Aulin-Ivdal, 2008-03-14
Application received by: FoU-rådet för Göteborg och södra Bohuslän
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Cecilia Boustedt
Arbetsterapeut, Primärvårdsrehab Majorna

Övergripande projektinformation

Aktuell arbetstid

32

Hur långt har projektet framskridit?

Pågående projekt - datainsamling avslutad - analys av data ej klar

Del i utbildning

Ej del i utbildning

Multicenterstudie

Endast den förvaltning jag arbetar vid är inblandad

Planerad redovisning

Engelskspråkig vetenskaplig artikel

Medarbetare / Handledare

Tutor

Åsa Lundgren Nilsson
Arbetsterapeut, Rehabiliteringsmedicin/Neurosjukvården/Sahlgrenska universitetsjukhuset
Katharina Stibrant Sunnerhagen
Läkare, Rehabiliteringsmedicin, SU

Projektets innehåll

Beräknad projektstart

2006-05-01

Beräknat projektslut

2007-03-31

Sammanfattning

Tumbasartros,CMC-1-artros,är en vanlig diagnos inom öppenvård. Tumbasartros ger smärta,nedsatt handfunktion och leder till svårighet att utföra dagliga aktiviteter. Det saknas litteratur och studier som visar hur och med vilken omfattning den konservativa behandlingen skall bedrivas på ett effektivt sätt. Författaren genomförde 2003-2004 en prospektiv interventionsstudie där smärta och handfunktion samt aktivitetsförmåga med instrumentet DASH (Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand)undersöktes. Undersökningsgruppen bestod av 40 kvinnor i åldrarna 40-76 år,20 patienter i experimentgrupp och 20 patienter i kontrollgrupp som medverkat i artrosskola. Vid gruppjämförelse direkt efter intervention visades signifikant förbättring för experimentgruppen vad gällde vilosmärta, nattlig smärta, styrkan i helhandsgrepp samt förbättrad aktivitetsförmåga. Patienterna kallades till ettårs-uppföljning 2005,35 patienter medverkade. Resultaten skall analyseras och utmynna i en vetenskaplig artikel.

Bakgrund

Diagnosen tumbasartros påverkar ofta patienten på samtliga nivåer som beskrivs i International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF), WHO:s klassificering för hälsa (1). Tumbasartros leder till smärta, felställningar och dåligt grepp (2). På aktivitetsnivå förekommer begränsningar i alla aktiviteter som kräver ett belastat tumgrepp, vilket i sin tur påverkar delaktighetsnivå, att utföra arbete, fritids- och hushållssysslor. Kvinnor har traditionellt haft huvudansvar för hemarbete med en ökad belastning av fingerlederna, kvinnor har även en mer inkongruent led än män och oftare en större rörlighet i sina leder. Detta kan vara faktorer som gör kvinnors tumbasleder mer känsliga för belastning. Flera parametrar som belyser fysisk belastning av händerna är associerade med förekomst av tumbasartros hos kvinnor (3). I en studie med instrumentet DASH ( Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand)(4) i Sverige visas att aktivitetsförmågan påverkas mycket hos tumbasartros patienter. DASH-score för olika patientgrupper före operation eller före fysikalisk behandling visade att personer med tumbasartros hade stora svårigheter att utföra flera dagliga aktiviteter (4). En nyligen publicerad studie (5) visar att ledskydd och hemträning är ett effektivt sätt att förbättra handfunktion och greppstyrka hos patienter med handartros, däremot påverkar det inte smärtan. Inga signifikanta skillnader mellan grupperna vid analyser av aktivitetsförmåga mätt med HAQ (Health Assessment Questionnaire) och VAS (6) (visuell analog skala) för smärta kunde påvisas. Flera tidigare studier angående ortosbehandling har visat sig ge smärtlindring och reducerade risken för subluxation (7,8,9). Att det föreligger minskat behov av tumbasoperation efter konservativ behandling, såsom ortosbehandling, funktionsträning och ledskyddsinformation, visar en 7 års prospektiv studie (10).

Syfte

Att utvärdera om utökad konservativ behandling i form av intensifierad träning och strukturerad ortosanvändning inom artrosskola ger minskad smärta, förbättrad handfunktion och ökad aktivitetsförmåga i förhållande till nuvarande konservativ behandling för patienter med diagnostiserad tumbasartros.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

En vecka samt efter ett år efter avslutad utökad konservativbehandling:
Hur påverkas smärta och handfunktion av intensifierad träning och strukturerad ortosanvändning? (ICF-nivå: kroppsfunktioner/kroppsstrukturer)
Hur påverkas vardagliga aktiviteter av intensifierad träning och strukturerad ortosanvändning? (ICF-nivå: Aktivitet/delaktighet)

Metod: Urval

Inklusionskriterier: kvinnor med diagnostiserad tumbasartros, smärtproblematik, ej reumatoid artrit, ej karpaltunnelsyndrom, ej tidigare opererade och ej tidigare deltagit i artrosskola.
Urvalet skedde utifrån att konsekutivt inkludera de patienter som sökte inom respektive geografiska Primärvårdsområde. Dels undersöktes patienter som deltog i traditionell artrosskola och dels patienter som deltog i artrosskola med intensifierad träning och strukturerad ortosanvändning. Undersökning av smärta och handfunktion samt aktivitetsförmåga genomfördes före och efter interventionen.

Metod: Gruppindelning

Studien är en prospektiv interventionsstudie och har en kvasiexperimentell design. Arbetsterapeuter i Primärvårdsområden, Göteborg och Mölndal medverkade i studien. Totalt 5 arbetsterapeuter: författaren, en arbetsterapeut som utförde mätningar på experimentgruppen och 3 arbetsterapeuter som utförde mätningar på kontrollgruppen.
Experimentgrupp
20 patienter i 4 grupper deltog i Artrosskola i primärvårdsområde Centrum och Väster under perioden september 2003 tom februari 2004. En oberoende arbetsterapeut utförde mätningar och författaren utförde interventionen.
Kontrollgrupp
20 patienter i 4 grupper deltog i Artrosskola i primärvårdsområde Mölndal, Hisingen under perioden september 2003 tom februari 2004. En och samma arbetsterapeut inom respektive primärvårdsrehabenhet utförde mätningar och intervention.

Metod: Intervention

Experimentgruppen: Artrosskolan genomfördes enligt standardiserat protokoll (se nedan under Kontrollgrupp), och därutöver självtränade patienten enligt handträningsprogram
som utfördes en gång per dag. Handträningsprogrammet utfördes enligt principerna i Stamm-studien (6), aktiv rörelseträning, få repetitioner och lågt motstånd med mjuk träningsdeg och föregicks av värmbehandling 15 min med en handmuff enligt principer i en studie av Dellhag, att ytlig värme och rörelseträning ger effekt på handfunktion. Patienten använde en lång underarmsbaserad viloortos nattetid och en kort handbaserad aktivitetsortos dagtid, förutom vid hygiensituationer och träning. Med aktivitetsortos avses en elastisk tumortos som möjliggör tumrörelser men ger viss stabilisering och lindrar rörelsesmärta. Experimentgruppen erhöll vid första tillfället utprovning av ortoser och genomgång av träningsprogram.

Kontrollgruppen: Artrosskolan genomfördes enligt följande standardiserade protokoll:
5-veckors program, 10 behandlingstillfällen 2 gånger i veckan som innehåller teoriundervisning angående handanatomi, sjukdomslära, ledskyddande principer, utprovning av vissa grepphjälpmedel, utprovning av ortos, värmebehandling i paraffinbad med efterföljande handträning.

Metod: Datainsamling

Undersökningen utfördes; vid tre tillfällen, en vecka innan intervention, en vecka efter intervention och 1år efter intervention. Experimentgrupp och Kontrollgrupp och undersöktes angående smärta och handfunktion, därefter självskattningsinstrumentet DASH (4) och hjälpmedelslista.
Undersökning av smärta och handfunktion
Patienten fick börja med att skatta smärta med en markering på en 100 mm visuell analog skala VAS (6). Till att börja med skattade patienten sin 1) vilosmärta, därefter skattning av 2) nattlig smärta, följt av skattning av 3) rörelsesmärta ”senaste veckan”.
Skattning av tummens stelhet ”senaste veckan”.
Styrka
Mätning av helhandsgrepp och tumgrepp utfördes med en elektronisk handkraftmätare GRIPPIT, enligt manual (11). Patienten har underarmen understödd, armbågen ca 90gr flekterad och semipronerad. Personen uppmanas att gripa om handtaget med störst möjliga kraft och hålla kvar greppet under 10 sek.Vid mätning av tumkraft skiftas grepp och personen uppmanas att gripa med tumme och pekfinger med största möjliga kraft och hålla kvar greppet i 10 sek (11).Grippit-instrumentet presenterar mätresultat i maxvärde, medelvärde och slutvärde (Newton), både för helhandsgrepp och tumgrepp.
Undersökning av Aktivitetsförmåga
En svensk version av det regionsspecifika instrumentet DASH ( Disabilities of the ARM, Shoulder and Hand) användes (4). Detta instrument som har utvecklats i USA/Kanada för att täcka in olika specifika sjukdomstillstånd i övre extremiteterna användes för att undersöka ADL-svårigheter. DASH är ett självskattningsformulär angående 30 item, varav 21 aktivitetsfrågor samt 9 symtomfrågor som tillsammans bildar en score från 0 till 100.
Patienten fyllde även i en hjälpmedelslista angående innehav och användning av ortoser och tekniska hjälpmedel .

Metod: Databearbetning

Icke-parametrisk statistisk metod används för att analysera insamlade data gällande smärta, stelhet och aktivitetsförmåga. Data analyseras både på individ och gruppnivå. För att följa förändringar i patienternas upplevda smärta, stelhet och aktivitetsförmåga, delas patienterna in i tre grupper: förbättrad, försämrad och oförändrad smärta/stelhet/aktivitetsförmåga. Differensen mellan mätvärden före och efter intervention beräknas med Wilcoxon Signed Rank Correlation och därefter gruppjämförelser med Mann-Whitneys U-test. Signifikansnivån 0,05.
Hand och tumkraft mäts med Grippit i enheten Newton, dessa data analyseras med traditionell parametrisk statistik. Statistisk konsultation kommer att användas.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Resultaten förväntas mynna ut i en vetenskaplig artikel. Artikeln ger en vetenskaplig granskning för att implantera metoden i verksamheten.

Referenser

1. (ICF) WHO International Classification of Functioning,Disability and Health, ICF. Geneva; 2001.
2. Pellegrini VD Jr. Pathomechanics of the thumb trapeziomatacarpaljoint. Hand Clin 2001 May; 17(2): 175-84.
3. Vingård E. Artros i tumbasen CMC-1-ledsartros hos kvinnor-samband med fysisk belastning och andra faktorer. Projekt, KS, Yrkesmedicinska enheten, Stockholm, 1997.
4. Atroshi I, Gummesson C, Andersson B, Dahlgren E, Johansson A. The disabilities of the arm, shoulder and hand (DASH) outcome questionaire: reliability and validity of the Swedish Version evaluated in 176 patients. Acta Orthop Scand 2000;71:613-8.
5. Stamm TA et al. Joint protection and home hand exercises improve hand function in patients with hand osteoarthritis: A randomized controlled trial. Arthritis Rheum 2002;47(1):44-49.
6. Sim, J., 6Waterfield, J. (1997). Validity, reliability ande responsiveness in the assessment of pain. Physiotherapy Theory and Practice, 13, 23-37.
7. Joost-Davidsson A, Lindstrand J. Behandling med mjuka ortoser vid CMC-1-artros. Universitetssjukhuset, Linköping, 1991.
8. Carrie R. Swigart, MD, Richard G. Eaton, MD, Steven Z. Glickel, MD, Caryl Johnson, CHT, New York, NY. Splinting in the Treatment of Arthritis of the First Carpometacarpal Joint. J Hand Surg. 1999;24A:86-91.
9. Weiss S, LaStatyo P, Mills A, Bramlet D. Prospective analysis of splinting the first carpometacarpal joint, an objective, subjective, and radiograph assesement.J Hand Ther 2000 Jul-Sep;13(3):218-26.
10. Berggren M, Joost-Davidsson A, Lindstrand J, Nylander G, Povlsen B. Reduction in the need for operation after conservative treatment of osteoarthritis of the first carpometacarpal joint: seven year prospective study. Scand J Plast Reconstr Surg Hand Surg 2001
Dec;35(4):415-7.
11. Nordenskiöld U, Grimby G: Grip force in patients with rheumatoid arthritis and fibromyalgia and in healthy subjects. A study with the grippit instrumant. Scand J Rheumatol 1993; 22:14-9.

Nödvändiga Bilagor

Ethical review

Application to the ethical review board is filed or being planned
Decision date from the ethical review board
2003-09-26
Reference number from the ethical review board
Ö 336-03
Approval from the ethical review board is required for funds to be disbursed

Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

 År 1År 2År 3År 4År 5
Kalenderår som avses20062007   
Personal-SökandeArbetsterapeut Cecilia Boustedt 25% 95.000    
Personal-Medarbetare     
Personal-Assisterande personal     
KonsulterStatistikonsult 5.000    
Medicinsk service     
Utrustning     
Resor&konferenser     
Övrigt     
Summa97000    

Total summa

97 000

Äskade medel

DescriptionShort description of the costSum
Personal - Projektledareprojektledare, Cecilia Boustedt 11 mån 060501-070331, 25% lön (inklusive sociala avgifter)92 000
KonsulterStatistiker 2 dagar, 5.0005 000
Sum 97 000

Decision

Decision date: 2006-04-04

Brief description of each costApplied sumDecision SEKDecision comment
Personal - Projektledare
projektledare, Cecilia Boustedt 11 mån 060501-070331, 25% lön (inklusive sociala avgifter)92 00092 000 
Konsulter
Statistiker 2 dagar, 5.0005 0000 
sum97 00092 000 

Financial report

Financial report 
Granted sum
92 000
Paid sum
92 000
Returned sum
0

Tumbasartros:intensifierad träning och strukturerad ortosanvändning i artrosskola | Application, from FoU-rådet för Göteborg och södra Bohuslän
http://www.researchweb.org/is/gsb/ansokan/6397