Logga Landstinget Värmland
"Fönstertittarsjuka": Skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns symtomuppfattning och sjukdomsbild | Application
"Fönstertittarsjuka": Skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns symtomuppfattning och sjukdomsbild
Registration number: LIVFOU-21681
Projektmedel från LiV - Ny version
Application started by: Birgitta Sigvant, 2008-07-04
Professional title at the time of application: leg.läkare
Work place at the time of application: Kirurg kliniken CSK
Last updated / corrected by: Birgitta Sigvant, 2008-08-25
Application received by: Centrum för klinisk forskning, Värmland
GrantedGranted
Applicant: Birgitta Sigvant
Läkare, Kirurg kliniken CSK

Övergripande projektinformation

Typ av projekt - A

Forskningsprojekt

Typ av projekt - B

Pågående projekt

Del i utbildning

Doktorsavhandling

Utvidgning av befintligt projekt

vald

Multicenterstudie

EJ vald

Planerad redovisning

Internationell vetenskaplig artikel

Medarbetare / Handledare

Coworker

Eric Wahlberg
Karolinska Sjukhuset
Medarbetarens roll i projektet:
Huvudhandledare Hjärtcentrum Linköpings universitetssjukhus
Fredrik Lundin
Annan tjänstetitel, Centrum för Klinisk Forskning
Medarbetarens roll i projektet:
Statistiker

Projektets innehåll

Beräknad projektstart

2008-08-30

Beräknat projektslut

2009-08-30

Sammanfattning

Åderförkalkning i benens artärer sk benartärsjukdom (BAS), är en vanlig sjukdom i västvärlden, den drabbar ca 20% av den äldre befolkningen där huvudparten är kvinnor utan symtom. BAS kan delas in i tre grupper beroende på svårighetsgrad;
Sjukdom (sänkt blodtryck i benet)utan symtom, fönstertittarsjuka eller claudicatio intermittens (sänkt blodtryck i benet och kramp, smärta i benet vid gång) samt grav BAS eller kritisk ischemi (kraftigt sänkt ankelblodtryck).
BAS i alla former, även den asymtomatiska, är förenat med en ökad risk för sjuklighet och förtidig död i hjärtsjukdom, men få studier har belyst och utvärderat hjärtfunktionen hos dessa patienter. Den mest välkända formen av BAS är fönstertittarsjuka, det begränsar patientens gångförmåga och reducerar livskvaliten betydligt[1].
Under 2004 utförde vi i Sverige en studie som hade syftet att bestämma förekomsten av BAS (The Swedish PAD prevalence Study - SPS)[2]där 5080 kvinnor och män från fyra olika regioner, i åldersgruppen 60-90 år inkluderades. Förekomsten av BAS totalt var 18%, av dem var 11% symtomfria, 7% hade fönstertittarsjuka och ca 1% hade grav BAS. Kvinnor dominerade de sjukdomsgrupper som var baserade enbart på ABI medan männen dominerade bland de med fönstertittarsjuka där diagnosen ställs genom både ABI och symtom. Fönstertittarsjuka var den enda grupp som inte enbart var baserat på ankel-arm blodtryck (ABI). Fyndet tyder på att det föreligger en skillnad i BAS-förekomst mellan könen vilken verkar försvinna när diagnosen innefattar att patienten själv beskriver sin symptombild. Orsaken till denna könsskillnad, liksom varför patientens symptombeskriving påverkar förkomsten är okänt. Några möjliga förklaringsmodeller kan vara att kvinnor i den äldre befolkningsgruppen har en lägre fysisk aktivitetsgrad jämfört med män och därav mindre symtom, möjligtvis kan symptomen skattas som mindre besvärande av kvinnor och vara atypiska. Eftersom symtomdebuten sker senare i livet hos kvinnor kan också hjärt-lungfunktionen kan vara sämre[3-5]. I linje med vad som beskrivits för kranskärlssjukdom [6, 7], har vi därför som arbetshypotes att beskrivningen och presentationen av symtom vid fönstertittarsjuka skiljer sig åt mellan kvinnor och män och de diagnostiska metoder vi använder idag behöver utvärderas bättre.
Utmaningen att förstå hur fönstertittarsjuka presenteras bland kvinnor innefattar;
1. En ökad förståelse för hur symtom presenteras vilket kan vara olika mellan könen.
2. Att definiera vilka icke invasiva tester och frågeformulär som kan vara andvändbara för att identifiera ev könsskillnader.
ARBETSPLAN:
1) I SPS identiferades 347 individer med fönstertittarsjuka (163 män, 169 kvinnor). Data om andra sjukdomstillstånd som insamlats i SPS, jämförs med uppgiven gångförmåga
2) Från SPS analyseras de 347 individernas svar i frågeformulären rörande gångbesvär (Walking Impairment Questionnaire)
3) Ankel Brachial Index (ABI) värden, ett objecktivt mått på graden av BAS, och frågeformulär rörande gångförmåga (WIQ) från SPS jämförs för de 347 individerna
4) I Karlstadregionen ur SPS (93 individer med fönstertittarsjuka) utförs ett gångtest, ABI och frågeformulär valideras mot gångtestet för att ytterligare kartlägga symptom och grad av gångbesvär.
5) Karlstadskohorten undersöks med duplexundersökning av benens artärer för att få ett mått på den arteriosklerosutbredningen i benens kärl, vilket jämförs med resultat från subjektiv skattning av gångförmågan, gångmattetest och ABI.
6) Karlstad cohorten undersöks med hjärteko för att kartlägga om hjärtfunktionen påverkar gångförmågan
6) En mindre grupp ur Karlstadskohorten genomgår djupintervjuv för att kartlägga hur försökspersonerna utrycker sina besvär
BETYDELSE: Projektet kommer att belysa ev skillnader mellan kvinnor och män hur de presenterar sina symtom på fönstertittarsjuka. Om våra diagnostiska metoder idag inte fångar kvinnor med symtomgivande BAS medför det en underdiagnostik och underbehadling i såväl epidemiologiska- som kliniska studier samt i den kliniska vardagen där patienterna värderas för behandling. Med en ökad kunskap kan den diagnostiken och behandlingen bli mer optimal för kvinnor, och vårdens resurser utnytjas mer optimalt.

Bakgrund

Benartärsjukdom (BAS) är en manifestation av ateroskleros i de nedre extremiteterna. Sjukdomen finns i flera stadier, från symtomlöshet till uttalad vilovärk i benen med komplikationer som sår och gangrän(grav BAS). Med mätning av blodtrycket i arm och ankel (ABI) erhålls en kvot, är denna sänkt (<0,9) föreligger BAS.
Benartärsjukdom är en vanlig sjukdom och drabbar ca 20% av den äldre befolkningen i Sverige och huvudparten är äldre kvinnor utan symtom [2].Det mest välkända stadiet av BAS är fönstertittarsjuka, detta tillstånd inskränker patienternas förmåga att gå och ger en avsevärd försämrad livskvalitet [8-10]
I den svenska prevalensstudien (SPS) fann vi att förekomsten av BAS varierade mellan könen; kvinnor dominerade de stadierna som diagnostiserades enbart med ABI (BAS utan symtom och grav BAS) medan männen dominerade de stadier som diagnostiserades med ABI och symtom (smärta vid gång i vad eller lår som släpper vid vila (positivt Rose frågeformulär)[2].
I samstämmighet med vad som visats för kranskärlssjukdom[6-7]antar vi att beskrivning och presentation av symtom vid fönstertittarsjuka och/eller de diagnostiska verktygen skiljer sig åt för kvinnor och män. Bakomliggande orsaker till detta är inte tidigare belyst men skillnader mellan könen i symtomuppfattning, hjärt/lung- funktion och aktivitetsnivå har föreslagits som tänkbara mekanismer[3-5].
BAS är förenat med ökad sjuklighet och överdödlighet i hjärtsjukdom, trots detta har få studier utvärderat hur hjärtfunktionen påverkar patienter med fönstertittarsjuka och hur de presenterar sina symtom. Hjärtfunktionen har från tidigare forskning visats sig vara av stor betydelse för resultatet efter operation av patienter med fönstertittarsjuka [11].

Utmaningen att förstå hur fönstertittarsjuka manifesteras sig hos kvinnor och män inbegriper;
1: en ökad förståelse för hur kvinnor och män presenterar sina symtom
2. att definiera lämpliga icke-invasiva tester och frågeformulär för att identifiera eventuella könsskillnader.

Skillnader i dessa avseenden kan påverka diagnostiken av fönstertittarsjuka i epidemiologiska studier, kliniska prövningar och vid värderingar av patienter inför ställningstagande till operation detta bör utvärderas.

Syfte

Att klarlägga om symtom på fönstertittarsjuka upplevs och beskrivs olika av kvinnor och män
Att utvärdera hur en eventuell sådan skillnad skulle påverka diagnostiken av BAS ur ett epidemiologiskt och kliniskt perspektiv

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

1.Finns könsskillnader i co-morbiditet och övriga sjukdomar som påverkar gångförmågan hos patienter med fönstertittarsjuka enligt Rose frågeformulär med och utan ABI<0,9 och bland dem utan fönstertittarsjuka?
2.Finns könsskillnader i gångförmåga (enligt frågeformulär ”walking impairment questoinnaire” WIQ) bland patienter med fönstertittarsjuka enligt Rose frågeformulär?
3.Föreligger samband mellan ABI, ankel blodtryck och WIQ i gruppen med diagnostiserade fönstertittarsjuka enligt Rose?
4.Hur tillförlitligheten, ur ett genusperspektiv, är för ABI, Rose frågeformulär, WIQ och Edinburgh Claudication Questoinnaire (ECQ) mot 6 minuters gångtest?
5.Hur är förhållandet mellan utbredning av åderförkalkning enligt duplex i benen och symtom på fönstertittarsjuka?
6.Hur är relationen mellan symtom på fönstertittarsjuka och hjärtfunktion och finns det könsskillnader?
7.Hur utrycker kvinnor och män sina symtom på fönstertittarsjuka?

Metod: Urval

Sammanfattningsvis blev 8000 slumpvis utvalda individer från skatteverkets register, i åldrarna 59-90 år från fyra geografiskt och demografiskt olika regioner i Sverige erbjudna att delta i studien. Över 5000 individer deltog vilket gav en 63% svarsfrekvens. ABI mätningar utfördes vid 7 olika vårdcentraler och individerna svarade på frågeformulär rörande gångförmåga (Rose och WIQ), riskfaktorer, läkemedelsanvändning, övriga sjukdomar, längd och vikt. Förekomsten av BAS uppgick till 18% (n=913), majoriteten hade inga symtom (n=566), 7%(n=340) hade fönstertittarsjuka och 1.2%(61) hade grav BAS.
Projektet kommer att andvända följande kohorter av patienter från SPS;

Frågeställning 1,2 och 3
Grupp1: Positivt Rose frågeformulär (n=776, kvinnor:189, män:319)
Grupp2: Fönstertittarsjuka: ABI<0,9 och positivt Rose frågeformulär (n=333, kvinnor:189, män:153)
Grupp3: BAS utan symtom: ABI<0,9 och negativt Rose frågeformulär (n=567, kvinnor:356, män:211)
Grupp 4: Kontroller, ABI>0,9 och negativt Rose frågeformulär (n=4989, kvinnor:2727, män:2262)

De individer i Karlstadregionen med fönstertittarsjuka som deltog i SPS blir erbjudna att delta även i denna studie.
Frågeställning 4, 5, 6 och 7
Grupp 5: Individer som bor i Karlstad regionen med fönstertittarsjuka (n=95, kvinnor:43, män:32)

Metod: Gruppindelning

Ej relevant

Metod: Intervention

Ej relevant

Metod: Datainsamling

A.Data från grupp 1-3 kommer att analyseras med avseende; ABI, WIQ och övriga sjukdomar (data är sedan tidigare insamlat)
B.Alla individer som bor i Karlstad regionen och har fönstertittarsjuka (grupp 5) kommer att inbjudas att delta i en uppföljningsstudie. Deltagarna kommer att bli undersökta på fysiologiska kliniken på Centralsjukhuset i Karlstad enligt nedan;
•Via registerdata kartlägga om individerna är i livet
•Dödsorsaker och övriga hjärt-kärlsjukdomar registreras
•Mäta ABI
•Kartlägga symtom på BAS genom frågeformulär
•Dokumentera läkemedelsanvändning
•Kartlägga övriga sjukdomar genom frågeformulär
•Blodprovstagning för att mäta oxidativ stress, blodfetter,blodsockernivåer, hjärtsvikt och inflammation
•6 minuters gångtest
•Ultraljud av benenspulsådror (duplex)
•Ultraljud av hjärtat (hjärtekografi)
•Intervju
Dessa undersökningar kommer att utföras av tre läkare, en biomedicinsk tekniker och en sjuksköterska i Karlstad

Metod: Databearbetning

Frågeställning 1-3
•En deskriptiv analys utförs och presenteras i histogram
•Jämförelserna mellan grupperna och könen kommer att utföras med hjälp av T- test och Kolomogrov-Smirnov test.
•För att identifiera vilka faktorer som påverkar gångförmågan uppdelat på kön kommer logistisk regression att andvändas.
Frågeställning 4
•Med hjälp av ett spridningsdiagram med regressions koefficient kommer relationen mellan gångtest och frågeformulär att analyseras. De olika frågeformulären kommer att värderas mot gångtest, fördelat på kön, för att se ev korrelation, den statistiska modellen för detta är ännu inte fastställd

Frågeställning 5
•Resultaten från ultraljudsundersökningen av benens pulsåder kommer att subgrupps analyseras beroende på grad och lokalisation av förträngning och sedan jämföras med gångtest. Analyserna kommer att utföras med hjälp av spridningsdiagram och korrelationsanalys eller T-test fördelat på kön.

Syfte 6
•Medelvärden kommer att beräknas från ultraljudsundersökningar av hjärtat och ev skillnader mellan kön kommer att analyseras med hjälp av T-test eller Mann-Witney test


Multicenterstudie

Ej relevant

Förväntat resultat / Klinisk betydelse

Detta projekt har för första gången bestämt förekomsten av BAS i Sverige och påvisat skillnader i såväl prevalens för de olika stadierna av BAS som för baseline karaktäriska mellan könen. I de stadier av sjukdomen som bestäms av enbart ABI dominerar kvinnorna medan männen dominera det stadiet där en subjektiv komponent av smärta tillkommer. I det svenska registret för kärlkirugiska åtgärder(12)av BAS dominerar operationer bland män för fönstertittarsjuka(p<0,001) och bland kvinnor i det mer grava stadiet(p<0,0001). Detta kan bero på hur vi diagnostiserar denna patientgrupp. Detta projekt kommer att belysa ev skillnader mellan kvinnor och män hur de presenterar sina symtom på fönstertittarsjuka, i likhet med vad som vistas för kranskärlssjuka. Om våra diagnostiska metoder idag inte fångar kvinnor med symtomgivande BAS medför det en underdiagnostik och underbehadling i såväl epidemiologiska- som kliniska studier samt i den kliniska vardagen där patienterna värderas för behandling. Med en ökad kunskap kan den förmodade underdiagnostiken och underbehandlingen bland kvinnor reduceras.
Denna uppföljningsstudie kommer även att beskriva sjukdomens naturalförlopp och vilken risk denna patientgrupp löper att utveckla övrig hjärtkärlsjukdom. Detta kan även indikera nyttan med primär preventiv behandling för asymtomatiska patienter. Eftersom BAS är vanligt bland den äldre befolkningen kan denna information bidra till att förbättra sjukvårdens ansträngningar att reducera dödlighet och sjuklighet i hjärtkärlsjukdom. Det kan också bidra med att styra resurser till den patientgrupp som bäst behöver det.

Referenser

[1]McDermott MM, Greenland P, Liu K, Guralnik JM, Celic L, Criqui MH, et al. The ankle brachial index is associated with leg function and physical activity: the Walking and Leg Circulation Study. Annals of internal medicine. 2002 Jun 18;136(12):873-83.
[2]Sigvant B, Wiberg-Hedman K, Bergqvist D, Rolandsson O, Andersson B, Persson E, et al. A population-based study of peripheral arterial disease prevalence with special focus on critical limb ischemia and sex differences. J Vasc Surg. 2007 Jun;45(6):1185-91.
[3]Vogt MT, Cauley JA, Kuller LH, Nevitt MC. Functional status and mobility among elderly women with lower extremity arterial disease: the Study of Osteoporotic Fractures. J Am Geriatr Soc. 1994 Sep;42(9):923-9.
[4]Gardner AW. Sex differences in claudication pain in subjects with peripheral arterial disease. Med Sci Sports Exerc. 2002 Nov;34(11):1695-8.
[5]McDermott MM, Greenland P, Liu K, Criqui MH, Guralnik JM, Celic L, et al. Sex differences in peripheral arterial disease: leg symptoms and physical functioning. J Am Geriatr Soc. 2003 Feb;51(2):222-8.
[6]Arslanian-Engoren C, Patel A, Fang J, Armstrong D, Kline-Rogers E, Duvernoy CS, et al. Symptoms of men and women presenting with acute coronary syndromes. The American journal of cardiology. 2006 Nov 1;98(9):1177-81.
[7]Kosuge M, Kimura K, Ishikawa T, Ebina T, Hibi K, Tsukahara K, et al. Differences between men and women in terms of clinical features of ST-segment elevation acute myocardial infarction. Circ J. 2006 Mar;70(3):222-6.
[8]Belch JJ, Topol EJ, Agnelli G, Bertrand M, Califf RM, Clement DL, et al. Critical issues in peripheral arterial disease detection and management: a call to action. Archives of internal medicine. 2003 Apr 28;163(8):884-92.
[9]Stewart KJ, Hiatt WR, Regensteiner JG, Hirsch AT. Exercise training for claudication. The New England journal of medicine. 2002 Dec 12;347(24):1941-51.
[10]Aquarius AE, Denollet J, Hamming JF, Breek JC, De Vries J. Impaired health status and invasive treatment in peripheral arterial disease: a prospective 1-year follow-up study. J Vasc Surg. 2005 Mar;41(3):436-42.
[11]Kresowik TF, Hoballah JJ, Sharp WJ, Corson JD. Cardiac screening tests prior to lower extremity revascularization: routine versus selective application. Seminars in vascular surgery. 1997 Mar;10(1):55-60.
(12) Bjorck, Twenty years with the Swedvasc Registry. Eur J Vasc Endovasc Surg 2008 Feb;35(2):129-309.

Nödvändiga Bilagor

Ethical review

Application to the ethical review board is filed or being planned
Decision date from the ethical review board
2008-05-23
Reference number from the ethical review board
2008/056
Approval from the ethical review board is required for funds to be disbursed

Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

 År 1År 2År 3År 4År 5
Kalenderår som avses20082009   
Personal-Sökande250000200000   
Personal-Medarbetare30000    
Personal-Assisterande personal4000040000   
Konsulter     
Medicinsk service3000040000   
Utrustning25000    
Resor&konferenser     
Övrigt     
Summa     

Total summa

718 000

Medicinsk service

Blodprover (förvaring och analyser)

Utrustning

Frys för blodprovsförvaring

Andra bidragsgivare

Other grant providers

Grant provider: Hjärt-Lung Fonden
Application not decided
Grant reciever: Eric Wahlberg
Applied 2008-05-15 for a contribution of 750 000 SEK intended for Medel är sökt hos Hjärt-Lung fonden för uppföljningsundersökning av SPS kohorten för alla 4 involverade centra, men HLF ansökan innefattar inte det specifika projekt som den aktuella ansökan avser. För claudicatioprojektet i Karlstad har inga andra medel sökts
Total applied sum: 750 000 SEK

Äskade medel

DescriptionShort description of the costSum
Personal - ProjektledareBirgitta Sigvant
(lön 3 månader under 2 år inkl LKP)
456 000
Personal - Assisterande personal

Susanne Sjöstedt (BMA)
(lön 2 månader under 2 år inkl LKP - 61000)

Irene Jensen(sjuksköterska)
(lön 2 månader under 2 år inkl LKP - 76000)

137 000
Medicinsk serviceBlodprover (förvaring och analyser)70 000
UtrustningFrys för blodprovsförvaring25 000
Sum 688 000

Decision

Decision date: 2008-10-14

Brief description of each costApplied sumDecision SEKDecision comment
Personal - Projektledare
Birgitta Sigvant
(lön 3 månader under 2 år inkl LKP)
456 00079 000 
Personal - Assisterande personal
Susanne Sjöstedt (BMA)
(lön 2 månader under 2 år inkl LKP - 61000)

Irene Jensen(sjuksköterska)
(lön 2 månader under 2 år inkl LKP - 76000)
137 00077 000 
Medicinsk service
Blodprover (förvaring och analyser)70 00030 000 
Utrustning
Frys för blodprovsförvaring25 0000 
sum688 000186 000 

"Fönstertittarsjuka": Skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns symtomuppfattning och sjukdomsbild | Application, from Centrum för klinisk forskning, Värmland
http://www.researchweb.org/is/liv/ansokan/21681