logotyp för FoU i Sverige
Behandling vid långvariga whiplashrelaterade besvär med basal kroppskännedomsträning eller fysisk träning - en randomiserad kontrollerad studie.
Behandling vid långvariga whiplashrelaterade besvär med basal kroppskännedomsträning eller fysisk träning - en randomiserad kontrollerad studie.
Document number : 1436
Created by: Aris Seferiadis, 2006-11-07
Last revised by: Aris Seferiadis, 2014-05-20
Document created in: FoU i Sverige

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Treatment of persistent whiplash-associated disorders with Body Awareness Training or Exercise Therapy - a randomized controlled trial.

Sammanfattning av projektet

Antalet rapporterade trafikolycksfall med whiplashrelaterade besvär (WAD) som följd har ökat drastiskt och orsakar ökande sjukskrivningar och sjukpensionering. Detta leder till stora kostnader för samhället. Inga behandlingar som idag erbjuds i sjukvården för långvariga WAD har vetenskapligt bevisad effekt. Det finns ett stort behov av utveckling av effektivare behandlingsmetoder som reducerar lidande och kostnader.
Detta projekt syftar till att utvärdera effekten av basal kroppskännedomsträning för dessa patienter.

Projektet kommer att omfatta cirka 120 patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär. Dessa utreds genom att hälsorelaterad livskvalité undersöks med SF-36 och funktionsinskränkningens omfattning registreras med hjälp av Neck Disability Index (NDI). Därefter randomiseras patienterna till behandling med basal kroppskännedomsträning eller behandling med fysisk träning.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Whiplash Injuries
Hyperextension injury to the neck, often the result of being struck from behind by a fast-moving vehicle, in an automobile accident. (From Segen, The Dictionary of Modern Medicine, 1992)
Neck Injuries
General or unspecified injuries to the neck. It includes injuries to the skin, muscles, and other soft tissues of the neck.
Accidents, Traffic
Accidents on streets, roads, and highways involving drivers, passengers, pedestrians, or vehicles. Traffic accidents refer to AUTOMOBILES (passenger cars, buses, and trucks), BICYCLING, and MOTORCYCLES but not OFF-ROAD MOTOR VEHICLES; RAILROADS nor snowmobiles.
Behavior and Behavior Mechanisms
The observable response made to a situation and the unconscious processes underlying it.
Accidents
Description missing
Physical Therapy (Specialty)
The auxiliary health profession which makes use of PHYSICAL THERAPY MODALITIES to prevent, correct, and alleviate movement dysfunction of anatomic or physiologic origin.
Therapeutics
Procedures concerned with the remedial treatment or prevention of diseases.
Pain
An unpleasant sensation induced by noxious stimuli and generally received by specialized nerve endings.
Intervention Studies
Epidemiologic investigations designed to test a hypothesized cause-effect relation by modifying the supposed causal factor(s) in the study population.
Movement
The act, process, or result of passing from one place or position to another. It differs from LOCOMOTION in that locomotion is restricted to the passing of the whole body from one place to another, while movement encompasses both locomotion but also a change of the position of the whole body or any of its parts. Movement may be used with reference to humans, vertebrate and invertebrate animals, and microorganisms. Differentiate also from MOTOR ACTIVITY, movement associated with behavior.
Motor Activity
The physical activity of a human or an animal as a behavioral phenomenon.
Behavior
The observable response a person makes to any situation.
Awareness
The act of "taking account" of an object or state of affairs. It does not imply assessment of nor attention to the qualities or nature of the object.
Cognition
Intellectual or mental process whereby an organism becomes aware of or obtains knowledge.
Psychophysiology
The study of the physiological basis of human and animal behavior.
Musculoskeletal System
The MUSCLES, bones (BONE AND BONES), and CARTILAGE of the body.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling
not checked D-uppsats / Magisterexamen
not checked C-uppsats / Kandidatexamen
not checked ST-läkarutbildning
not checked Annan utbildning
not checked Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS)
Landsting - Västra Götalandsregionen - Primärvård - Primärvården Södra Älvsborg - Övrigt

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

not checked Planering och förberedelse före datainsamling
not checked Datainsamling pågår
not checked Analys av insamlade data pågår
checked Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
checked En eller flera publikationer från projektet är publicerade
not checked Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2002-10-29

Datum för påbörjande av datainsamling

2007-01-15

Datum då projektet är slutrapporterat

2014-12-10

Publikationer från detta projekt

  1. Göteborg: Göteborgs Universitet; 2010. ISBN 978-91-628-8158-0.

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Whiplashskador har ökat dramatiskt medan andra personskador i trafiken minskat. Idag orsakar whiplashskador i Sverige invaliditet mer än tre gånger så många fall som för 20 år sedan. De flesta blir besvärsfria inom några veckor, men en del får bestående symptom [1]. Enligt avdelningen för trafikskadeprevention vid Karolinska Institutet är den årliga incidensen av WAD ca 2‰ i befolkningen. I samma rapport anges att whiplashskada ökar mest och svarar för den största andelen av bestående invaliditet efter olycksfall [2].

Whiplash används ofta som en diagnos men är en skademekanism. The Quebéc Task Force (QTF) [3] definierade 1995 whiplash som: ”en accelerations-/decelerationsmekanism av energitillförsell till nacken. Den kan vara ett resultat av påkörning bakifrån eller från sidan, men kan också vara resultatet från en dyk- eller annan olycka. Olyckan kan resultera i skelett- och/eller mjukdelsskador (whiplashskada) som i sin tur kan leda till ett flertal WAD [3].

Karaktäristiskt för whiplashrelaterade besvär är en symptomfördröjning av upp till 48 timmar. Nackvärk och stelhet med rörelseinskränkning i nacke och skuldror är de vanligaste symptomen. Utstrålande smärta i axlar, armar och bröstrygg är vanlig. Huvudvärk eller koncentrationssvårigheter brukar uppkomma i samband med nackvärken. Parestesier och svaghet i övre extremiteterna eller ansiktet, yrsel, tinnitus, käkledsbesvär, dimsyn och sväljningssvårigheter är mindre vanliga [4, 5].

Whiplashrelaterade besvär klassificeras på en fem-gradig skala [3, 6]: WAD 0: Inga besvär från nacken. Inga objektiva fynd. WAD 1: Nackbesvär endast i form av smärta, stelhet eller ömhet. Inga objektiva fynd. WAD 2a: Nackbesvär och muskuloskelettala fynd, normal rörelseomfång i nacken. WAD 2b: Nackbesvär och muskuloskelettala fynd, inskränkt rörelseomfång i nacken. WAD 3: Nackbesvär och neurologiska fynd. WAD 4: Nackbesvär och fraktur eller dislokation. Högre grad av whiplashrelaterade besvär initialt innebär högre risk för utveckling av långvariga whiplashrelaterade besvär [6].

Om symptomen kvarstår efter sex månader benämns tillståndet whiplash syndrom men det är även vanligt med benämningen kroniskt WAD. Utöver de akuta symptomen innefattar syndromet depression, ångest, uttröttbarhet, irritabilitet och smärtökning efter fysisk aktivitet [7].

Barnsley et al [8] redovisar resultat från olika studier som visar att mellan 14% och 42% av de som drabbas av whiplashstrauma kommer att utveckla WAD och cirka 10% av dem kommer att lida av whiplash syndrom. I en 17-års uppföljning av patienter med akut WAD i Göteborg hade dock 55 % utvecklat whiplash syndrom. Nackvärk, utstrålande smärta och huvudvärk var de vanligaste symptomen hos dessa patienter och bidrog till deras grad av funktionsnedsättning. [9].

I regel hittas inga skadade strukturer hos människor som lider av whiplash syndrom. De psykologiska och beteendemässiga störningar som förekommer är vanliga även hos patienter med nacksmärtor av annan genes. Försök att hitta personlighetsfaktorer som ligger bakom whiplash syndrom har hittills gett motstridiga resultat [10].

Faktorer som intensiteten av den initiala smärtan, svårighetsgrad av skadan, pretraumatiska faktorer (tidigare skalltrauma, tidigare huvudvärk) och initial reaktion efter trauma (sömnstörning, förlångsammad informationsbearbetning, nervositet) har ett starkt samband med sämre prognos [11].

Det råder ingen enighet om hur whiplash syndrom ska behandlas bäst och ingen behandling har hittills utmärkt sig i forskningen [12]. Följden av detta är att många patienter med whiplash syndrom inte får någon lindring av sitt lidande och har hög vårdkonsumption. Majoriteten av dessa söker vård i primärvården.

Organiska orsaker till WAD kan oftast inte lokaliseras och behandlingen hjälper ofta inte mer än en bit på vägen. Detta kan skapa frustration och känslor av maktlöshet hos behandlarna. Samtidigt, när behandlare inte hittar förklaringen till patienternas besvär kan patienterna sig kränkta och misstrodda.

Mätning av nackens rörelseomfång (cervical range of motion, CROM) har visats kunna särskilja mellan asymptomatiska individer och patienter med whiplash syndrom med en sensitivitet på 86,2 % och en specificitet på 95,3 % [13]. Patienter med whiplash syndrom har inskränkt rörelseomfång i nacken i alla rörelseplan men framförallt sagittalplanet. Mätning av nackens rörelseomfång har dessutom påvisat sensitivitet på 73 % och specificitet på 91 % vad gäller prediktion av handikapp efter akut whiplashtrauma [14]. Under de första 6 månader efter en akut whiplashskada är CROM desto mindre ju starkare nackvärken är [15].

Det finns studier som visar att intervertebrala diskar, ligament, muskulatur och facettleder potentiellt kan skadas vid whiplashskador [16]. Kunskapen om vilka strukturer som faktiskt skadas är begränsad. Det är allmänt accepterat att mjukdelsskador uppkommer efter en akut whiplashskada, med tillhörande systemiska immunrespons som övergår inom 14 dagar [17].

Den senaste forskningen om organiska orsaker till whiplash syndrom har funnit evidens på att facettledssmärta kan ligga bakom 46-73 % av den kroniska smärtan vid WAD [18, 19] men dessa resultat har blivit kritiserade för icke-representativt stickprov [20]. Flera studier [21-23] tyder på att rörligheten i plexus brachialis vid whiplash syndrom är störd [16]. Det är oklart huruvida dessa fynd beror på inskränkt rörlighet i plexus brachialis eller på ökad muskelspänning i trapeziusmuskeln [24].

Vissa forskare [25] förespråkar en biopsykosocial förklaring för whiplash syndrom, där den organiska skadan samverkar med psykologiska och sociala faktorer hos individen och leder till whiplash syndrom. Det finns två anledningar att anta att det finns en biopsykosocial förklaring till utvecklingen av whiplash syndrom: De stora skillnaderna i prevalens av whiplash syndrom mellan olika länder [20] samt att aktiviteter som finns i alla människors vardag, som att slänga sig ner i en fåtölj, ger accelerationer jämförbara med whiplashtrauma men inte upphov till whiplash syndrom [26].

Långvarig smärta kan anses ha mer gemensamt med fobiska processer än med neurologiska [27]. En förklaring till varför vissa patienter med muskuloskeletal smärta får långvarig smärta är kinesiofobi (rörelserädsla) [28, 29]. Rörelserädsla är en irrationell och handikappande rädsla för rörelse som har sitt ursprung i en rädsla för smärta. Rädslan för smärta beror på en övertygelse att smärtan står för fara. Undvikande av rörelse är ändamålsenligt som respons till akut smärta därför att det tillåter vävnaderna att läka optimalt. När undvikande fortsätter efter vävnaden är utläkt har man gått över till kroniskt smärtbeteende.

Enligt Lethem et al [28, 29], finns det två aspekt till långvarig smärta, sinne och emotion. De anser att den viktigaste emotionen är rädsla för smärta. De förutsätter att det finns två ytterligheter i hur patienter tar itu med fruktade händelser eller situationer; konfrontation eller undvikande. Vilken av dessa (eller vilken kombination) som används kan bero på individens historia, genetik, personlighet och motivation. De som konfronterar sin rädsla för skada och smärta kommer att minska sin rädsla, smärta och smärtbeteende över tid. De som undviker smärta och aktiviteter som de förknippar med smärta kommer att underhålla eller förvärrar rädslan och utveckla en ökad känslighet i smärtsinnet [30].

Nederhand et al [31]har funnit stöd för att undvikande beteende har ett samband med whiplash syndrom. De följde elektromyografiskt 92 patienter upp till 24 veckor efter en akut whiplashskada och hittade att de patienter som utvecklade whiplash syndrom hade omorganiserat sitt rörelsemönster med syftet att undvika användning av trapeziusmuskulaturen.

Detta fenomen kallas skyddat rörelsemönster och innebär att andra muskler får kompensera för funktionen som undviks. När aktivering av trapezius undviks kan man förvänta kompensation i dess antagonist- och synergistmuskler som kommer att aktiveras mycket mer än vanligt.

En annan förändring av motorisk kontroll som uppkommer hos patienter som har lidit av whiplash syndrom en längre tid är förhöjd muskelreaktivitet [32]. Patienternas förmåga att slappna av efter en dynamisk fysisk ansträngning var begränsad. Detta ger upphov till en ond cirkel av smärta – muskelspänning – smärta och kan vara en av anledningarna till varför whiplash syndrom inte läker ut av sig själv [9].

Nilsson och Söderlund [33] har funnit ytterligare ett tecken på skyddat rörelsemönster i patienternas hållning. De har visat att patienter med whiplash syndrom har en signifikant mer framåtlutad huvudställning i jämförelse med av personer som inte upplever sig ha några problem från nack- skulderregionen under senaste sex månaderna.

Basal kroppskännedomträning (BK) är en behandling som vill stimulera medvetenhet om hållning och rörelsemönster samt bana in ett funktionellt, ekonomiskt och avspänt rörelsemönster. Genom att öva BK kan man utveckla en balanserad hållning, frihet i andning och rörelser samt mental närvaro. BK används både i förebyggande och behandlande arbete och praktiseras inom många områden i sjukvården, främst psykiatri, där den har sitt ursprung. BK har utvärderats i flera avhandlingar och vetenskapliga studier och visats vara verksam vid ett flertal sjukdomar, till exempel psykos/schizofreni, långvarig smärtproblematik, stressrelaterade sjukdomar samt vid olika psykiska symptom som ångest, oro och nedstämdhet [34].

I en okontrollerad interventionsstudie på patienter med whiplash syndrom fann Whiplashprojektet [35] i NU-sjukvården i Västra Götaland att man kunde uppnå mycket goda resultat beträffande höjda kognitiva förmågor, förbättrad CROM och ökad livskvalité efter ett halvt års behandling. Deras gruppbehandling innehöll kunskapsöverföring om smärta, stress, huvudvärk, yrsel, tinnitus, nervösa hjärtbesvär, hållning och andning. Den omfattade även kroppsmedvetandeträning och icke-verbala övningar samt inlärning av autogen avspänningsteknik.

Kunde man med BK minska besvären hos patienter med whiplash syndrom skulle det kunna leda till stora vinster i form av minskat mänskligt lidande och kostnadsbesparingar pga minskad sjukvårdsanvändning.

Syfte

Projektets syfte är att utvärdera gruppbehandling med BK för patienter med whiplash syndrom.

Frågeställning / Hypoteser

  1. Kan BK förbättra livskvaliteten mätt med SF-36?
  2. Kan BK förbättra funktionsnivån mätt med Neck Disdability Index?

Metod: Gruppindelning

Patienterna randomiseras individuellt med hjälp av slutna kuvert till en behandlingsgrupp (BK) eller en kontrollgrupp (fysisk träning). Vi använder blockrandomisering (block om 2)för att försöka skapa lika stora grupper. Randomiseringen utförs av en person som inte är inblandad i undersökning eller behandling av patienterna.

Metod: Databearbetning

Skattning av stickprovsstorlek
Vi genomförde powerkalkyler för att skatta stickprovsstorleken. Differensvärden och standarddeviation hämtades från aktuella forksningsartiklar. Vid power=90 och p=0,05 bör den minsta stickprovsstorleken vara 57 patienter i varje grupp skalan Bodily Pain i SF36. Vi utökade antalet patienter till 60 i varje grupp pga risk för bortfall.

Statistisk bearbetning
Data analyseras med intention to treat, där alla patienter behålls för analys i den grupp de allokerades för behandling. En General Linear Model for Repeated Measures används i hypotesprövningen för att hitta skillnader inom och mellan behandlingarna för varje variabel. Kön och besvärsduration används som kovariater i modellen. Skillnader testas med Bonferroni criterion. Analyserna görs i programmet Statistica v.8.0. Resultat med tvåsidigt p-värde på 0,05 eller mindre anses signifikanta.

Referenser

[1]. Krafft M. Non-fatal injuries to car occupants. Injury assessment and analysis of impacts causing short- and long-term consequences with special reference to neck injuries. Stockholm: The Institute of Clinical Neuroscience Carolinska Institute; 1998.
[2]. Holm L, Cassidy JD, Sjogren Y, Nygren A. Impairment and work disability due to whiplash injury following traffic collisions. An analysis of insurance material from the Swedish Road Traffic Injury Commission. Scand J Public Health 1999;27(2):116-23.
[3]. Spitzer WO, Skovron ML, Salmi LR, Cassidy JD, Duranceau J, Suissa S et al. Scientific monograph of the Quebec Task Force on Whiplash-Associated Disorders: redefining "whiplash" and its management. Spine 1995;20(8 SUPPL):1S-73S.
[4]. Mayou R, Radanov BP. Whiplash neck injury. J Psychosom Res 1996;40(5):461-74.
[5]. Glenn M, Amundsson M. The evaluation and treatment of cervical whiplash. Curr Opin Orthop 1994;5:17-27.
[6]. Hartling L, Brison RJ, Ardern C, Pickett W. Prognostic Value of the Quebec Classification of Whiplash-Associated Disorders. Spine 2001;26(1):36-41.
[7]. Lee J, Giles K, Drummond PD. Psychological disturbances and an exaggerated response to pain in patients with whiplash injury. J Psychosom Res 1993;37:105-10.
[8]. Barnsley L, Lord S, Bogduk N. Whiplash injury. Pain 1994;58:283-307.
[9]. Bunketorp L, Nordholm L, Carlsson J. A descriptive analysis of disorders in patients 17 years following motor vehicle accidents. Eur Spine J 2002;11(3):227-34.
[10]. Pettersson K, Brändström S, Toolanen G, Hildingsson C, Nylander PO. Temperament and character: prognostic factors in whiplash patients? Eur Spine J 2004;13(5):408-14.
[11]. Radanov BP, Sturzenegger M, De Stefano G, Schnidrig A. Relationship between early somatic, radiological, cognitive and psychosocial findings and outcome during a one-year follow-up in 117 patients suffering from common whiplash. Br J Rheumatol 1994;33(5):442-8.
[12]. Seferiadis A, Rosenfeld M, Gunnarsson R. A review of treatment interventions in whiplash-associated disorders. Eur Spine J 2004;13(5):387-97.
[13]. Dall'Alba PT. Cervical range of motion discriminates between asymptomatic persons and those with whiplash. Spine 2001;26(19):2090-4.
[14]. Kasch H, Bach FW, Jensen TS. Handicap after acute whiplash injury: a 1-year prospective study of risk factors. Neurology 2001;56(12):1637-43.
[15]. Kasch H, Stengaard-Pedersen K, Arendt-Nielsen L, Staehelin Jensen T. Headache, neck pain, and neck mobility after acute whiplash injury: a prospective study. Spine 2001;26(11):1246-51.
[16]. Yeung E. 'Whiplash injuries' of the cervical spine. The relationship between the mechanism of injury and neural tissue involvement. Physiotherapy 1996;82(5):286-90.
[17]. Kivioja J, Rinaldi L, Ozenci V, Kouwenhoven M, Kostulas N, Lindgren U et al. Chemokines and their receptors in whiplash injury: elevated RANTES and CCR-5. J Clin Immunol 2001;21(4):272-7.
[18]. Barnsley L, Lord SM, Wallis BJ, Bogduk N. The prevalence of chronic cervical zygapophysial joint pain after whiplash. Spine 1995;20:20-5.
[19]. Lord SM, Barnsley L, Wallis BJ, Bogduk N. Chronic cervical zygapophysial joint pain after whiplash. A placebo-controlled prevalence study. Spine 1996;21:1737-44.
[20]. Ferrari R, Schrader H. The late whiplash syndrome: a biopsychosocial approach. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2001;70(6):722-6.
[21]. Quintner JL. A study of upper limb pain and paraesthesiae following neck injury in motor vehicle accidents: assessment of the brachial plexus tension test of Elvey. Br J Rheumatol 1989;28(6):528-33.
[22]. Kai Y, Oyama M, Kurose S, Inadome T, Oketani Y, Masuda Y. Neurogenic thoracic outlet syndrome in whiplash injury. J Spinal Disord 2001;14(6):487-93.
[23]. Ide M, Ide J, Yamaga M, Takagi K. Symptoms and signs of irritation of the brachial plexus in whiplash injuries. J Bone Joint Surg Br 2001;83(2):226-9.
[24]. Balster SM, Jull GA. Upper trapezius muscle activity during the brachial plexus tension test in asymptomatic subjects. Man Ther 1997;2(3):144-9.
[25]. Ferrari R. The biopsychosocial model - a tool for rheumatologists. Best Practice & Research Clinical Rheumatology 2000;14(4):787-95.
[26]. Allen ME, Weir-Jones I, Motiuk DR, Flewin KR, Goring RD, Kobetitch R et al. Acceleration perturbations of daily living. A comparison to 'whiplash'. Spine 1994;19(11):1285-90.
[27]. Kori SH, Miller RP, Todd DD. Kinisophobia: A new view of chronic pain behavior. Pain Management 1990;3:35-43.
[28]. Slade PD, Troup JD, Lethem J, Bentley G. The Fear-Avoidance Model of exaggerated pain perception--II. Behav Res Ther 1983;21(4):409-16.
[29]. Lethem J, Slade PD, Troup JD, Bentley G. Outline of a Fear-Avoidance Model of exaggerated pain perception--I. Behav Res Ther 1983;21(4):401-8.
[30]. Vlaeyen JW, Linton SJ. Fear-avoidance and its consequences in chronic musculoskeletal pain: a state of the art. Pain 2000;85(3):317-32.
[31]. Nederhand MJ, Hermens HJ, IJzerman MJ, Turk DC, Zilvold G. Chronic neck pain disability due to an acute whiplash injury. Pain 2003;102(1-2):63-71.
[32]. Nederhand MJ, IJzerman MJ, Hermens HJ, Baten CT, Zilvold G. Cervical muscle dysfunction in the chronic whiplash associated disorder grade II (WAD-II). Spine 2000;25(15):1938-43.
[33]. Nilsson BM, Söderlund A. Head posture in patients with whiplash-associated disorders and the measurement method's reliability - A comparison to healthy subjects. Advances in Physiotherapy 2005;7(1):13-9.
[34]. Lundvik-Gyllensten A, Hansson L, Ekdahl C. Outcome of basic body awareness therapy. A randomized controlled study of patients in psychiatric outpatient care. Advances in Physiotherapy 2003;5(4):179-90.
[35]. Hallberg M, Torrestad A. Whiplashprojektet - i primärvården och NU-sjukvården inom västra götaland. FoU enhetens rapportserie 2001;2.
[36]. Lundeberg T, Lund I, Dahlin L, Borg E, Gustafsson C, Sandin L et al. Reliability and responsiveness of three different pain assessments. J Rehabil Med 2001;33(6):279-83.
[37]. Capuano-Pucci D, Rheault W, Aukai J, Bracke M, Day R, Pastrick M. Intratester and intertester reliability of the cervical range of motion device. Arch Phys Med Rehabil 1991;72(5):338-40.
[38]. Vernon H, Mior S. The Neck Disability Index: a study of reliability and validity. J Manipulative Physiol Ther 1991;14(7):409-15.

Acronyms
WAD = Whiplash Associated Disorders
BK = Basal Kroppskännedomsträning
TSK = Tampa Scale of Kinesiophobia
NDI = Neck disability Index
BAS = Body Awareness Scale
CROM = Cervical Range of Motion
logo researchweb.org
FoU i Sverige

Behandling vid långvariga whiplashrelaterade besvär med basal kroppskännedomsträning eller fysisk träning - en randomiserad kontrollerad studie., from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/document/1436