1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Barn och vuxna som ådrar sig fraktur på lårbensskaftet opereras oftast med olika typer av märgspikar. Incidensen av skaftfrakturer hos vuxna är 10 per 100 000 personår och hos barn 20 per 100 000 [1].
Stabiliteten i skaftfraktur efter fixation med märgspikar varierar, och ibland visar det sig att det är tekniskt svårt att åstadkomma god stabilitet [5-7]. Hos barn finns risk för överväxt av den brutna sidan vilket kan leda till benlängdsskillnad [8]. Både barn och vuxna med fraktur på lårbensskaftet frågar ofta omedelbart på akutmottagningen om hur lång tid det tar tills de kan räkna med att vara återställda [9]. Dessutom är det möjligt att livskvalitén påverkas inte bara under läkningsförloppet utan också på längre sikt tills funktionen återställts.
Problemet är att det finns få studier som analyserar slutresultat i detalj eller närmare följt den postoperativa rehabiliteringen till full återhämtning.
Syftet med dessa studier är att mäta stabilitet, benlängdsskillnad, tid till återhämtning vad gäller gång och fysisk aktivitet samt undersöka påverkan på livskvaliteten.
Vi planerar att göra experimentella biomekaniska tester i laboratoriemiljö på syntetiskt ben, mäta benlängdsskillnad med röntgenundersökningar efter slutet av tillväxten samt använda avancerade gång- och rörelseanalys undersökningar, .
Vi förväntar oss att finna skillnader mellan olika typer av märgspikar och att sämre stabilitet hos barn kan leda till större benlängdsskillnader när de vuxit färdigt. Vi hoppas också kunna hitta prediktorer för en långsammare återhämtning till normal aktivitet, vilket kan föranleda intervention.
Betydelsen av studien leder till en större kunskap om lårbensfrakturer och den aktuella behandlingen. Resultaten från dessa studier kan hjälpa till att kartlägga och undersöka flertal variabler som kan spela roll för rehabiliteringen. Mer kunskap kan förbättra kvaliteten på vården av barn och vuxna med skaftfrakturer på lårbenet.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Added MeSH terms

Femoral Fractures

Fractures of the femur.

Fracture Fixation, Intramedullary

Description missing

Gait

Manner or style of walking.

Biomechanics

The study of the application of mechanical laws and the action of forces to living structures.

Pediatrics

A medical specialty concerned with maintaining health and providing medical care to children from birth to adolescence.

Treatment Outcome

Evaluation undertaken to assess the results or consequences of management and procedures used in combating disease in order to determine the efficacy, effectiveness, safety, practicability, etc., of these interventions in individual cases or series.

Bone Nails

Rods of bone, metal, or other material used for fixation of the fragments or ends of fractured bones.

Postoperative Complications

Pathologic processes that affect patients after a surgical procedure. They may or may not be related to the disease for which the surgery was done, and they may or may not be direct results of the surgery.

Quality of Life

A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Skaraborgs sjukhus

Ortopedkliniken, Skövde

Ekonomiska stöd till projektet

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2012-02-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2012-08-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2015-12-31

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Stabiliteten i skaftfraktur efter fixation med flexibla märgspikar varierar, och ibland visar det sig att det är tekniskt svårt att åstadkomma god stabilitet. Konsekvensen av det innebär en långsammare rehabilitering med ökad smärta och ibland också en förlängd vårdtid. Därför är det av vikt att undersöka om andra kombinationer av spikar eller om den relativt nyligen introducerade semi-rigida märgspiken ger ett bättre resultat. Tidigare studier angående biomekaniska egenskaper har knappast använt sig av kliniskt relevanta belastningar utan ofta gått till ytterlighet och testat materialet till bristningsgränsen. Det är av vikt att kunna mobilisera patienterna så snart som möjligt efter operation, för att undvika komplikationer, och då kan vi med denna nya kunskap instruera hur mycket de kan belasta.

En vanlig komplikation till fraktur på lårbenet hos växande barn är sk överväxt, av den brutna sidan. Mekanismen anses bero på ett ökat blodflöde till den brutna sidan för frakturläkning och ombildning av ben, och då får tillväxtzonerna en ökad aktivitet. Överväxt kan leda till benlängdsskillnad som om den är större än 1,5-2 cm kan skapa problem med snedbelsatning och ryggbesvär. Omfattningen av benlängdskillnad efter märgspikning och i relation till graden av stabilitet vid operationen är inte tidigare närmare undersökt.

Barn och vuxna som ådrar sig en fraktur på lårbenet frågar ofta redan på akutrummet, om hur lång tid det tar tills de ska kunna gå normalt och tills de kan återuppta fysiska aktiviteter inklusive idrott.
Det kan vara svårt att ge besked eftersom flertal faktorer sannolikt spelar in, så som ålder på patient, typ av fraktur, hur den fixerats och mycket annat. Det saknas studier angående rehabiliteringen efter fraktur på lårbensskaftet, och för att kunna följa en förväntad plan behövs mer kunskap om vilka variabler som utgör prediktorer, för ett förväntat förlopp.
Genom att inte bara följa utvecklingen till normal gångförmåga utan också inkludera mätning av fysisk funktion liksom livskvalitet kan en mer realistisk rehabiliteringsplan etableras och följas. Patienterna blir bättre informerade och vet vad de kan rätta sig efter.

I flertal länder går gränsen för om man räknas som barn eller inte vid 16 års ålder. Det innebär att ibland ännu inte färdigvuxna barn hamnar på ett vuxensjukhus och i detta fall behandlas med en sk rigid märgspik som används till vuxna. Det omvända sker på barnsjukhus där barn som är färdigvuxna behandlas som barn med mer eller mindre flexibla märgspikar. Skillnaden kan vara graden av stabilitet som uppnås med de olika spikarna, vilket dock inte är tidigare studerat. Det som däremot är av större vikt är att när en rigid (vuxen) märgspik sätts in kan den skada mycket känsliga blodkärl just hos individer med fortfarande öppna tillväxtzoner. Följden kan bli att hela höftkulan tar skada och kollapsar, vilket är ett fruktat tillstånd. Risken kan hos äldre barn som nästan vuxit färdigt anses relativt liten, men finns där trots allt. Om en semirigid märgspik används, vilken inte riskerar att skada de känsliga blodkärlen, förväntas stabiliteten inte vara riktigt lika god som med en sedvanlig vuxenspik. Detta är dock inte tidigare undersökt och skulle vara av värde för val av spik och teknik vid märgspikning av äldre tonåringar och unga vuxna.

Frågeställning / Hypoteser

Det övergripande syftet med dessa 5 studier är att studera stabiliteten vid frakturfixation med olika typer av märgspikar och undersöka påverkan på gång- och fysisk rörelseförmåga samt undersöka tiden till återhämtning (full rehabilitering). Dessutom vill vi studera slutresultat avseende felställning och benlängdsskillnad samt livskvalitet hos individer behandlade med märgspikar pga lårbensbrott.

Studie 1 (Klar)
Är fixationen lika god med flertal smala flexibla märgspikar so vid 2 grövre eller som med semi-rigid spik?
Hur förhåller sig fixationsstabiliteten till den fysiologiska belastningen vid gång?
Kan patienterna belasta fullt direkt efter operation?

Studie 2
Hur stor benlängdskillnad kan man förvänta efter behandling av femurfrakturer hos barn med märgspik beroende på ”överväxt”?
Minskar risken för ”överväxt” med benlängdsskillnad som följd om den initiala fixationen är stabil?

Studie 3
Hur snart efter skaftfraktur på lårbenet behandlad med märgspik blir man bra?
Efter hur lång tid normaliseras gångmönstret?
Återhämtar sig unga snabbare än äldre?

Studie 4
Vilket är sambandet mellan livskvalitet och återgång till fysisk aktivitet efter skaftfraktur på lårbenet?

Studie 5
Kan den semi-rigida märgspiken ersätta den rigida hos äldre tonåringar med öppna tillväxtzoner?

Metod: Databearbetning

Analysen kommer först och främst ske med jämförelser mellan patienternas påverkade sida och icke-påverkade sida samt mellan påverkad sida och kontrollgruppen. Då kan vanlig t-test användas. Därefter kommer variabler från Röntgen undersökning och Gånganalysundersökning analyseras med korrelations beräkningar. Regressionsanalyser utförs för att se hur mycket olika faktorer bidrar till påverkan.
Från röntgen används klassifikation av frakturtyp, gradering av stabilitet samt benlängdsskillnad som variabler.
Från Gånganalysundersökningen används flertal variabler så som gånghastighet, steglängd, symmetriindex, höft, knä och fotledsrörelse samt kraftutveckling (vgs metod ovan).
Resultaten från livskvalitetsinstrumentet SF-36 korreleras också till de andra undersökningarna.

Publication