Antifobisk behandling med stresshormon som ny terapi mot Irritable Bowel
Syndrome (IBS/orolig mage).
Antifobisk behandling med stresshormon som ny terapi mot Irritable Bowel
Syndrome (IBS/orolig mage).

Project number : 164191
Created by: Michiel van Nieuwenhoven, 2014-12-11
Last revised by: Michiel van Nieuwenhoven, 2014-12-11
Project created in: FoU Region Örebro län

Not updatedNot updated

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Irritable Bowel Syndrome, IBS är en vanlig sjukdom och drabbar ca 10 - 15 % av västvärldens vuxna befolkning. Ökad visceral perception (hypersensitivitet) med störningar i den kommunikationen mellan hjärna och tarm anses vara ett biologiskt kännetecken för IBS och associeras med störningar i serotonin systemet, vilket påvisas av den höga prevalensen för humör/ångest/oro sjukdomar (>35%). Vi har visat att en sänkning av serotonerg aktivitet via aktivt inducerad tryptofan minskning (Acute Tryptophan Depletion: ATD) ökar smärtperception vid rektalt stimuli (Kilkens et al., 2004) registrerat via fMRI (funktionell magnetisk resonanstomografi) är en teknik som möjliggör mätning av hjärnaktivitet vid stimuli. Med avancerad konnektivitetsanalys är det möjligt att identifiera nätverk i hjärnan som aktiveras vid stimuli. Vi har nyligen publicerat resultat från en fMRI studie där vi använt avancerad konnektivitetsanalys och påvisat att ATD i kombination med rektal barostat-stimuli med hög signifikans påverkar aktiviteten av hjärnans emotionella nätverk inklusive hjärnregioner som hippocampus och amygdala. Vi påvisade en ATD inducerad minskning av negativ feedback i amygdala vid visceralt stimuli (Labus et al., 2011). Vi visade också att IBS patienter uttrycker ett liknande mönster vid rektalt stimuli. Förlusten av negativ feedback från amygdala leder till ökad aktivitet i emotionella nätverk i hjärnan och ökad perception för visceral smärta. Amygdala har en avgörande roll i regleringen av stresspåverkan på minnet. Stresshormoner och stress-aktiverande neurotransmittorer (signalsubstanser) förstärker minnet av starkt känsloladdade händelser genom effekter som involverar amygdala. Sådan amygdala-aktivering förstärker lagringen av olika typer av information till andra hjärnregioner via vittspridda nätverk. Stress och emotionella upplevelser inducerar inte bara starka minnen utifrån ny information, utan kan också försvaga minnen genom amygdalas interaktioner med andra områden i hjärnan. Det står nu klart att starka emotionella händelser eller kronisk exponering av stressande upplevelser kan framkalla traumatiska minnen och även leda till utvecklande av humör och oro/ångest störningar där amygdala spelar en central roll. Störd emotionell inlärning och minne medverkar vid fobier som resulterar i ökad rädsla. En central mekanism i patogenesen för oro/ångest sjukdomar kopplas till associativ inlärning eller betingning som leder till skapandet av oro/skräck minnen (Myers et al., 2002; Phelps et al., 2005). Hos personer med fobi leder exponering för ett fobiskt stimuli nästan alltid till associering med oro/skräck minnen och ett rädslosvar (Cuthbert et al., 2003). Detta resulterar i en ökad aktivitet i hjärnans emotionella nätverk, med en central roll för amygdala, vilket liknar mönstret hos IBS patienter vid rektal stimuli. Exponeringsbaserad beteendeterapi för fobiker tros vara kopplad till minskning av dessa rädsloresponders.
Glukokortikoider räknas som stresshormoner och det är sedan tidigare känt att de snabbt når hjärnan och påverkar inlärning och minne (de Quervain et al., 2000; Roozendaal et al., 2009). Både studier på djur och människa har visat att glukokortikoiders minnesförbättrande egenskaper också kan främja upphävande/undertryckande processer (Yang et al. 2006). Det har nyligen påvisats att en kombination av exponeringsterapi och kortisoladministrering är mycket effektivt vid behandling av höjdrädsla (Quervain et al., 2011).
Vår hypotes är att visceralt stimuli fungerar som ett fobiskt stimuli hos IBS patienter och ger en ökad aktivitet i hjärnans känslomässiga nätverk som i sin tur leder till ökad smärtkänslighet. Vi tror att antifobisk behandling med stresshormon, så kallad GEET-terapi (Glucocorticoidenhanced Extinction-based Exposure Therapy), kan leda till minskad visceral smärtperception och förbättrade mag-tarm besvär hos IBS patienter, vilket är ett helt nytt synsätt. Genom att exponera IBS patienter för visceralt stimuli i kombination med antifobisk stresshormonsbehandling påverkas rimligen hjärnans känslomässiga reglering varpå smärtperceptionen normaliseras.
Syftet med denna studie är att undersöka om behandlingsmetoden GEET skulle kunna förbättra(nedreglera) visceral perception och mag-tarmsymtom hos patienter med IBS samt om GEET påverkar aktiviteten i det känslomässiga nätverket i hjärnan genom nedreglering av negativ feedback från amygdala vid visceralt stimuli. I studien kommer fMRI i samband med barostatmätning att genomföras. Vid barostatmätningen utvärderas visceral perception (obehag, trängningar och smärta). En kateter försedd med en ballong placeras då i ändtarmen och katetern kopplas till en barostat (dator) som styr ballongens volym och tryck. Mätningarna sker i korta intervall med växelvis barostattryck och vila och patienten får skatta upplevd perception/förnimmelse i tarmen. I studien kommer även svarsmönster för det känslomässiga nätverket i hjärnan under fMRI att studeras samt magtarm besvär och psykologiska parametrar för ångest/oro och stress. Tarmpermeabiliteten kommer att registreras genom att patienten får dricka en sockerlösning, där
fem olika sockerarter (laktulos, sackaros, sukralos, erytritol och rhamnos) med en total vikt på ~4.5 g blandas ut i ett glas vatten och sedan får patienten lämna urinprov för analys som baseras på den fraktionerade urinsocker utsöndring. Avföringsprov tas för analys av den mikrobiella sammansättningen och salivprov för analys av hormoner som påverkar stressnivåer samt kortisol vakenhetsrytm (högsta nivåer på morgonen) vilket är påverkat vid IBS och andra funktionella mag-tarmsjukdomar.

Projektspecifik information

Studietyp

Prövning av behandling

Randomiserad studie

Ja

Planerat startdatum

2014-01-01

Planerat slutdatum

2015-12-31

Studiens status

Projektet pågår Datainsamling avslutad

Involverade parter

Arbetsplats

information Added workplaces
Landsting - Region Örebro Län - Övrigt
Universitetssjukhuset Örebro, Medicinska kliniken, avd. Gastroenterology
Informationen här är anpassad utifrån riktlinjer för funktionshindrade (WAI), framtagna av W3C. Sidorna använder cookies. Genom att använda sidorna godkänner du användandet av cookies. FoU i Sverige är en del av Researchweb.

Antifobisk behandling med stresshormon som ny terapi mot Irritable Bowel
Syndrome (IBS/orolig mage)., from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/164191