Att utvärdera effekten av tre olika interventioner; integrativ behandling, terapeutisk akupunktur och sedvanlig primärvårdsbehandling vid stressrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. - en pragmatisk randomiserad kontrollerad studie (n=120).
Att utvärdera effekten av tre olika interventioner; integrativ behandling, terapeutisk akupunktur och sedvanlig primärvårdsbehandling vid stressrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. - en pragmatisk randomiserad kontrollerad studie (n=120).
Project number : 42911
Created by: Tina Arvidsdotter, 2010-02-09
Last revised by: Tina Arvidsdotter, 2015-06-10
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Stressrelaterad psykisk ohälsa är vår tids stora utmaning både i Sverige och internationellt. Personer med stressrelaterad psykisk ohälsa utgör en stor patientgrupp inom primärvård, som oftast är den första och enda instansen för dessa personer inom hälso- och sjukvården. Behovet av fördjupad kunskap om tillståndet och möjliga behandlingsinsatser är stort.

Syftet var att utvärdera effekter och jämföra tre olika 8-veckors interventioner; integrativ behandling (IB), terapeutisk akupunktur (TA) och sedvanlig primärvårdsbehandling (SB) vid; ångest, depression, livskvalitet samt känsla av sammanhang, hos personer med stressrelaterad psykisk ohälsa som söker primärvård.

Deltagarna bestod av patienter mellan 20-55 år. Totalt 120 deltagare lottades till 3 olika grupper bestående av 40 personer vardera och behandlades under åtta veckor. Utvärdering skedde vid baslinje, 4- 8 samt 24 veckor, genom självskattade frågeenkäter; Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) som mäter ångest och depression, Short Form-36 Health Survey (SF-36) hälsoenkät, psykisk och fysisk hälsa samt Känsla av sammanhang(KASAM), förmåga att hantera stress.

Resultatet visade att efter 8 veckors intervention reducerades ångest med 50 % i integrativ behandling, 48 % i terapeutisk akupunktur och 10 % i sedvanlig primärvårdsbehandling. Inom depression följde samma mönster 53 % i integrativ behandling, 50 % i terapeutisk akupunktur och 5 % i sedvanlig primärvårdsbehandling, som uppnådde signifikanta förbättringar. Välbefinnande och förmåga att hantera stress förbättrades med statistisk signifikans i integrativ behandling och terapeutisk akupunktur än i sedvanlig primärvårdsgrupp. Effektstorlek, ES, var stora till måttliga. Inga statistiska skillnader hittades mellan integrativ behandling och terapeutisk akupunktur på någon variabel, även om en liten effektstorlek för ökat välbefinnande gynnade integrativ behandling. Inga skillnader mellan integrativ behandling, terapeutisk akupunktur och sedvanlig primärvårdsbehandling fanns i samband med SF-36 PCS (fysisk hälsa). KASAM var starkt korrelerat med SF-36 MCS (mental hälsa) både vid baslinjen och efter åtta veckor, men inte för SF-36 PCS.

Vid 6 månaders uppföljning bibehölls effekten inom integrativ behandling och terapeutisk akupunktur, medan en mindre förbättring fanns i reducerad ångest i sedvanlig primärvårdsbehandling gruppen. Effektstorleken mellan baslinjen och sex månader var stora för alla variabler i integrativ behandling och terapeutisk akupunktur, medan sedvanlig primärvårdsbehandling var associerat med små till måttliga ES.

KLINISK NYTTA
Ett personcentrerat förhållningssätt med strukturerad salutogen dialog integrerat med terapeutisk akupunktur kan vara en effektiv och väl tolererad behandlingsinsats hos personer med stressrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Psykisk ohälsa är ett pågående stort problem såväl i Sverige (1, 2) som internationellt (3-5). Med en prevalens på 10-38 % (4) är psykisk ohälsa ett vanligt problem i samhället (6-9). Minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män kommer någon gång i livet att få en behandlingskrävande depression och 25 % av befolkningen ett ångestsyndrom (10). I Sverige skedde en markant ökning av psykisk ohälsa under mitten av 1990-talet med en kulmen under de första åren på 2000-talet och därefter en minskning (11) men har på nytt ökat igen. Under 2012 stod ångestsyndrom och depressioner tillsammans för den största andelen sjukdomsfall (93 %) av samtliga inom psykiska diagnoser (1). I den senaste nationella folkhälsoenkäten 2010, svarade 21 % av kvinnorna och 14 % av männen att de upplevde ett nedsatt psykisk välbefinnande. Bland de unga i åldern 16-24 år har en ständig försämring skett av psykiskt välbefinnande de senaste 20 åren. Av kvinnorna svarade 30 % och männen 15 % att de upplevde besvär som ängslan, oro eller ångest (12). Bidragande faktorer antas vara ökad stress och större krav och förändringar i arbetsliv och privatliv liksom att det nutida informations- och tekniksamhället är förenat med större belastning för individen (13). Behovet av kunskap om orsaker och möjliga åtgärder för att motverka psykisk ohälsa är stort (1).

SYFTE
Att utvärdera och jämföra kort (4 och 8 veckor) samt långtidseffekter (6 månader) av 8-veckors integrativ behandling, terapeutisk akupunktur och sedvanlig primärvårdsbehandling vid ångest, depression, livskvalitet och känsla av sammanhang hos personer med stressrelaterad psykisk ohälsa.

METOD
Studiedesign
Pragmatisk randomiserad kontrollerad studie, RCT, n=120, vid primärvårdsnivå i Fyrbodals område. Inklusionskriterier; kvinnor och män mellan 20-55 år, som är sjukskrivna eller arbetar och som söker primärvård för sina stressrelaterade besvär som; oro, ångest, depression, trötthet, sömnstörningar eller smärta. Exklusionskriterier; personer med personlighetsstörningar, substansrelaterade störningar (missbruk) eller som var ordinerade sederande (lugnande) läkemedel.

Interventioner
Terapeutisk akupunktur (TA) (14) utfördes en gång i veckan under åtta veckor i följd av en erfaren (9 års klinisk erfarenhet), certifierad TCM akupunktör som också var doktorand. Varje session varade i cirka 45 minuter. Val av akupunkturpunkter baserades på kliniska RCT-studier (14). Själva nålinsättningen skedde mjukt, men bestämt tills deqi-känslan upplevdes av deltagaren. Antalet nålar bestämdes utifrån konstitutionen på deltagaren, samt hur denne hade upplevt behandlingen gången innan. Tidsrymden var 20-30 minuter. Under pågående behandling skedde samtalet mer fritt med patienten om hennes/hans tillstånd och kunde föreslå olika livsstilsförändringar och avslappningsmetoder för patienten att träna hemma.

Den integrativa behandlingen (IB) kombinerade TA med en salutogen dialog, inspirerad av Antonovskys salutogena modell (15) i ett personcentrerat förhållningsätt (16). I den salutogena dialogen ingår tre delar; begriplighet (kognitivt), hanterbarhet (beteende) och meningsfullhet (motivation) som speglar en persons förmåga att hantera stressiga situationer och öka sin livskvalitet (17). Dialogen var öppen, stödjande, utforskande och reflekterande, och koncentrerade sig på fyra viktiga områden i livet; inre känslor, personliga relationer, vardagliga aktiviteter (kost, motion, avkoppling, sömnvanor) och existentiella frågor, i en atmosfär av förtroende, respekt, empati och äkthet (16) och som ett led för att stärka den terapeutiska alliansen (18). Dialogen fokuserade på patientens förståelse av sina inre och yttre resurser för att hantera hans/ hennes tillstånd. Syftet var att hjälpa patienterna att bli medvetna om och mobilisera sina styrkor och möjligheter för att hantera sin sjukdom och betonade ett personcentrerat perspektiv (18-20). Deltagarna fick till uppgift att reflektera och skriva ner mål och delmål för att främja hälsan. Delmålen följdes upp inför varje behandlingstillfälle under åtta veckor och huvudmålet utvärderades under sista behandlingen. IB utfördes en gång i veckan under åtta veckor i följd. Varje session varade i cirka 60 minuter. Deltagare som ordinerats medicin för ångest, depression, sömnstörningar eller smärttillstånd före deltagande i studierna rekommenderades att fortsätta sin ordination. Deltagarna uppmanades att inte påbörja psykologiska eller sjukgymnastik behandlingar under tiden de befann sig i studien.

Deltagare som lottats till sedvanlig behandling (SB) fick den behandlingsinsats som gavs vid respektive vårdcentral. SB kunde innefatta farmakologiska och/eller psykologiska samtal/sjukgymnastik eller att stå på väntelista till behandling. SB utvärderades efter 4-, 8-veckor och 6 månader, oberoende av längden av behandling.

Mätinstrument och statistik
Utvärderingen genomfördes med hjälp av självskattade frågeformulär vid baslinjen, efter 4- och 8 veckors behandling, samt uppföljning 6 månader senare. Den primära utfallsvariabel var ångest mätt med Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Sekundära variabler var livskvalitet mätt med Short Form-36 (SF-36) samt känsla av sammanhang (KASAM).

Hospital Anxiety and Depression Scale, HADS (21) mäter ångest och depression. Frågeformuläret innehåller 14 frågor totalt, där ångest respektive depression besvaras enligt en fyrgradig skala, med totalsumma mellan 0-21. Poäng upp till 7 anses vara normalt tillstånd, mellan 8-10 pekar på möjliga fall av ångest och depression. Höga poäng >11, indikerar sannolikt klinisk ångest respektive depression. Den svenska versionen av HADS användes (22).

Short Form-36 Health Survey, SF-36 hälsoenkät, svensk version (23) är ett vetenskapligt utprovat generiskt frågeinstrument som mäter självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet (HRQL) i åtta domäner: fysisk funktion, rollbegränsningar fysisk, kroppslig smärta, vitalitet, allmän hälsa, social funktion, rollbegränsningar emotionella och mental hälsa. Formuläret består av 36 frågor vars svar sammanställs till poäng på respektive domän som varierar från 0-100, där högre poäng indikerar bättre HRQL. Domänpoäng kan läggas samman och normaliseras med en standardalgoritm till två sammanfattande komponent poäng, Mental Component Summary (MCS) och Physical Component Summary (PCS), där högre poäng indikerar bättre HRQL och ett värde av 50 representerar befolknings normen.

Känsla av sammanhang, (KASAM) innefattar tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa begrepp är av betydelse för hur en människa hanterar olika situationer. Finner personen en situation begriplig, hanterbar och meningsfull, blir situationen mindre stressfull. Instrumentet består av 13 frågor på en sjugradig skala. Låga poäng indikerar ett lågt KASAM och individen kan behöva hjälp med att finna nya strategier för att hantera stressfulla situationer (15). Frågeformuläret är väl validerat (24).

Statistiska analyser
Analyserna utfördes på en intention-to-treat basis. Beskrivande statistik användes för att karaktärisera sociodemografiska, kliniska och utfallsvariabler vid baslinjen och vid varje uppföljning i vardera behandlingsgrupp. Jämförelse vid baslinjen mellan grupperna i kön och utbildningsnivå bedömdes med Chi2 -test och ålder utvärderades med envägs ANOVA.
Jämförelse mellan grupper i HADS, SF-36 MCS, SF-36 PCS och KASAM vid baslinjen och uppföljning, samt förändring från baslinjen, värderades med det icke parametriska Kruskal Wallis test, följt av parvisa jämförelser med Mann Whitney U test. Wilcoxon signed rank användes för att testa inomgrupps skillnader mellan baslinjen, 4- , 8 veckor samt 6 månader. Spearmans rho korrelation användes för att bedöma korrelationen mellan KASAM och SF-36. Icke parametriska metoder användes på grund av snedfördelning och ordinal nivå av data. Vid saknad av ifyllda frågor beräknades ett medelvärde från tillhörande grupp. Samtliga tester var tvåsidiga och en 5 % signifikansnivå användes. Bonferroni korrigering användes för att beräkna justerade p-värden för multipla jämförelser. Alla analyser utfördes med hjälp av PASW SPSS version 18 (Chicago, Il) (25).

Den kliniska effekten bedömdes med hjälp av effektstorlekar (ES). ES beräknades för att uppskatta omfattningen av både inom gruppens förändringar (differensen för och efter behandling dividerad med standardavvikelsen av förändringen) mellan baslinjen och 8 -veckors uppföljning och uppföljning vid 6 månader och i jämförelse mellan grupperna (differensen för och efter behandling dividerad med polade standardavvikelsen vid baslinjen) vid 8 -veckors uppföljning och uppföljning vid 6 månader. ES storleksklasser tolkades mot de kriterier som föreslagits av Cohen; trivial (0 till < 0,2), små (≥ 0,2 till < 0,5), måttlig (≥ 0,5 till < 0,8) och stora (≥ 0,8), (26). Reliable Change Index (RCI) är en variant av ES där man tar hänsyn till reliabiliteten hos ett instrument i beräkningen av effekt. Gränsdragningar för klinisk signifikans kan tillämpas för att räkna antalet patienter som upplevt en betydande förbättring i sin situation (27).

Statistisk styrka, det vill säga power, beräknades utifrån minskad ångest. Den integrativa behandlingsgruppen på 40 deltagare beräknas att minska sin ångest med 50 % efter åtta veckors rehabilitering. Terapeutisk akupunktur samt sedvanlig behandling på vardera 40 deltagare beräknas att minska sin ångest med 30 % respektive 20 % efter åtta veckor. Räknat utifrån denna på förhand uppskattade förbättring hos deltagarna behövdes 120 deltagare i studien, vilket ger en power på 83 %. Signifikansnivån p, beräknas vara p < 0,05.

Etiska aspekter
Studierna genomfördes i enlighet med Helsingforsdeklarationen (28). Samtliga deltagare fick muntlig och skriftlig information om syftet med forskningen och hantering av sekretess. Dessutom information om att det var frivilligt att delta, att personen när som helst, utan särskild förklaring kunde avbryta att vara med studien och att detta inte skulle påverka den vanliga behandlingsinsatsen. Etiskt tillstånd gavs vid Etikprövningsnämnden i Göteborg.

RESULTAT
Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna på varken HAD ångest eller depression, SF-36 MCS (mentala komponenter) eller KASAM vid baslinjen.
HAD ångest och HAD depression minskade signifikant mer både statistiskt och kliniskt hos IB och TA grupperna jämfört med SB-gruppen, både vid HAD ångest 4-veckor (båda p < 0.006) och HAD depression (båda p < 0.034) och vid 8-veckors uppföljning HAD ångest (båda p < 0.001) och HAD depression (båda p < 0.000). Inga signifikanta skillnader fanns mellan IB och TA.

Vid uppföljning vid 8 veckor visades att SB hade signifikant sämre MCS och KASAM-värden än IB och TA (alla p = .001). Inga skillnader fanns mellan IB och TA på någon variabel. Resultatet för PCS visades ingen signifikant skillnad varken över tid eller mellan någon av grupperna. Förändringsskillnader var signifikant större hos IB och TA än i SB gruppen avseende SF-36 MCS och KASAM.

Vid 6 månader sågs samma mönster av resultaten som vid 8 veckor och 6 månader, det vill säga att grupperna med TA och IB hade signifikant bättre värden (p > 0,05) än gruppen med SB vad gäller KASAM, SF-36 MCS och HAD ångest och depression. Efter korrigering för multipla jämförelser (Bonferroni korrigering) var skillnaden mellan TA och SB för HAD ångest inte längre signifikant vid 6 månader. Förändring inom vardera gruppen mellan 8 veckor och 6 månader noterades inga signifikanta skillnader på någon variabel inom TA och IB, medan inom SB visades en signifikant minskning (p = 0,009) hos HAD ångest.

Efter 8 veckors intervention var ES stora (ES>.80) i TA och IB gruppen i relation till ångest och också stora i relation till depression. I SB-gruppen var ES små för ångest (ES≥ 0,2 till < 0,5) och trivial (ES 0 till < 0,2) för depression. Dessutom uppnåddes kliniskt signifikanta förbättringar hos 50 % av deltagarna i IB gruppen, 48 % i TA gruppen och 10 % i SB gruppen (RCI>1.96 + förändring från kliniskt fall till inte kliniskt fall, from case to noncase) gällande HAD ångest. Dessa var signifikant olika (chi2=.003). Likaså, 53 % av deltagarna i IB gruppen, 50 % i TA gruppen och 5 % i SB gruppen uppnådde kliniskt signifikanta förbättringar gällande HAD depression (chi2=.008).
ES (8 veckor) i jämförelse mellan IB and TA gentemot SB var stor i förhållande till SF-36 MCS. I relation till KASAM var effektstorlek stor för IB och moderat (≥ 0,5 till < 0,8) för TA. Små ES sågs i jämförelse mellan IB och TA i relation till SF-36 MCS och KASAM. ES för SF-36 PCS var för alla behandlingsgrupper trivial.

Trots avmattningen efter 8 veckor hade IB och TA ändå signifikant bättre MCS och SOC än SB vid 6 månader. Detsamma gällde för i IB och TA grupperna, d.v.s. båda förbättrades väsentligt från baslinje till 8 veckor och sedan uppvisade de ingen fortsatt förbättring vid 6 månader. ES var stora för TA och IB grupperna för samtliga variabler, medan i SB gruppen var ES liten för KASAM och HAD depression, och moderat för HAD ångest och SF-36 MCS.

När det gällde förändring mellan grupperna från baslinje och 6 månader sågs inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna på någon variabel som gäller storleken på förändring från baslinje efter korrigering för mångfald. Emellertid, som visas i figur 6, var ES som jämför IB och SB stora för HAD ångest och SF-36 MCS och måttlig för KASAM och HAD depression. ES som jämförde TA och SB var något lägre, med måttliga ES för KASAM, HAD depression och MCS och små för HAD ångest. ES som jämför IB och TA var triviala till små för KASAM, MCS, HAD depression och HAD ångest

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Klinisk prövning (Clinical Trial)
checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Health Care Quality, Access, and Evaluation
The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.
Intervention Studies
Epidemiologic investigations designed to test a hypothesized cause-effect relation by modifying the supposed causal factor(s) in the study population.
Treatment Outcome
Evaluation undertaken to assess the results or consequences of management and procedures used in combating disease in order to determine the efficacy, effectiveness, safety, practicability, etc., of these interventions in individual cases or series.
Nursing
The field of nursing care concerned with the promotion, maintenance, and restoration of health.
Therapeutics
Procedures concerned with the remedial treatment or prevention of diseases.
Medicine
The art and science of preventing, diagnosing, and treating disease, as well as the maintenance of health.
Specialties, Medical
Various branches of medical practice limited to specialized areas.
Health Care Facilities, Manpower, and Services
The services provided in the delivery of health care, associated facilities in health care, and attendant manpower required or available.
Health Services
Services for the diagnosis and treatment of disease and the maintenance of health.
Health Occupations
Professions or other business activities directed to the cure and prevention of disease. For occupations of medical personnel who are not physicians but who are working in the fields of medical technology, physical therapy, etc., ALLIED HEALTH OCCUPATIONS is available.
Specialties, Nursing
Various branches of nursing practice limited to specialized areas.
Philosophy
A love or pursuit of wisdom. A search for the underlying causes and principles of reality. (Webster, 3d ed)
Philosophy, Nursing
Description missing
Nursing Care
Care given to patients by nursing service personnel.
Holistic Nursing
A philosophy of nursing practice that takes into account total patient care, considering the physical, emotional, social, economic, and spiritual needs of patients, their response to their illnesses, and the effect of illness on patients' abilities to meet self-care needs. (From Mosby's Medical, Nursing, & Allied Health Dictionary, 4th ed, p745)
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Primary Nursing Care
The primary responsibility of one nurse for the planning, evaluation, and care of a patient throughout the course of illness, convalescence, and recovery.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Tutor

Charles Taft
Annan tjänstetitel, Inst f vårdvet o hälsa
Bertil Marklund
Läkare, FoUU centrum, primärvård Fyrbodal

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2008-10-08

Datum då projektet är slutrapporterat

2015-05-30

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning

REFERENSER
1Försäkringskassan. Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. 2013, Stockholm: Socialdepartementet.
2Stromberg R, Backlund LG, Lofvander M. Psychosocial stressors and depression at a Swedish primary health care centre. A gender perspective study. BMC family practice. 2011; 12: 120.
3World Health Organization. The World Health Report 2001: Mental health: New Understanding, New Hope. 2001, Geneva: World Health Organization.
4Gabriel P and Liimatainen MR. Mental health in the workplace. 2000, Geneva Switzerland: International Labour Organization
5Marchand A, Drapeau A, Beaulieu-Prevost D. Psychological distress in Canada: the role of employment and reasons of non-employment. The International journal of social psychiatry. 2012 Nov; 58: 596-604.
6Wittchen H-U. Generalized anxiety disorder: prevalence, burden, and cost to society. Depression and anxiety. 2002; 16: 162-71.
7Chittleborough CR, Winefield H, Gill TK, Koster C, Taylor AW. Age differences in associations between psychological distress and chronic conditions. International Journal of Public Health. 2011; 56: 71-80.
8Haug TT, Mykletun A, Dahl AA. The association between anxiety, depression, and somatic symptoms in a large population: the HUNT-II study. Psychosomatic medicine. 2004 Nov-Dec; 66: 845-51.
9Marchand A, Demers A, Durand P. Do occupation and work conditions really matter? A longitudinal analysis of psychological distress experiences among Canadian workers. Sociology of Health & Illness. 2005; 27: 602-27.
10Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010: stöd för styrning och ledning. 2010, Stockholm: Socialstyrelsen.
11Folkhälsorapport 2009. 2009, Stockholm: Socialstyrelsen.
12Socialstyrelsen. Lägesrapport 2011 – Hälso- och sjukvård och socialtjänst Stockholm, Sverige. Tillgänglig från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18229/2011-2-1.pdf.
13Svantesson U, Dahlström A. Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd. 2007, Stockholm: SISU idrottsböcker, No. Book, Whole.
14Carlsson C, Nydahl M. Grundläggande akupunktur. 2010, Lund: Studentlitteratur.
15Antonovsky A. Unraveling the mystery of health: how people manage stress and stay well. 1987, San Francisco, Calif.: Jossey-Bass, The Jossey-Bass social and behavioral science series, 99-0150100-8.
16Rogers C. On becoming a person: a therapist's view on psychotherapy. 1978, Boston: Houghton Mifflin.
17Eriksson M, Lindstrom B. Antonovsky's sense of coherence scale and its relation with quality of life: a systematic review. Journal of epidemiology and community health. 2007 Nov; 61: 938-44.
18Pinto RZ, Ferreira ML, Oliveira VC, Franco MR, Adams R, Maher CG et al. Patient-centred communication is associated with positive therapeutic alliance: a systematic review. Journal of Physiotherapy. 2012; 58: 77-87.
19Dwamena F, Holmes-Rovner M, Gaulden CM, Jorgenson S, Sadigh G, Sikorskii A et al. Interventions for providers to promote a patient-centred approach in clinical consultations. Cochrane database of systematic reviews. 2012; 12: CD003267.
20Ekman IS, K. Taft, C. Lindseth, A. Norberg, A. Brink, E. Carlsson, J. Dahlin-Ivanoff, S. Johansson, I. L. Kjellgren, K. Liden, E. Ohlen, J. Olsson, L. E. Rosen, H. Rydmark, M. Sunnerhagen, K. S. Person-centered care--ready for prime time. European journal of cardiovascular nursing : journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology. 2011 Dec; 10: 248-51.
21Zigmond AS, Snaith RP. The hospital anxiety and depression scale. Acta psychiatrica Scandinavica. 1983 Jun; 67: 361-70.
22Lisspers J, Nygren A, Soderman E. Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD): some psychometric data for a Swedish sample. Acta psychiatrica Scandinavica. 1997 Oct; 96: 281-6.
23Sullivan M, Karlsson J, Taft C, Ware JE. SF-36 hälsoenkät: svensk manual och tolkningsguide = (Swedish manual and interpretation guide). 2002, Göteborg: Sahlgrenska sjukhuset, Sektionen för vårdforskning.
24Eriksson M, Lindstrom B. Validity of Antonovsky's sense of coherence scale: a systematic review. Journal of epidemiology and community health. 2005 Jun; 59: 460-6.
25SPSS for Windows statistical software, release 18.0. 2009, SPSS Inc., Chicago, IL, USA.
26Cohen J. Statistical power analysis for the behavioral sciences. 1969, New York: Academic Press.
27Jacobson NS, Truax P. Clinical significance: a statistical approach to defining meaningful change in psychotherapy research. Journal of consulting and clinical psychology. 1991; 59: 12-9.
28Declaration of Helsinki Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Journal of International Biotechnology Law. 2009; 6: 73-6.
Informationen här är anpassad utifrån riktlinjer för funktionshindrade (WAI), framtagna av W3C. Sidorna använder cookies. Genom att använda sidorna godkänner du användandet av cookies. FoU i Sverige är en del av Researchweb.

Att utvärdera effekten av tre olika interventioner; integrativ behandling, terapeutisk akupunktur och sedvanlig primärvårdsbehandling vid stressrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. - en pragmatisk randomiserad kontrollerad studie (n=120)., from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/42911