Kan föräldrars och personals kommunikationsmönster påverka barns stressbeteende och medverkan vid narkos?
Kan föräldrars och personals kommunikationsmönster påverka barns stressbeteende och medverkan vid narkos?
Project number : 62311
Created by: Elisabeth Ericsson, 2010-10-08
Last revised by: Elisabeth Ericsson, 2012-01-07
Project created in: FoU i Sverige

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Parental and personell behaviours and how it influenze the child’s compliance during anaestisia induction

Sammanfattning av projektet

Barn upplever att bli sövd som den mest ångestfyllda och stressande situation i samband med operation. Stark oro och rädsla visar sig hos 50-60% av de barn som skall genomgå sövning och operation. Oro hos barn före och i samband med sövningen kan resultera i att barnet samarbetar sämre, vaknar upp agiterade, har ett ökat behov av smärtlindring efter operation och kan även leda till negativa beteendeförändringar efter operationen.

Faktorer som är kopplade till stark oro är barnets ålder (ju yngre ju mer oro), blyghet och tidigare negativa erfarenheter av sjukvård. De vanligaste sätten att minska barns oro vid sövning är att ge mer information på ett åldersanpassat sätt, att förbereda barnet t.ex. genom terapeutisk lek, rundturer i sjukhus och operationsmiljö.

Man kan även ge lugnande medicin innan sövningen. Lugnande medicin har visat sig ge klar effekt på barnet, men som alla mediciner kan medicinen ge biverkningar. Det vanligaste lugnande läkemedlet är medlet Midazolam. 75% av alla barn som får Midazolam får en lugnande effekt, 15% uppvisar dock ökad oro. Midazolam kan fördröja uppvaknandet och är också hos vissa barn kopplat till kraftigt ökad oro postoperativt. Midazolam ger en minnesförlust efter det man tagit medicinen, vilket å ena sidan kan verka vara positivt, men då man vet att det icke-språkliga minnet för obehagliga upplevelser inte påverkas av Midazolam kan det innebära att barnet inte kan sätta ord på vad de upplevt och får därmed större svårigheter att bearbeta händelsen. Minnesförlusten kan även innebära att barnet kommer ihåg sin oro som de hade innan sövningen men inte det lugna insomnandet.

Även föräldrarnas oro påverkar barnet. Barnet kan ana att det kan vara fara å färde, dessutom kan inte oroliga föräldrar stötta sitt barn på ett optimalt sätt. I tidigare studier kan man visa att adekvat information till föräldrarna minskar deras oro och ökar deras tillfredställelse vad gäller barnets vårdförlopp.

Inte bara föräldrarnas beteende påverkar barnet utan även personalens beteende har stor betydelse för hur barnet kommer att uppleva sin sövning och operation.
Orsakerna till barns oro före sövning och operation är mångfasetterad likaså strategierna för att minska denna oro.
I detta projekt har vi planlagt en undersökning där vi ämnar undersöka dels en typ av specifik föräldrainformation samt ett förändrat personalbeteende och hur detta påverkar barnets oro och medverkan vid sövningen.
Projektets första del mellan specifik föräldrainformation jämfört med rutinmässig information är slutförd och under analysbearbetning. Projektets andra del med specfik personalutbildning gällande mötet med barnet vid den utsatta anestesisituationen är under start

Typ av projekt

Forskningsprojekt

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling
not checked D-uppsats / Magisterexamen
not checked C-uppsats / Kandidatexamen
not checked ST-läkarutbildning
not checked Annan utbildning
not checked Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Statligt - Högskolor - Jönköping University - Hälsohögskolan
Landsting - Region Jönköpings län - Primärvård - Jönköpings sjukvårdsområde
Landsting - Region Östergötland - Sinnescentrum
Landsting - Region Jönköpings län - Specialiserad vård - Länssjukhuset Ryhov

Ekonomiska stöd till projektet

Grant provider: FORSS (Reference number: 37371)
Decided and approved
Grant reciever: Marie P-Björklund
Applied 2008-10-09 for a contribution of 50,000 SEK intended for tid för projektplanering, etikansökan och kostand för etikansökan
Decision 2008-12-20 with a contribution of 50,000 SEK and is available 2009
Grant provider: Futurum (Reference number: 47591)
Decided and approved
Grant reciever: Elisabeth Ericsson
Applied 2009-03-10 for a contribution of 100,000 SEK intended for Cortisolprov och resor
Decision 2009-11-16 with a contribution of 37,500 SEK and is available 2010
Grant provider: Majblomman
Decided and approved
Grant reciever: Elisabeth Ericsson
Applied 2009-12-01 for a contribution of 108,000 SEK intended for Lön till sökande
Decision 2010-02-04 with a contribution of 108,000 SEK and is available 2010
Total applied sum: 258,000 SEK | Total granted sum: 195,500 SEK

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

not checked Planering och förberedelse före datainsamling
checked Datainsamling pågår
not checked Analys av insamlade data pågår
not checked Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
not checked En eller flera publikationer från projektet är publicerade
not checked Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-01-15

Datum då projektet är slutrapporterat

2013-12-30

Tillämpning av resultat - beskrivning

I detta projekt har vi planlagt en undersökning för att studera specifik riktad föräldrainformationen men även att undersöka hur utbildningsinsatser för alliansskapande beteende hos personal som anestesisjuksköterskor påverkar barnet oro före, under sövningen samt medverkan vid sövningen. Då barn genomgår många former av medicinska undersökningen där barnet påverkas på ett liknande sätt av föräldrar och personals beteende kan resultat från denna studie kan vara giltig även vad gäller oro hos barn som genomgår andra medicinska undersökningar.

Kan föräldrars och personals kommunikationsmönster påverka barns stressbeteende och medverkan vid narkos?, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/62311