FoU-Rapport nr 029 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Kan skriftlig information öka uppföljningsfrekvensen hos barn med akut mellanöreinflammation?
FoU-Rapport nr 029 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Kan skriftlig information öka uppföljningsfrekvensen hos barn med akut mellanöreinflammation?
Project number : 626
Created by: Maria Norland, 2006-05-17
Last revised by: Ronny Gunnarsson, 2010-04-02
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Serös otitis media är en vanlig komplikation till akut mediaotit. Om den serösa otiten får stå kvar obehandlad under längre tid kan den påverka språkutvecklingen hos de minsta barnen. Den är därför viktig att upptäcka och behandla. Det vanligaste i Sverige är att man försöker kontrollera barn 3 månader efter en akut mediaotit.
Ett problem är svårigheten att få barnen att komma på efterkontroll. Många vårdcentraler prioriterar inte att aktivt kalla dessa barn. När tre månader har gått har en stor del av föräldrarna hunnit glömma att en efterkontroll skall göras.
I denna studie ville vi, dels kartlägga hur stor andel av barnen som kommer för uppföljning, och dels, undersöka om införandet av en skriftlig patientinformation kunde öka andelen barn som kom för uppföljning.
Alla barn <7 år som under 6 månader fått diagnosen akut mediaotit följdes upp. Andelen barn som kom för uppföljning noterades. En skriftlig information introducerades, antalet barn med otiter under en ny 6 månaders period noterades och uppföljningsfrekvensen studerades. Förändringen i uppföljningsfrekvens jämfördes med en kontrollvårdcentral som redan från början hade en skriftlig patientinformation.
Andelen barn som kom för uppföljning påverkades inte i denna studie av att man introducerade en skriftlig patientinformation. Tidigare undersökningar har visat att uppföljningsfrekvensen kan påverkas genom ett aktivt kallelsesystem. Om ett sådant skall införas är det viktigast att göra det för de minsta barnen (<4 år) eftersom de i regel drabbas hårdast av den serösa otitens komplikationer.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Klinisk prövning (Clinical Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Otitis Media
Inflammation of the MIDDLE EAR including the AUDITORY OSSICLES and the EUSTACHIAN TUBE.
Preventive Health Services
Services designed for HEALTH PROMOTION and prevention of disease.
Community Health Services
Diagnostic, therapeutic and preventive health services provided for individuals in the community.
Acoustic Impedance Tests
Objective tests of middle ear function based on the difficulty (impedance) or ease (admittance) of sound flow through the middle ear. These include static impedance and dynamic impedance (i.e., tympanometry and impedance tests in conjunction with intra-aural muscle reflex elicitation). This term is used also for various components of impedance and admittance (e.g., compliance, conductance, reactance, resistance, susceptance).
Hearing Tests
Description missing

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Kyrkbyn vårdcentral (Göteborg)

Tutor

Ronny Gunnarsson
Docent, James Cook University Australia and R&D unit for primary health care Sodra Alvsborg County Sweden

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet slutfört

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

1997-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

1999-12-01

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Akut otitis media (AOM) och serös otitis media (SOM) är två orsaker till nedsatt hörsel som är relativt vanligt upp till 7 års ålder (1,2). Mellan 70-80% av alla förskolebarn drabbas någon gång av AOM (2). Det anses i Sverige att barn med AOM bör kontrolleras efter 3 mån för att fånga upp eventuell kvarstående hörselnedsättning (2).
Om man upptäcker ett tillstånd med undertryck eller vätska i mellanörat som kvarstår kan det lätt botas. Om det inte upptäcks fortsätter barnet att höra dåligt, något som kan orsaka försenad språkutveckling. Syftet med öronkontroll efter en öroninflammation är alltså att hitta de barn vars öron inte har läkt på ett riktigt sätt. Detta är speciellt viktigt hos de yngre barnen som ännu inte har färdigutvecklat språk (3).
På Sandareds vårdcentral utförs kontrollen efter AOM av sjuksköterska. Sköterskan använder tympanometri och vid patologiskt resultat bedöms trumhinnan även av en distriktsläkare. Patienten kallas ej till kontroll aktivt utan föräldrarna får vid diagnostillfället en påminnelselapp och / eller muntlig information för att själva beställa tid för 3 månaderskontrollen.
Vi vet att antalet barn som kommer till efterkontroll är lågt när man saknar aktivt kallelsesystem (4,5). Så vitt vi känner till är det tidigare inte undersökt om en skriftlig informationslapp kan öka andelen barn som kommer till kontroll.

Syfte

Syftet med denna studie är att kartlägga uppföljningsfrekvensen hos barn <7 år. Vidare är syftet att se om en skriftlig information som delades ut då barnet hade sin akuta mellanöreinflammation kunde förbättra uppföljningsfrekvensen.

Frågeställning / Hypoteser

  1. Hur många barn < 7år med diagnosen AOM kommer i dag till kontroll 3 månader efter diagnos ?
  2. Kan kontrollfrekvensen öka genom skriftlig information till föräldrarna vid diagnostillfället ?

Metod: Urval

Projektet omfattar alla barn upp till 7 års ålder som under perioderna 970201-970731 och 980201-980731 fått diagnosen AOM på Sandareds vårdcentral. Patienterna är utvalda via diagnosnummer (Soc.styrelsen: Klassifikation av sjukdomar 1987, och: ICD 10, klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997) registrerade i vårdcentralens datorjournal.

Metod: Datainsamling

Studien består av 2 delar, dels kartläggning av uppföljningsfrekvensen, och dels, införande av ny skriftlig patientinformation. Samtliga delar av undersökningen utfördes 1997-1998 på 2 vårdcentraler i Södra Älvsborg.

Registrerade variabler

Alla barn < 7år som fått diagnos AOM och behandlats för detta på vårdcentralen under 970201-970731 följs upp i respektive datorjournal. Det noteras om efterkontroll utföres eller ej, eventuell reinfektion eller om kontroll planeras vid annan instans. Finns kontrollen ej omnämnd i journalen räknas det som att den inte blev utförd på vårdcentralen.

Förändring av informationsrutiner

Rutinen på vårdcentralen är sådan att sköterskan som gör tympanometrikontrollen journalför detta, om läkarbedömning krävs journalför respektive läkare sin bedömning. Vid diagnostillfället ges föräldrarna muntlig information om kontroll samt erhåller en lapp med ungefärligt datum för denna (Bilaga 1). Inför perioden 980201-980731 utarbetas en ny skriftlig information (Bilaga 2), där barnet ombedes komma till kontroll efter 3 månader och där information ges angående varför kontrollen utförs och hur den går till. Den nya lappen delas ut under perioden enligt samma kriterier som ovan. Även dessa barn följs upp i respektive journal och kontrollerna registreras.

Kontrollvårdcentral

Otitkontrollen till sjuksköterskan har alltid varit kostnadsfri på Sandareds vårdcentral. Vid behov av läkarbedömning har dock sedvanlig patientavgift avkrävts. Från 1 jan-1998 är sjukvård för barn < 20 år gratis. För att få en uppfattning om hur denna kostnadsbefrielse påverkat kontrollfrekvensen görs en jämförande studie på en annan vårdcentral i primärvårdsområdet, Tranemo vårdcentral, med liknande rutiner och befolkningsmönster. Även på denna vårdcentral tas via datajournaler de barn ut som under samma tidsperioder, 1997 och -98, fick diagnosen AOM och deras kontrollfrekvens jämföres. På Tranemo vårdcentral finns ett system med påminnelselapp (Bilaga 3) och här har ej införts någon ny informationslapp.

Metod: Databearbetning

Förändringen i uppföljningsfrekvens från 1997 till 1998 mellan de två vårdcentralerna jämförs med z-test.

Resultat

Medelåldern vid sättandet av diagnosen AOM skiljer sig inte åt mellan vårdcentralerna. Den var i Sandared 3,5 år och i Tranemo 3,3 år. Ungefär hälften av barnen (48%) var under 4år. Det var ungefär lika många pojkar (53%) som flickor (47%) och detta skiljde sig inte åt mellan vårdcentralerna.
På Sandareds vårdcentral kom 19 av 62 (31%) barn med AOM på rekommenderad 3 månaders kontroll under perioden 1997. Under perioden 1998, efter införandet av informationslapp, kom 25 av 87 (29%) barn till kontroll. Det är alltså ingen större skillnad i uppföljnings frekvens mellan 1997 och 1998 på Sandareds vårdcentral. I Tranemo var motsvarande kontrollfrekvens 27 av 82 barn (33%) under 1997 och 36 av 88 barn (41%) under 1998. Det är ej heller här någon stor skillnad i uppföljnings frekvens mellan 1997 och 1998.
Den förändring i uppföljningsfrekvens som sågs mellan 1997 och 1998 på Sandareds vårdcentral skiljer sig inte statistiskt signifikant från den förändring som sågs i Tranemo (p=0,15).
Vidare fann vi ingen skillnad i antalet reinfektioner mellan 1997 och 1998 på någon av vårdcentralerna. Under 1997 sågs att i Sandared fick 8 av 62 (13%) barn en reinfektion, i Tranemo 10 av 82 (12%) barn. Motsvarande siffror under 1998 var 10 av 87 (12%) barn i Sandared och 12 av 88 (14%) barn i Tranemo.
Vi såg en statistiskt ej signifikant trend (p=0,07) innebärande att andelen barn som följdes upp på annan klinik minskade (från 24% till 12%) i Sandared efter införandet av den skriftliga informationen. I Tranemo var motsvarande trend inte alls lika tydlig (16% till 9%) (p=0,27).

Diskussion

Vi kunde inte påvisa att införandet av en informationslapp påverkade kontrollfrekvensen av barn med AOM. Kontrollfrekvensen ligger i vårt exempel oförändrad kring 30%.

Metodologiska aspekter

Frågan är i vilken utsträckning respektive doktor delat ut den nya informationslappen. Vilken kompletterande muntlig information har getts? Detta har vi inga uppgifter på. En annan svaghet är dokumentationen av sköterskornas efterkontroller. Sköterskan har ännu inte samma tradition av att alltid dokumentera i datorjournalen. Det är tänkbart att en del efterkontroller hos sköterskor har skett utan att någon dokumentation har gjorts. Vi har inte undersökt om patienterna (eller deras föräldrar) upplever den nya skriftliga informationen otydlig eller svårförståelig. En del efterkontroller kan även ha skett via barnavårdscentralen eller vid annan instans utan att detta har kunnat kontrolleras eller registrerats i datorjournalen.

Hjälper skriftlig information?

Slutsatsen blir att det sannolikt är svårt att påverka kontrollfrekvensen efter otit med en informationslapp. Eftersom vi hade en kontrollvårdcentral att jämföra med har den i januari 1998 införda avgiftsfriheten för barn under 20 år troligen inte påverkat utfallet i vår studie. Det vore intressant att följa upp och ta reda på om de som ej kom till kontroll fick denna gjord vid annan instans? Om de ej kontrollerades, varför?

Slutsats

Hur får vi barnen att komma?

Andra undersökningar har visat att ett aktivt kallelsesystem leder till betydligt högre kontrollfrekvens (4,6). Sannolikt är det så att ett aktivt kallelsesystem betyder mycket mer för uppföljningsfrekvensen än den muntliga/skriftliga information patienten får vid otitbesöket. Det anses att det är viktigast att fånga de minsta barnen (3,7).
Vi tror att det bästa vore att ha ett aktivt kallelsesystem för de minsta barnen som ännu inte har ett rikt utvecklat språk. Incidensen av AOM är högst i åldrarna 4-5 år (7). I vår undersökning var hälften av barnen 4 år eller äldre. Ett aktivt kallelsesystem skulle därför kunna inrättas med en begränsad arbetsinsats om man satte gränsen vid barn <4 år. Äldre barn uppmuntras till kontroll men kallas inte aktivt.

Referenser

  1. Hunter L L, Margolis R H, Rykken J R, Le C T, Daly K A, Giebink G S. High frequency hearing loss associated with otitis media. Ear & Hearing. 1996; 17:1-11.
  2. Konsensusuttalande - Barn med öroninflammationer. Stockholm: SPRI tryck 208,1991.
  3. Wretborn M, Tibbelin A, Bergström B, Leppert J. Är läkarundersökning ett bra sätt att upptäcka behandlingskrävande serös otit - eller - är otitkontrollen nödvändig? ST-examensarbete i allmänmedicin 1997.
  4. Edlund G. Akut mediaotit vid hälsocentral. ST-examensarbete i allmänmedicin 1995.
  5. Lingetun L. Otitkontroller på vårdcentralen Hjortsberg. ST-examensarbete i allmänmedicin 1998.
  6. Sandell C. Akut otitis media samt efterkontroll hos barn. ST-examensarbete i allmänmedicin 1997.
  7. Newton A P. Audit and Management - The follow up of acute otitis media in general practice. J of the Royal Naval Medical Service. 1995; 81:127-134

Informationen här är anpassad utifrån riktlinjer för funktionshindrade (WAI), framtagna av W3C. Sidorna använder cookies. Genom att använda sidorna godkänner du användandet av cookies. FoU i Sverige är en del av Researchweb.

FoU-Rapport nr 029 från FoU-enheten i Södra Älvsborg - Kan skriftlig information öka uppföljningsfrekvensen hos barn med akut mellanöreinflammation?, from FoU i Sverige
http://www.researchweb.org/is/sverige/project/626