FoU i Västra Götalandsregionen
Vårdkvalitet hos patienter med dysfagi – översättning och validering av frågeinstrumentet SWAL-CARE
Vårdkvalitet hos patienter med dysfagi – översättning och validering av frågeinstrumentet SWAL-CARE
Project number : 240511
Created by: Johanna Hedström, 2017-12-29
Last revised by: Johanna Hedström, 2017-12-29
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Quality of Care in Dysphagia Patients - Translation and Validation of the SWAL-CARE Questionnaire

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Sväljningssvårigheter (dysfagi) är en mycket vanlig och besvärlig åkomma som drabbar ca 40% av Sveriges befolkning. Dysfagi är särskilt vanligt hos äldre (> 60 år) och kan obehandlad leda till allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa, livskvalitet och innebär förutom patientlidande även stora kostnader för samhället. Det är därför viktigt att tidigt diagnostisera dysfagi och erbjuda denna utsatta patientgrupp rätt behandling, dvs individanpassade kompensatoriska åtgärder som modifierad konsistens på mat och dryck, minskad tuggstorlek, sänkt ättempo eller specifika sväljningsmanövrar.

Förutom undersökningar av sväljningsfunktionen är det även viktigt att utvärdera patientens uppfattning av sin sväljningsfunktion och upplevelse av den vård och behandling hon eller han får, vilket kan ske med validerade frågeformulär. I dagsläget finns inget validerat instrument på svenska som mäter vårdkvalitet vid dysfagi. Swallowing Quality of Care Questionnaire (SWAL-CARE) är ett amerikanskt instrument som utvärderar patientens uppfattning om den information och generella sväljningsråd de fått av sin läkare/logoped samt patientnöjdhet och kan bidra till ett framtida förbättrat omhändertagande av dysfagipatienter.

Studiens syfte är att översätta och validera vårdkvalitetsinstrumentet SWAL-CARE till svenska enligt WHO:s rekommenderade tillvägagångssätt. Att göra SWAL-CARE tillgängligt på svenska förväntas bidra till att det används som rutin vid läkar-/logopedbesök och att förbättringsområden tidigt kan identifieras, så att dysfagivård och behandling kan förbättras till nytta för patienten.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Projektsammanfattning

Sväljningssvårigheter (dysfagi) är en mycket vanlig och besvärlig åkomma som drabbar ca 40% av Sveriges befolkning. Dysfagi är särskilt vanligt hos äldre (> 60 år) och kan obehandlad leda till allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa, livskvalitet och innebär förutom patientlidande även stora kostnader för samhället. Det är därför viktigt att tidigt diagnostisera dysfagi och erbjuda denna utsatta patientgrupp adekvat behandling, dvs individanpassade kompensatoriska åtgärder som modifierad konsistens på mat och dryck, minskad bolusstorlek, sänkt ättempo eller specifika sväljningsmanövrar.

Förutom kliniska diagnostiska dysfagiundersökningar är det även viktigt att utvärdera patientens uppfattning av sin sväljningsfunktion och upplevelse av den vård och behandling hon eller han får, vilket kan ske med validerade frågeformulär. I dagsläget finns inget validerat instrument på svenska som mäter vårdkvalitet vid dysfagi. Swallowing Quality of Care Questionnaire (SWAL-CARE) är ett amerikanskt instrument som utvärderar patientens uppfattning om erhållen klinisk information och generella sväljningsråd samt patientnöjdhet och kan bidra till ett framtida förbättrat omhändertagande av dysfagipatienter.

Studiens syfte är att översätta och validera vårdkvalitetsinstrumentet SWAL-CARE till svenska enligt WHO:s rekommenderade tillvägsgångssätt.

Förväntat resultat
Till dags dato finns det inte något svenskt dysfagispecifikt validerat Patient-Reported Experience Measure (PREM) instrument, varför aktuell studie fyller detta behov. Att göra vårdkvalitetsinstrumentet SWAL-CARE tillgängligt på svenska förväntas bidra till att det används i klinisk rutin och att förbättringsområden tidigt och systematiskt identifieras, så att dysfagivård och behandling kan förbättras till nytta för patienten.

Instrumentet kommer kunna implementeras i klinisk praxis så snart resultaten är sammanställda vilket beräknas bli under 2019.

Bakgrund

Sväljningssvårigheter (dysfagi) innebär svårigheter att förflytta saliv, mat och dryck från munnen till magsäcken och är en vanlig och besvärlig åkomma i befolkningen (ca 40%), framförallt bland personer över 60 år (1). Dysfagi drabbar bland annat patienter med neurologiska sjukdomar, skalltrauma eller med cancer inom huvud-hals (HNC) området. Såväl patientens hälsa som livskvalitet påverkas och detta får i sin tur stora hälsoekonomiska konsekvenser. Vanliga och allvarliga komplikationer till dysfagi är pneumoni, malnutrition och dehydrering, där pneumoni är den femte vanligaste dödsorsaken i USA bland personer äldre än 65 år och den tredje vanligaste dödsorsaken bland dem som är äldre än 85 år (2).

Patientens upplevelse av symptom, livskvalitet och av vården är numer viktiga effektvariabler att ta hänsyn till vid behandling och uppföljning. Detta som komplement till kliniska undersökningar. Frågeformulär och intervjuer s.k. PROM instrument (Patient Reported Outcome Measure) samt mätning av vårdkvalitet med PREM instrument (Patient Reported Experience Measure) används för att ta del av patienternas upplevelser. För att veta att vi mäter det som är menat ställs stora krav på att instrumenten är tillförlitliga. I USA har det bl.a. utvecklats diagnosspecifika frågeformulär för dysfagi; SWAL-QOL (Swallowing Quality of Life Questionnaire) och MDADI (The M.D. Anderson Dysphagia Inventory), som används för att följa resultat av dysfagibehandling (3-5). Som PREM-instrument har SWAL-CARE skapats av McHorney et al. för att utvärdera vårdkvalitet vid dysfagi ur ett patientperspektiv. Instrumentet utvärderar patientens uppfattning om erhållen klinisk information och sväljningsråd samt patientnöjdhet. Till dags dato finns det inte något motsvarande svenskt validerat dysfagispecifikt instrument, som utvärderar behandlingsinsatser och därmed kan tillföra information till vårdpersonal om vad som kan förbättras i omvårdnaden och omhändertagandet vid dysfagi.

Syfte

Att översätta och psykometriskt testa det dysfagispecifika frågeformuläret SWAL-CARE med syfte att bidra till ett förbättrat omhändertagande av patienter med sväljningssvårigheter (dysfagi).

Frågeställning/hypotes

1) Det diagnosspecifika dysfagiinstrumentet SWAL-CARE kommer att öka kunskapen om hur patienterna upplever den vård och behandling som de får och på så sätt kommer fokusområden kunna identifieras, så att förbättringsarbete kan genomföras.

2) Patientdelaktighet i vårdprocessen förbättrar patientomhändertagandet och den information som ges relaterad till behandling av dysfagi.

Teoretisk referensram

I pilotstudien kommer 10 patienter att inkluderas och dessa kommer även att genomgå en semistrukturerad telefonintervju som projektledaren (J. Hedström) genomför. En riktlinje har sammanställts så att samtliga patienter får samma frågor. Den semistrukturerade intervjun syftar till fördjupad analys om respondenternas uppfattning av SWAL-CARE-enkäten. Under intervjun kommer de tilläggsfrågor som patienten besvarat att gås igenom: tidslängd för ifyllnad, hjälp vid ifyllnad, enkätens förståelighet och om någon fråga skapade oro eller om det saknades någon fråga. Särskilt fokus kommer läggas på om patienten svarat att det tagit lång tid att fylla i formuläret, att frågor var oklara/svår att förstå, att frågor gjorde han/henne orolig eller om någon fråga saknades. Detta för att identifiera eventuella revideringsbehov. Resultaten av telefonintervjuerna kommer att användas vid slutrevideringen av SWAL-CARE som blir den version som används i testingdelen.

Material: urval, representativitet, gruppindelning

Denna studie kommer inkludera patienter med dysfagi som identifierats på Öron- Näsa och Halsmottagning, logopedmottagning eller foniatrisk mottagning inom VGR. Samtliga patienter som är över 18 år och som erhållit sin bedömning/behandling för ≤ 6 månader sedan tillfrågas om studiemedverkan. Dysfagidiagnosen säkerställs genom: sväljningsröntgen s.k. videofluoroskopi (VFS), fiberendoskopisk undersökning av sväljning (FUS) eller klinisk sväljbedömning av logoped. Det kommer inte att ske någon selektion baserat på orsak till dysfagiproblematiken då SWAL-CARE är framtaget för generell dysfagiutvärdering (dvs för alla sjukdomar som kan orsaka dysfagi). Patienter som har tolkbehov eller som p.g.a. nedsatt kognitiv funktion har svårt att minnas eller fylla i enkäten, kommer att exkluderas. I pilotstudien kommer 10 patienter att inkluderas och dessa kommer även att genomgå en semistrukturerad telefonintervju.

Powerberäkning är inte relevant i aktuell studie. Patientunderlaget i testningsdelen utgår ifrån att det i den finala testningen av frågeformulär, enligt Fayers (6), krävs 5 respondenter per antal frågor som ingår i formuläret, i detta fall 75 respondenter (15 frågor * 5 respondenter). För att säkerställa eventuellt bortfall kommer 100 patienter att inkluderas i den finala testningen.

Metod: intervention

Ej aktuellt för denna projekt.

Metod: datainsamling

SWAL-CARE är ett frågeformulär med 15 frågor gällande patientens uppfattning om det kliniska omhändertagandet vid utredning eller behandling av dysfagi. Översättning och psykometrisk testning av frågeformuläret kommer att genomföras enligt vedertaget tillvägagångssätt (6-8).

De olika stegen omfattar:

  1. Översättning: forward-backward
  2. Pre-testing, pilotstudie inklusive intervjuer
  3. Testning av slutgiltig version inkl. psykometrisk testning

1. Översättning: forward-backward – fas 1

Initialt genomförs två stycken så kallade forward-översättningar dvs. från engelska till svenska, av två olika individer. Kraven på individerna som genomför översättningen är att de helst ska vara sjukvårdspersonal och bekanta med aktuell terminologi samt att de ska ha god kännedom om det engelska språket och dess nyanser, men att deras modersmål är svenska. Information kommer att ges om att enkäten inte ska översättas ord för ord utan att det viktigaste är att översättningen stämmer i sammanhanget (conceptual equivalence). Översättarna kommer även instrueras att använda ett neutralt och enkelt språk riktat till allmänheten.

Därefter kommer en sammanslagning att göras av de två översättningarna för att optimera översättningen och eliminera svårförståeliga uttryck samt stora skillnader jämfört med originalversionen. Detta arbete görs av en expertpanel med stor kunskap inom ämnesområdet samt med erfarenhet av framtagande och översättning av frågeformulär.

Det sista steget i översättningen utgörs av en så kallad backward-översättning som innebär att den slutgiltiga versionen av det översatta formuläret översätts tillbaka till originalspråket. Detta ska göras av en oberoende person vars modersmål är originalspråket (här: engelska) och som inte har någon kunskap om frågeformuläret. Precis som vid forward-översättningen instruerades individen att fokusera på konceptuell och kulturellt passande översättning och inte ord-för-ord. Skillnader mellan backward-översättning och originalversionen diskuterades sedan i projektgruppen samt med tvåspråkiga experter så att en slutversion av SWAL-CARE, översatt till svenska, fastställs.

2. Pre-testing, pilotstudie

Validering av frågeformulär består av olika delar där en del i processen brukar vara jämförelse av det nya frågeformuläret med ett annat formulär som mäter liknande frågeställning. I förberedelserna inför studien identifierades därför en annan enkät som undersöker patientens uppfattning om erhållen vård och omhändertagande. Enkäten KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) är framtagen och validerad i Sverige och finns anpassad till flertalet olika vårdinrättningar (9, 10). I samråd med ägare till enkäten (företaget IMPROVEIT), kommer enkäten att anpassas för att vara kompatibel med ÖNH- och Logopedmottagningen SU/Sahlgrenska.

Efter forward-backward översättning kommer en pilotstudie (pre-testing) att göras på tio patienter med dysfagi som är över 18 år och erhållit sin bedömning/behandling för ≤6 månader sedan. Dysfagidiagnosen säkerställs genom: videofluoroskopi (VFS), fiberendoskopisk undersökning av sväljning (FUS) eller klinisk sväljbedömning av logoped. Patienter som har tolkbehov eller som p.g.a. nedsatt kognitiv funktion har svårt att minnas eller fylla i enkäten, kommer att exkluderas.

I samband med pilottestning kommer även ett antal tilläggsfrågor att användas för bedömning av tidslängd för ifyllnad, hjälp vid ifyllnad, enkätens förståelighet och om någon fråga skapade oro eller om det saknades någon fråga i enkäten. Informationen kommer att användas för att vid behov ytterligare optimera slutversionen av SWAL-CARE.

Samtliga patienter som accepterat studiemedverkan, erhåller studiens patientinformation, samtyckesblankett och studiens enkäter (SWAL-CARE med tilläggsfrågor, KUPP samt SWAL-QOL). Studien innebär även att patienten rings upp ca en vecka efter att enkäterna mottagits, för en muntlig och fördjupad komplettering av tilläggsfrågorna i form av en semistrukturerad intervju avseende SWAL-CARE. Revidering av frågeformuläret kommer därefter att ske utifrån intervjuerna och en slutgiltig version av SWAL-CARE kommer att fastställas.

3. Psykometrisk testning av frågeformuläret

Den psykometriska testningen av SWAL-CARE kommer att genomföras genom att ca. 100 dysfagipatienter, identifierade enligt samma kriterier som i pilotstudien, får svara på studiens enkäter.

Klinisk information: Inhämtas via journalsystem samt de frågeformulär som patienterna fyller i. Variabler kommer bland annat att innefatta sociodemografiska faktorer såsom kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, yrkesarbete, vikt, BMI, ålder samt rökning. Vi kommer även samla in data om orsak till dysfagi, svårigheter att äta/dricka/svälja och problem med hosta i samband med måltid samt användning av näringssond eller PEG (Percutan Endoskopisk Gastrostomi).

Inklusionstid: Översättningsarbetet samt pilotstudien är i slutfas. Fieldtestingdelen beräknas påbörjas hösten 2017 och fortgå tills 100 individer inkluderats. Studietid beräknas till totalt 2 år.

Metod: databearbetning

I den psykometriska analysen kommer följande parametrar att utvärderas: validitet, reliabilitet, reproducerbarhet och responsivitet.

Analyser inkluderar Spearman’s korrelationskoefficient då SWAL-CARE jämförs med KUPP, Cronbach’s alpha för reliabilitetstestning och reproducerbarhet enligt test-retest på ca. 15% av patienterna, där analysmetoden ICC används för bedömning av överensstämmelse mellan mätningar.

Validitet handlar om att bedöma om rätt mätmetod används, dvs. att instrumentet mäter det som är avsett att mätas, att det används på rätt population och i rätt syfte. Validitet innefattar ett flertal begrepp där innehållsvaliditet innebär kontroll av att instrumentet innehåller de centrala aspekter som ska mätas. Kriterievaliditet mäts genom jämförelser med externa mått, t. ex kliniska mått eller andra validerade självskattningsformulär. I valideringen av SWAL-CARE används det validerade instrumentet KUPP som jämförelse.

Begreppsvaliditet innefattar konvergent och diskriminativ validitet. Konvergent validitet kan analyseras med Spearman’s korrelationskoefficient. För att mäta denna typ av validitet jämförs en domän eller bedömning med en annan domän eller bedömning inom samma formulär, som vi antar är associerade dvs. mäter samma sak. Dessa två domäner bör ha ett starkt samband. Diskriminativ validitet är motsatsen där vi förväntar oss svagare samband mellan två domäner som mäter olika saker.

Begreppsvaliditet innebär även utvärdering av ”missing data” dvs. om patienter inte valt ett svarsalternativ på en fråga samt s. k tak- och golveffekter för frågor och skalor. Detta utvärderas för bedömning om en fråga ska få ingå i frågeformuläret eller inte, s. k item reduktion. En fråga med uttalad tak- eller golv effekt (dvs. att en stor andel av patienterna anger högsta möjliga eller lägsta möjliga värdet på skalan) >40% eller frågor med >5% missing data bör tas bort från frågeformuläret.

Sensitivitet är en del av ett instruments validitet och mäter ett instruments förmåga att upptäcka/mäta skillnader mellan grupper.

Reliabilitet innebär att mätmetoden är tillförlitlig, att mätningarna är stabila. Här utvärderas hur stort mätfelet är. Den vanligaste metoden för att rapportera mått på reliabilitet är Cronbach’s alpha, vilket mäter intern konsistens (alpha) dvs. i vilken utsträckning frågor är korrelerade med varandra eller inte. Hög korrelation mellan frågor och fler frågor ger högre Cronbach’s alpha.

För att mäta reproducerbarhet, vilket är en del i begreppet reliabilitet, genomförs test-retest. Det innebär ca. 15% av patienterna ombeds att fylla i samma enkät en gång till efter två (2) veckor. En jämförelse mellan de två mättillfällena görs sedan för att kontrollera om formuläret ger samma resultat vid upprepad mätning, förutsatt att ingen förändring av grundproblemet har skett. Ett instrument med hög reliabilitet ger samma resultat vid upprepade mätningar. Analysmetoden Intraclass Correlation Coefficient (ICC) används för bedömning av överensstämmelse mellan mätningar. Detta är ett parametriskt test som är lämpligt för kontinuerliga variabler eller ordinaldata med minst 4-5 skalsteg t. ex skattningsskalor (6). Högre koefficient innebär starkare överensstämmelse mellan mätningarna. I vissa fall kan viktad kappa användas för skattningsskalor. Streiner och Norman (11) rekommenderar ICC för alla typer av skattningsskalor.

Responsivitet (sensitivity to change) kan också utvärderas och är ett mått på instrumentets förmåga att mäta förändring över tid. Då vi inte kommer ha prospektiva data kommer inte responsivitet att utvärderas för SWAL-CARE formuläret i detta skede.

Förväntat resultat/betydelse

Dysfagi gör det svårt för individen att äta och dricka samt kan påverka talet och är ett tärnade och ofta deprimerande tillstånd vilket kan påverka den hälsorelaterade livskvaliteten avsevärt. Frågeformuläret SWAL-CARE fyller en viktig kunskapslucka gällande hur patienter med dysfagi upplever den vård och behandling de erhåller. Genom översättning till svenska och psykometrisk testning av SWAL-CARE kan patientupplevd vårdkvalitet av behandling och omhändertagande vid dysfagi mätas och leda till ett framtida bättre omhändertagande av dessa patienter. SWAL-CARE möjliggör fortlöpande feedback till vårdpersonal om vad som är tydligt/otydligt i den information som ges till patient och anhörig avseende sväljningsbedömningens resultat samt råd för säker sväljning. Patientdelaktighet i vårdprocessen förbättrar patientomhändertagandet i den kliniska vardagen.

Resultaten av studien kommer att presenteras på såväl forskningskonferens för den tvärprofessionella forskningsgruppen inom VGR, som på internationella konferenser.

Instrumentet kommer kunna implementeras i klinisk praxis så snart resultaten är sammanställda vilket beräknas bli under 2019.

Denna studie utgör delarbete 4 i projektledarens avhandling. 2017-04-10 genomförde projektledaren sitt halvtidsseminarium med väl godkänt resultat.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Valideringsstudier (Validation Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Deglutition Disorders
Difficulty in SWALLOWING which may result from neuromuscular disorder or mechanical obstruction. Dysphagia is classified into two distinct types: oropharyngeal dysphagia due to malfunction of the PHARYNX and UPPER ESOPHAGEAL SPHINCTER; and esophageal dysphagia due to malfunction of the ESOPHAGUS.
Otorhinolaryngologic Diseases
Pathological processes of the ear, the nose, and the throat, also known as the ENT diseases.
Quality of Life
A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.
Validation Studies
Works consisting of research using processes by which the reliability and relevance of a procedure for a specific purpose are established.
Follow-Up Studies
Studies in which individuals or populations are followed to assess the outcome of exposures, procedures, or effects of a characteristic, e.g., occurrence of disease.
Psychometrics
Assessment of psychological variables by the application of mathematical procedures.
Questionnaires
Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.
Human Experimentation
The use of humans as investigational subjects.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Öron-, näs- och halssjukvård
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - NU-sjukvården NÄL
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS)

Medarbetare

Mogens Bove
Läkare, ÖNH-kliniken, NÄL
Ellen Lindell
Läkare, Södra Älvsborgs Sjukhus, Kirurg- och Öronkliniken
Lisa Tuomi
Logoped, Logopedmottagningen ÖNH

Tutor

Caterina Finizia
Läkare, ÖNH-kliniken
Caroline Olsson
Docent, Regionalt Cancercentrum Väst, Västra Götalandsregionen och Radiofysik, Göteborgs universitet

Finansiering

Grant provider: Cancerfonden
Decided and approved
Grant reciever: Caterina Finizia
Applied 2016-04-24 for a contribution of 2,078,000 SEK intended for Nya behandlingsmetoder vid komplikationer efter huvud-hals cancerbehandling ger förbättrad funktion och hälsorelaterad livskvalitet. Denna valideringsstudie utgör ett delprojekt i Cancerfondsansökan som beviljats årligt anslag om 800000 SEK/år och för aktuellt delprojekt motsvarande 100.000 SEK/år.
Decision 2016-11-13 with a contribution of 2,400,000 SEK and is available 2017-2019
Grant provider: Assar Gabrielssons Fond
Decided, rejected
Grant reciever: Johanna Hedström
Applied 2017-08-31 for a contribution of 180,000 SEK intended for Projektet översättning och validering av det dysfagispecifika frågeinstrumentet SWAL-CARE.
Decided 2017-11-28, rejected
Grant provider: Sahlgrenska Universitetssjukhuset stiftelser (Reference number: FB 17-01)
Application not decided
Grant reciever: Johanna Hedström
Applied 2017-08-31 for a contribution of 150,000 SEK intended for Projektet översättning och validering av det dysfagispecifika frågeinstrumentet SWAL-CARE.
Total applied sum: 2,408,000 SEK | Total granted sum: 2,400,000 SEK

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Rekrytering/datainsamling pågår

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2017-04-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2019-12-31

Acronyms
FUS = Fiberendoskopisk Undersökning av Sväljning
ICC = Intraclass Correlation Coefficient
KUPP = Kvalitet Ur Patientens Perspektiv
MDADI = M D Anderson Dysphagia Inventory
PROM = Patient-Reported Outcome Measure
PREM = Patient-Reported Experience Measure
SWAL-CARE = Swallowing Quality of Care Questionnaire
SWAL-QOL = Swallowing Quality of Life Questionnaire
VFS = Videofluoroskopi
WHO = World Health Organization

Vårdkvalitet hos patienter med dysfagi – översättning och validering av frågeinstrumentet SWAL-CARE, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/project/240511