Strategier för prevention och akutbehandlinga vid akut stroke
- Karotislarmstudien
- Effekter av Nationella strokekampanj
Strategier för prevention och akutbehandlinga vid akut stroke
- Karotislarmstudien
- Effekter av Nationella strokekampanj

Project number : 250261
Created by: Annika Nordanstig, 2018-07-11
Last revised by: Annika Nordanstig, 2018-07-11
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Prevention and acute treatment strategies for stroke
- effects of the Swedish National Stroke Campaign
and the Carotid Alarm Study

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Stroke är den vanligaste orsaken till förvärvat funktionshinder hos vuxna och den sjukdom som kräver flest vårddagar på svenska sjukhus. Prevention och behandling av stroke i syfte att minimera sjukdomens konsekvenser för såväl individ som samhälle är därför angelägna. Majoriteten av stroke (85%) är ischemiska, dvs orsakas av en kärlocklusion. En stor andel av strokepatienterna kommer för sent till sjukhus för att få akutbehandling med propplösande eller lokal propputdragande behandling. Sveriges Landsting och Regioner genomförde därför en nationell strokekampanj för att öka befolkningens kunskap om stroke. Kampanjens effekter studeras dels genom intervjuer för att kartlägga befolkningens kunskap om stroke (studie I,II), dels genom registerstudier för att studera om kampanjen påverkat sökmönster mm (studie III). Har kampanjen haft olika genomslag i olika grupper (tex beroende på kön och socioekonomiska faktorer)? Kunskap om sökbeteenden är nödvändiga för att kunna utveckla effektiva interventioner för att minska fördröjningen och därmed förbättra patienternas prognos.Risken att drabbas av stroke efter TIA eller lindrig stroke är hög, särskilt om orsaken är en propp som släppt från en förträngning (åderförkalkning) i halsens kärl, sk karotisstenos. Av dessa återinsjuknar 16% inom 7 d varav hälften insjuknar inom de första 48 h. Kirurgisk behandling vid karotisstenos minskar risken för stroke, men det saknas evidens för vid vilken tidpunkt operation bör ske. Med anledning av den höga återinsjuknanderisken är det rimligt att anta att tidig kirurgi är att föredra under förutsättning att komplikationsrisken inte är förhöjd. Kartislarmstudien (studie IV) studerade komplikationsrisken vid karotiskirurgi <48 h jämfört med kirurgi 48 h -14 d efter symtomdebut. Hypotesen var att kirurgi inom 48 h från senaste symtom inte ökar komplikationsrisken jämfört med kirurgi 48 h - 14 d efter senaste symtom. Resultatet visar emellertid att det förelåg en ökad komplikationsrisk vid tidig kirurgi.

Det övergripande målet med detta doktorandprojekt är således att generera kunskap som kan ligga till grund för förbättrad akutbehandling vid stroke samt förbättrad sekundärprofylaktisk behandling vid stroke/ TIA orsakat av åderförkalkning i halsens kärl (symtomgivande karotisstenos).

 

Syfte/ frågeställning

Studie I:Undersöka svenska befolkningens kännedom om stroke

Studie II:Undersöka strokekampanjens effekt på befolkoningens kännedom om AKUT-testet och benägenheten att ringa 112

Studie III:Undersöka om strokekampanjen lett till att strokedrabbade snabbare och i större utsträckning ringer 112 och om det leder till tex högre andel reperfusionsbehandlingar

Studie IV:Studera risken för per/post-operativa komplikationer vid karotisop inom 48 h jämfört med 48 h-14 d från senaste symtom

 

Metod

Studierna I, II: Studiepopulationen utgörs av slumpvis valda personer i åldrarna 18-79 år bosatta i Sverige, baserat på telefonnummerregister. Studierna är baserade på telefonintervjuer: 8 undersökningar har genomförts (HT-11, HT-12, VT-13, HT-13, VT-14, HT-14, VT-15, HT-15). Vid varje undersökning intervjuades ca 1500 personer. Ingen intervjuades mer än en gång.

Studie III: Studiepopulationen utgörs av patienter registrerade i kvalitetsregistret Riksstroke 2010-2014, ca 100 000 strokepatienter. Registret har sedan samkörts med rigister från SCB, dödsorsaksregistret, SOS-alarm och Ambu-link. Följande info har bland annat hämtats från respektive register:
Riksstroke: Information om bland annat ålder, kön, levnadsförhållanden före stroke, tid för strokeinsjuknande, ambulansanvändning, tid för ankomst till sjukhuset, om akutbehandling givits samt patient-rapporterade data från efter 3 och 12 månader.
SCB: Tex utbildningsnivå, inkomst, födelseland och civilstånd.
Dödsorsaksregistret: Dödsdatum samt dödsorsak.
SOS Alarm: Tex tidpunkt för samtal till SOS, prioritering av ärende.

Studie IV: Studiepopulationen utgörs av konsekutiva patienter med TIA eller lindrig stroke orsakad av karotisstenos och som opereras (i VGR) inom 2 veckor från senaste symtomdebut. 

 

Resultat / förväntade resultat

Studie I, II och IV är publicerade, se artiklar. Kortfattat så kunde vi i studie I konstatera att kunskapen om stroke i Sverige var relativt låg och motiverade en nationell strokekampanj. Män och personer med låg utbildning var grupper med sämre kunskap. Studie II visade att effekten hade tydlig effekt vad gäller befolkningens kunskap om stroke. Signifikant fler uppgav efter kampnajen att de skulle ringa 112 vid strokesymtom än innan kampanjen startade (65% vs 76%). Karotislarmstudien visade, tvärt emot vår hypotes, att kirurgi inom 48 h från senaste symtom vid symtomgivande karotisstenos ökade komplikationsrisken jämfört med kirurgi 48 h - 14 d efter senaste symtom (8,0% vs 2,9%).

Avseende studie III: Studie II visar alltså att det är möjligt att öka andelen som uppger att de skule ringa 112 vid strokesymtom, men vi vet inte i vilken utsträckning detta faktiskt resulterade i att fler verkligen ringer 112 vid strokesymtom. Vi vet från det nationella kvalitetsregistret (Riksstroke) att andelen patienter som fått akutbehandling med propplösande läkemedel och eller propputdragande behandling ökade under kampanjen. Studie III kommer att undersöka det här ytterligare, och om kampanjen faktiskt resulterade i att fler ringer 112, högre andel ringer 112, fler får akutbehandling och om andelen patienter med gått utfall ökat.
Data analyseras för att identifiera faktorer som är förknippade med att inte kontakta 112. Finns det skillnader i sökbeteendet bland män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper och har socioekonomisk status någon konsekvens?

 

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Stroke är den vanligaste orsaken till förvärvat funktionshinder hos vuxna och den sjukdom som kräver flest vårddagar på svenska sjukhus. Prevention och behandling av stroke i syfte att minimera sjukdomens konsekvenser för såväl individ som samhälle är därför angelägna. Majoriteten av stroke (85%) är ischemiska, dvs orsakas av en kärlocklusion. En stor andel av strokepatienterna kommer för sent till sjukhus för att få akutbehandling med propplösande eller lokal propputdragande behandling. Sveriges Landsting och Regioner genomförde därför en nationell strokekampanj för att öka befolkningens kunskap om stroke. Kampanjens effekter studeras dels genom intervjuer för att kartlägga befolkningens kunskap om stroke (studie I,II), dels genom registerstudier för att studera om kampanjen påverkat sökmönster mm (studie III). Har kampanjen haft olika genomslag i olika grupper (tex beroende på kön och socioekonomiska faktorer)? Kunskap om sökbeteenden är nödvändiga för att kunna utveckla effektiva interventioner för att minska fördröjningen och därmed förbättra patienternas prognos.Risken att drabbas av stroke efter TIA eller lindrig stroke är hög, särskilt om orsaken är en propp som släppt från en förträngning (åderförkalkning) i halsens kärl, sk karotisstenos. Av dessa återinsjuknar 16% inom 7 d varav hälften insjuknar inom de första 48 h. Kirurgisk behandling vid karotisstenos minskar risken för stroke, men det saknas evidens för vid vilken tidpunkt operation bör ske. Med anledning av den höga återinsjuknanderisken är det rimligt att anta att tidig kirurgi är att föredra under förutsättning att komplikationsrisken inte är förhöjd. Kartislarmstudien (studie IV) studerade komplikationsrisken vid karotiskirurgi <48 h jämfört med kirurgi 48 h -14 d efter symtomdebut. Hypotesen var att kirurgi inom 48 h från senaste symtom inte ökar komplikationsrisken jämfört med kirurgi 48 h - 14 d efter senaste symtom. Resultatet visar emellertid att det förelåg en ökad komplikationsrisk vid tidig kirurgi.

Det övergripande målet med detta doktorandprojekt är således att generera kunskap som kan ligga till grund för förbättrad akutbehandling vid stroke samt förbättrad sekundärprofylaktisk behandling vid stroke/ TIA orsakat av åderförkalkning i halsens kärl (symtomgivande karotisstenos).

 

Syfte/ frågeställning

Studie I:Undersöka svenska befolkningens kännedom om stroke

Studie II:Undersöka strokekampanjens effekt på befolkoningens kännedom om AKUT-testet och benägenheten att ringa 112

Studie III:Undersöka om strokekampanjen lett till att strokedrabbade snabbare och i större utsträckning ringer 112 och om det leder till tex högre andel reperfusionsbehandlingar

Studie IV:Studera risken för per/post-operativa komplikationer vid karotisop inom 48 h jämfört med 48 h-14 d från senaste symtom

 

Metod

Studierna I, II: Studiepopulationen utgörs av slumpvis valda personer i åldrarna 18-79 år bosatta i Sverige, baserat på telefonnummerregister. Studierna är baserade på telefonintervjuer: 8 undersökningar har genomförts (HT-11, HT-12, VT-13, HT-13, VT-14, HT-14, VT-15, HT-15). Vid varje undersökning intervjuades ca 1500 personer. Ingen intervjuades mer än en gång.

Studie III: Studiepopulationen utgörs av patienter registrerade i kvalitetsregistret Riksstroke 2010-2014, ca 100 000 strokepatienter. Registret har sedan samkörts med rigister från SCB, dödsorsaksregistret, SOS-alarm och Ambu-link. Följande info har bland annat hämtats från respektive register:
Riksstroke: Information om bland annat ålder, kön, levnadsförhållanden före stroke, tid för strokeinsjuknande, ambulansanvändning, tid för ankomst till sjukhuset, om akutbehandling givits samt patient-rapporterade data från efter 3 och 12 månader.
SCB: Tex utbildningsnivå, inkomst, födelseland och civilstånd.
Dödsorsaksregistret: Dödsdatum samt dödsorsak.
SOS Alarm: Tex tidpunkt för samtal till SOS, prioritering av ärende.

Studie IV: Studiepopulationen utgörs av konsekutiva patienter med TIA eller lindrig stroke orsakad av karotisstenos och som opereras (i VGR) inom 2 veckor från senaste symtomdebut. 

 

Resultat / förväntade resultat

Studie I, II och IV är publicerade, se artiklar. Kortfattat så kunde vi i studie I konstatera att kunskapen om stroke i Sverige var relativt låg och motiverade en nationell strokekampanj. Män och personer med låg utbildning var grupper med sämre kunskap. Studie II visade att effekten hade tydlig effekt vad gäller befolkningens kunskap om stroke. Signifikant fler uppgav efter kampnajen att de skulle ringa 112 vid strokesymtom än innan kampanjen startade (65% vs 76%). Karotislarmstudien visade, tvärt emot vår hypotes, att kirurgi inom 48 h från senaste symtom vid symtomgivande karotisstenos ökade komplikationsrisken jämfört med kirurgi 48 h - 14 d efter senaste symtom (8,0% vs 2,9%).

Avseende studie III: Studie II visar alltså att det är möjligt att öka andelen som uppger att de skule ringa 112 vid strokesymtom, men vi vet inte i vilken utsträckning detta faktiskt resulterade i att fler verkligen ringer 112 vid strokesymtom. Vi vet från det nationella kvalitetsregistret (Riksstroke) att andelen patienter som fått akutbehandling med propplösande läkemedel och eller propputdragande behandling ökade under kampanjen. Studie III kommer att undersöka det här ytterligare, och om kampanjen faktiskt resulterade i att fler ringer 112, högre andel ringer 112, fler får akutbehandling och om andelen patienter med gått utfall ökat.
Data analyseras för att identifiera faktorer som är förknippade med att inte kontakta 112. Finns det skillnader i sökbeteendet bland män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper och har socioekonomisk status någon konsekvens?

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Befolkningsstudier (Population Surveillance)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Stroke
A group of pathological conditions characterized by sudden, non-convulsive loss of neurological function due to BRAIN ISCHEMIA or INTRACRANIAL HEMORRHAGES. Stroke is classified by the type of tissue NECROSIS, such as the anatomic location, vasculature involved, etiology, age of the affected individual, and hemorrhagic vs. non-hemorrhagic nature. (From Adams et al., Principles of Neurology, 6th ed, pp777-810)
Cerebrovascular Circulation
The circulation of blood through the vessels of the BRAIN.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 6 - Neurosjukvård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2013-01-31

Datum då projektet är slutrapporterat

2018-11-16

Publikationer från detta projekt

  1. Nordanstig A, Asplund K, Norrving B, Wahlgren N, Wester P, Rosengren L.
    Acta Neurol Scand. 2017

Strategier för prevention och akutbehandlinga vid akut stroke
- Karotislarmstudien
- Effekter av Nationella strokekampanj, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgr/project/250261