Regionala FoU-medel, Västra Götalandsregionen
Dagligt liv efter subarachnoidalblödning - närståendeutsagors tillämpbarhet som komplement till sjuksköterskors bedömning av patient i omvårdnad och rehabilitering. | Application
Dagligt liv efter subarachnoidalblödning - närståendeutsagors tillämpbarhet som komplement till sjuksköterskors bedömning av patient i omvårdnad och rehabilitering.
Registration number: VGFOUREG-3429
Projektmedel - Ny ansökan
Application started by: Cristina Lundqvist Persson, 2004-09-28
Professional title at the time of application: Leg.Psykolog
Work place at the time of application: Barn-och Ungdomskliniken
Last updated / corrected by: Granskningskommittén Regionala FoU-medel, 2004-12-16
Application received by: Regionala FoU-medel Västra Götalandsregionen
RejectedRejected
Applicant: Cristina Lundqvist Persson
Psykolog/Psykoterapeut, Skaraborgsinstitutet för Forskning och Utveckling

Projekttitel och uppgifter om den sökande

Projekets ämnesområde

Psykiatri

Din anställningsform

Tillsvidareanställning i Västra Götalandsregionen

Disputerad

Sökande disputerad

Medsökande/ Handledare

Coworker

Jan-Erik Starmark
Neurologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Per Hellström
Psykolog/Psykoterapeut, Enheten för neuropsykologi, Neurologi Sahlgrenska
Rune Svanström
Lektor, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Skaraborgsinstitutet
Ingela Krantz
Annan tjänstetitel, Skaraborgsinstitutet
Elisabeth Berggren
Högskolan i Skövde, Instit. för vård och natur (SKaS VGR=AVTL)

Projektets innehåll

Beräknad projektstart

2003-11-01

Beräknat projektslut

2006-12-31

Sammanfattning

Patienter som drabbas av subarachnoidalblödning (SAB) insjuknar dramatiskt och ofta utan förvarning. Sjukvården fokuserar huvudsakligen på akut medicinsk behandling och betydligt mindre fokus finns på livskvalitetsfrågor i efterförloppet. Detta är förvånande med hänsyn till att det är väl känt att många patienter med fullständig neurologisk återhämtning har emotionella och intellektuella problem som hindrar återanpassningen. Minnesproblem är vanliga, särskilt med primärminnet. Psykisk uttröttbarhet, koncentrationsstörningar och minnesproblem försämrar den sociala funktionen. Förlusten av vitalitet och utvecklingen av astheno-emotionellt syndrom (AED) är sannolika sårbarhetsfaktorer för ångest och depressionstillstånd. En viktig del i omvårdnaden av SAB- patienter är att göra både patient och närstående delaktiga i vård och behandling. Det kräver stor lyhördhet och många samtal med den enskilda patienten och närstående. De närstående är en viktig resurs för patienten och har ofta också stor kännedom om SAB-patientens dagliga liv. I pågående uppföljningsstudie är därför syftet att utvärdera tillämpbarheten av och stabiliteten över tid beträffande närståendes utsagor om SAB-patienters dagliga liv. Detta för att få kunskap om utsagorna kan utgöra ett komplement till sjuksköterskans bedömning av omvårdnadsstatus. Trettionio patienter och 39 närstående intervjuas med ett strukturerat frågeformulär, i 17 fall 11 år och i 22 fall sex år efter insjuknandet. Intervjufrågorna rör patientens dagliga liv och vilka effekter eventuella kognitiva och emotionella svårigheter fått på dagliga aktiviteter. Vid samma tillfälle görs minnestester på patienterna för att undersöka minnesförmågan. Statistisk bearbetning; Ickeparametriska metoder används för jämförelser mellan grupper och över tid. Med bättre behandlingsresultat, minskad mortalitet och förändring i åldersstruktur kan andelen överlevande efter SAB antas stiga. Kraven på vårdgivaren kommer att öka, liksom samarbetet mellan olika vårdformer för att kvalitetssäkra omvårdnaden. Normalt sker uppföljningen av patientens status endast en gång, tre månader efter insjuknandet. För att möta patientens reella vårdbehov är det av yttersta vikt att långtidsuppföljningar görs. Dessa kan sedan ligga till grund för utvecklingen av vårdprogram inom primärvården. Närståendes delaktighet i omvårdnaden är en förutsättning för att intentionerna i SOSFS 1993: 17 och Nationella riktlinjer för Strokesjukvård (2000) skall kunna följas. Närståendes kunskap om SAB-patientens dagliga liv kan antas utgöra ett viktigt komplement till sjuksköterskors bedömning av patientens omvårdnadsbehov. Studier saknas emellertid om närståendeutsagors tillämpbarhet som komplement till sjuksköterskans bedömning av patientens omvårdnadsbehov. Planerad studie förväntas ge svar/ kunskap om detta.

Bakgrund

Patienter som insjuknat i SAB har ofta insjuknat dramatiskt. Sjukvårdens resurser har fokuserats på akut medicinsk behandling, betydligt mindre intresse har visats livskvalitetsfrågor i efterförloppet. Detta trots att det är känt att många patienter med fullständig neurologisk återhämtning har emotionella och intellektuella störningar (1, 2, 3,). Dessa störningar ger i de flesta fall större handikapp än fysisk funktionsnedsättning och påverkar anpassningen efter sjukdomen (3). Minnesproblem är vanliga, (4, 5, 6, 7,8, 9,), särskilt problem med primärminnet (5) och psykisk uttröttbarhet och koncentrationsstörningar (AED) är också vanligt förekommande (9, 10). Förlusten av vitalitet och AED är troliga sårbarhetsfaktorer för utveckling av ångest och depression (9,11). Studier visar att patient och närstående kan uppleva patientens problem på olika sätt (12, 13, 14, 15). Vid intervju angav patienter trötthet och känslighet för ljud som mest besvärande medan närstående angav trötthet och minnesproblem (12). Studier visar också att närståendes emotionella hälsa påverkar patientens hälsostatus och tvärtom (15,16). Information behöver ges både till patient och närstående (17, 18, 19). En viktig del av omvårdnaden är att göra patient och närstående delaktiga i vården (18). Närstående är en viktig resurs (20) och känner ofta väl till patientens dagliga liv, särskilt vid funktionsstörning och/eller aktivitetsstörning. Det är viktigt att vara uppmärksam på deras roll i omvårdnaden och rehabiliteringsprocessen (17). I denna uppföljningsstudie ligger fokus på familjeperspektivet och närståendes utsagor om patientens dagliga liv, så som det framkommer vid samtal med sjuksköterskan.

Syfte

Syftet är att utvärdera tillämpbarheten av och stabiliteten över tid beträffande närståendes utsagor om SAB-patienters dagliga liv.

Studiedesign

Intet av ovanstående

Frågeställning / Hypotes

Vetenskapliga frågeställningar:
- Vilka effekter har eventuella kognitiva och emotionella följdtillstånd sex respektive 11 år på dagliga livets aktiviteter hos patienter som drabbats av SAB, men som inte har synliga fysiska handikapp?
- Vilken stabilitet över tid har närståendeutsagor i bedömningen?
- Hur tillämpbara är närståendes utsagor?
Hypoteser:
- Närståendes utsagor om SAB-patientens dagliga liv är tillämpbara/användbara vid omvårdnadsplanering.
- Närståendeutsagor om SAB-patientens dagliga liv är stabila över tid?

Teoretisk referensram

-

Metod: Urval / Representativitet

I uppföljningsstudien deltar 17 patienter och 17 närstående (11 år efter insjuknande) och 22 patienter respektive 22 närstående (6 år efter insjuknandet) boende i nuvarande Va Götaland. Två delstudier (delstudie 1 och 2) ligger till grund för uppföljningsstudien (delstudie 3). Närstående i uppföljningsstudien intervjuades första gången 3 år efter patientens insjuknande i SAB (delstudie 1 och 2). Patienter i uppföljningsstudien intervjuas för första gången efter 11 respektive sex år. Urvalet av försökspersoner, utifrån aktuellt patientunderlag gjordes vid delstudie 1 och 2.

Delstudie 1 (3 år efter patientens insjuknande i SAB):
Upptagningsområde: SU 1992-06-01-1993-05-31, (n 66)
Urval: Slumpmässigt urval av 20 närstående, från patientpopulation tillhörande Gbg o Bohus samt Skaraborgs län (n 38).
Bortfall: n 3
Försökspersoner: 17 närstående

Delstudie 2 (3 år efter patientens insjuknande i SAB):
”Upptagningsområde” Behandlade på SU 1997-07-01 –1998-06-30, (n 114)
Urval: Slumpmässigt urval av närstående n 35, från patientpopulation tillhörande Va Götalands län (n 95)
Bortfall: n 13
Försökspersoner: 22 närstående.

Journalstudier föregick det slumpmässiga urvalet. Närstående till patienter med följande kriterier exkluderades.

Exklusionskriterier (delstudie 1 och 2 inkl. 3):
- Närstående till patient med demens och hjärnskador av annan orsak än hjärnskada orsakad av SAB.
- Närstående till patient som ej var kontaktbar vid (RLS > 3) när patienten skrevs ut från Neurokirurgen.
- Närstående till patient med i journalen dokumenterat känt alkohol och/eller narkotikamissbruk
- Närstående till patient som avlidit under behandlingsperioden.
- Närstående till patient som avlidit efter vistelsen på Neurokirurgiska ”kliniken” .
- Närstående till icke myndig patient (patientens insjuknande).

Metod: Gruppindelning

A. Stabilitet över tid:
Grupp 1 a:
Närståendeutsagor 3 år efter patientens insjuknande i SAB – en uppföljning 11 år efter insjuknandet. Försökspersoner: 17 närstående
Grupp 2 a:
Närståendeutsagor 3 år efter patientens insjuknande i SAB – en uppföljning 6 år efter insjuknandet. Försökspersoner: 22 närstående

B. Tillämpbarhet/användbarhet av närståendeutsagor:
Grupp 1 b:
En jämförelse av närstående- och patientutsagor 11 år efter insjuknandet.
Försökspersoner: 17 närstående och 17 patienter
Grupp 2 b:
En jämförelse av närstående- och patientutsagor 6 år efter insjuknandet.
Försökspersoner: 22 närstående och 22 patient

Metod: Intervention

-

Metod: Datainsamling

Strukturerade intervjuer används för att beskriva kognitiva och emotionella aspekter på SAB-patienters dagliga liv och vilka effekter eventuella följdtillstånd fått på det dagliga livets aktiviteter, socialt liv och arbetsförmåga. Minnestester (21, 22, 23,) används för att undersöka patienters minnesförmåga. Datainsamlingen sker sex respektive 11 år efter insjuknandet. Datamaterialet samlas in vid intervju i patientens och närståendes hemmiljö och nedtecknas i fråge- och testformulär. Intervju- och testformulär är försedda med kod. Såväl intervju- och testformulär som namnförteckning med koder förvaras inlåsta i säkerhetsskåp. Datamaterial (kodat) som skall bearbetas kommer att förvaras på dator. Kodlås fodras för att få tillgång till bearbetat datamaterial som lagras på dator.

Metod: Databearbetning

Beskriva och jämföra
- patient- och närståendeutsaga avseende SAB-patienters dagliga liv sex respektive elva år efter insjuknandet.
- patient- och närståendeutsaga sex respektive elva år efter insjuknandet i relation till patientens minnesresultat vid samma tidpunkt.
- närståendeutsaga om SAB-patientens dagliga liv tre år efter insjuknandet med närståendeutsaga sex respektive elva år efter insjuknandet

Variabler som skall analyseras:
De variabler som ingår i intervjuformulär och minnestester, som rör närståendeutsagors tillämpbarhet och stabilitet över tid.

Statistiska metoder:
Data kommer att analyseras med ickeparametriska statistiska metoder.


Samarbete: Samverkanskoder

SU/SS: Jan-Erik Starmark, Per Hellström
AVT = VGR: Elisabeth Berggren ( SKaS och HIS)
GU: Jan-Erik Starmark, Per Hellström
ÖVR: Ingela Krantz, Cristina Lundqvist, Rune Svanström, Elisabeth Berggren

Samarbete: Beskrivning

Forskargruppen, varav en doktorand och en blivande doktorand har regelbundna möten och seminarier för att diskutera detta projekt och liknande projekt som kan öka kvaliteten i omvårdnaden av SAB-patienter.

Elisabeth Berggren: Design, etisk ansökan, datainsamling, analys av data och sammanställning av resultat, rapportering.

Per Hellström: Samverkan vid planering av minnesdatainsamling, analys och bearbetning av minnesdata, sammanställning av minnesdata och rapportering.

Rune Svanström: Samverkan vid planering, medverkan vid analys av data från närstående.

Jan-Erik Starmark: Samverkan vid planering av projektet, design, etisk ansökan, analys och bearbetning av data, samanställning av data och rapportering.

Ingela Krantz: Samverkan vid planering av projektet, analys och bearbetning av data, sammanställning och rapportering.

Cristina Lundqvist-P: Planering av projektet, analys och bearbetning av data, sammanställning och rapportering.


Förväntat resultat / Betydelse

Förväntat resultat / Betydelse
Med snabb medicinsk utveckling, bättre behandlingsresultat, minskad mortalitet och förväntad förändring i åldersstruktur kan andelen överlevande efter att ha drabbats av SAB antas öka. Efter den akuta medicinska behandlingen kommer sannolikt allt fler patienter att snabbt skrivas ut och den fortsatta vården kommer att ske i hemmet . I hemmiljö sätts patientens kompetens att klara dagligt liv efter SAB mer på prov än i institutionsmiljö och patienten ges större möjlighet att i högre grad visa sin potentiella förmåga/oförmåga att klara sitt dagliga liv. Antalet närstående i rollen som stödpersoner antas öka och också förväntningarna på närståendes deltagande i omvårdnad och rehabilitering. Frågan är om närståendes utsagor redan från början kan användas i vårdplaneringen av patienten och hur tillämpbara de är på sikt. Denna studie kommer att ge svar på det.
De nya rutinerna inom sjukvården kräver ett mer väl fungerande samarbete mellan akutvård, rehabiliteringskliniker, primärvård och kommun, men också med närstående. Det är viktigt att sjuksköterskor i alla typer av vårdformer har både en generell kunskap om hur det dagliga livet kan fungera i hemmiljö efter SAB och en individuell kunskap om den enskilda patientens situation. Denna kunskap behövs för att omvårdnadsåtgärderna inför hemgång skall kunna anpassas till patienten och hennes/hans miljö, dvs en omvårdnad enligt intentionerna i Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Normalt sker uppföljningen av patientens status (enbart medicinskt status) en gång, tre månader efter insjuknandet i SAB. Uppföljningen sker då inom akutsjukvården. Hur det går för patienterna på sikt finns det inte tillräckligt med kunskap om. Därför är det värdefullt med långtidsuppföljningar av SAB- patienter, som visar på vilket fortsatt vårdbehov de har. Denna studie förväntas bidraga till denna kunskap och förhoppningsvis komma att vara till hjälp för utveckling av vårdprogram i primärvården för SAB-patienter.

Referenser

1. Ogden J A, Mee E W & Henning M. A Prospective Study of Impairment of Cognition and Memory and Recovery after Subarachnoid Hemorrhage. Neurosurgery 1993; 4: 572-587

2. Soneson B (1992). Neurobehavioral functioning and adjustment after subarachnoid haemorrhage (Avhandling för doktorsexamen, Lunds universitet).

3.Sonesson B, Ljunggren B, Säveland H & Brandt L. Cognition and Adjustment after Late and Early Operation for ruptured Aneurysm. Neurosurgery 1987; 3: 279-287

4. Säveland H, Sonesson B & Ljunggren B. Outcome evaluation following subaracnoid hemorrhage. J. Neurosurgery 1986; 64:191-196.

5.Larsson C, Rönnberg J, Forsell Å, Nilsson LG, Lindberg M & Ängquist KA. Verbal Memory Funktion after Subarachnoid Heamorrhage Determined by the Localisation of the Ruptured Aneurysm. British Journal of Neurosurgery 1989; 3: 549-560.

6. Ogden JA, Utley T & Mee EW. Neurological and Psychosocial Outcome
4 to 7 Years after Subarachnoid Hemorrhage Neurosurgery 1997; 1: 25-34.

7. Lindberg M, Fogelsjö A & Ängquist KA. The long-term consequences of subarachnoid haemorrage. Prevalence of impairments. Clinical rehabilitation 1996; 10: 63-68

8. Starmark JE, Hellström P & Ågren H. När sjukdomsinsikten sviker. Klinisk värdering av insiktsbortfall – sammanfattning av aktuell forskning. Läkartidningen 2000; 4: 320 -327.

9. Rödholm M (2003). Astheno-Emotional Disorder after Aneurysmal Subarachnoid Hemorrage (Avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).

10. Rödholm M, Starmark JE, Svensson E & von Essen C. Emotional Disorder after Aneurysmal SAH: Reliability, symptomatology and relation to outcome. Acta Neurol Scand.; 2001: 379-385.

11. Rödholm M, Svensson E & Starmark JE. Association between Astheno-Emotionel disorder and anxiety and depressive disorders. A one-year prospective study after aneurysmal subarachnoid hemorrhage. Accepterad för publication.

12. Hellawell DJ, Taylor R & Pentland B. Persisting Symptoms and carers´ views of outcome after subarachnoid haemorrhage. Clinical rehabilitation 1999; 13: 333-340.

13. Hellawell DJ & Pentland B. Relatives´ reports of long term problems following traumatic brain injury or subarachnoid haemorrhage. Disability and Rehabilitation 2001; 7: 300-305.

14. Kirkness CJ, Thomsen JM & Rickner BA. The Impact of Aneurysmal Subarachnoid Hemorrage on Functional Outcome. Journal of Neuroscience Nursing 2002; 3: 134-141.

15. Forsberg-Wärleby G (2002). Spouses of Stroke Patients Psychological Well-Being and Life Satisfaction (Avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).

16. Forsberg-Wärleby G, Möller A & Blomstrand C. Spouses of first-ever strokepatients: their view of the future during the first phase after stroke. Clinical Rehabilitation 2002; 16: 506-514

17. Von Kock L, Widén L & Wohlin Wottrich A. Rehabilitation at home after stroke: a descriptive study of an individualized intervention. Clinical Rehabilitation 2000; 14: 574-583

18. Nationella Riktlinjer för strokesjukvård. Socialstyrelsen. Stockholm: Modin Tryck, 2000.

19. Norberg A, Hallberg I, Kihlgren M. & Björvell H. (1996). Omvårdnad i hälso- och sjukvård. I: Behov och resurser i vården: en analys. (Statens offentliga utredningar 1996:163). Stockholm: Socialdepartementet. Del B Bilagor. s. 173-224

20. Carnevali D Omvårdnadsdiagnostik. Arlöv: Berlings, 1990.

21. Folstein MF, Folstein SE & McHugh PR “MINI MENTAL STATE”.
J. Psychiatri 1975; 12: 189-198.

22. Bingley T Mental symptoms in temporal lobe epilepsy and temporal lobe gliomas. Acta Psychiatr Neurol Scand Suppl.; 1958: 120:23

23. Rey A (1964) & Taylor EM (1959) . Rey Auditory Verbal Learning Test. In M Schmidt (Ed.). Rey Auditory verbal Learning Test, A Handbook. Los Angeles: Western Psychological Services.

24. Svensson E (1993) Analysis of Systematic and Random Differences Between Paired Ordinal Categorical Data (Avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).

Nödvändiga Bilagor

Ethical review

Application to the ethical review board is filed or being planned
Decision date from the ethical review board
2003-06-25
Reference number from the ethical review board
Dnr. S 234-03
Approval from the ethical review board is required for funds to be disbursed

Godkännande av andra myndigheter

 Myndighetens namnInskickat datumBeslut datumMyndighetens DnrEv Kommentar
1     
2     
3 -----------------  
4     
5     
6     

Sammanfattande kostnadsbeskrivning för hela projektet

Total budget

 År 1År 2År 3
Kalenderår som avses20052006 
Personal-Sökande   
Personal-Medarbetare256000176000 
Personal-Assisterande personal50005000 
Konsulter2000010000 
Resor&Konferenser1000010000 
Medicinsk service   
Utrustning17000  
Övrigt1200012000 
Summa320000213000 

Total summa

533

Utrustning

Datorutrustning (bärbar) och datorprogram. Lagring av data är inte tillrådlig på nätansluten gemensam arbetsdator.

Övrigt

Litteratur, förbrukningsmaterial ( papper, toner), kostnader för publicering och poster.

Äskade medel för nästa kalenderår

DescriptionShort description of the costSum
Personal - MedarbetareLön, 4 mån + arbetsgivaravgift + admin. kostnader. Forskar- och referensgruppsmöten.256 000
Personal - Assisterande personalSekreterare5 000
KonsulterStatistisk bearbetning
+ språkgranskning
20 000
Resor och konferenserVetenskapliga konferenser (resor, logi och konferensavgifter)10 000
UtrustningDatorutrustning och datorprogram (lagring av data är inte tillrådlig på nätansluten gemensam arbetsdator)17 000
ÖvrigtLitteratur + databearbetning, förbrukningsmaterial, publicering och poster12 000
Sum 320 000

Decision

Decision date: 2004-12-16

Brief description of each costApplied sumDecision SEKDecision comment
Personal - Medarbetare
Lön, 4 mån + arbetsgivaravgift + admin. kostnader. Forskar- och referensgruppsmöten.256 0000 
Personal - Assisterande personal
Sekreterare5 0000 
Konsulter
Statistisk bearbetning
+ språkgranskning
20 0000 
Resor och konferenser
Vetenskapliga konferenser (resor, logi och konferensavgifter)10 0000 
Utrustning
Datorutrustning och datorprogram (lagring av data är inte tillrådlig på nätansluten gemensam arbetsdator)17 0000 
Övrigt
Litteratur + databearbetning, förbrukningsmaterial, publicering och poster12 0000 
sum320 0000 
Logotype för Västra Götalandsregionen,

Administratör:
Birgitta Bryngelsson


Dagligt liv efter subarachnoidalblödning - närståendeutsagors tillämpbarhet som komplement till sjuksköterskors bedömning av patient i omvårdnad och rehabilitering. | Application, from Regionala FoU-medel Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/vgregion/ansokan/3429