Avhandlingsarbete om högfluortandkräm (Thesis on high fluoride toothpaste) | Application
Avhandlingsarbete om högfluortandkräm (Thesis on high fluoride toothpaste)
Registration number: TUAGBG-67291
Ansökan TUA-medel 2009
Application started by: Dowen Birkhed, 2009-06-17
Professional title at the time of application: Professor
Work place at the time of application: Avdelningen för cariologi, Odontologiska insitutionen
Last updated / corrected by: Dowen Birkhed, 2009-06-20
Application received by: TUA -medel Västra Götalandsregionen
RejectedRejected
Applicant: Dowen Birkhed
Professor emeritus, Institutionen för odontologi

Övergripande projektinformation

Projektets huvudsakliga verksamhetsområde

Övrigt

Tandvårdsanknuten ansvarig medsökande (medarbetare)

Anna Nordström

Sökandes födelseår

1 946

Sökandens vetenskapliga titel

Professor

Projekttid

2 år

Projektsammanfattning (svensk och engelsk)

Karies i sidotandsområdet (premolarer och molarer) hos ungdomar utgör fortfarande ett stort kliniskt problem i vårt land. Vid 15-års ålder är medelvärdet cirka 2,8 karierade och 0,4 fyllda approximala tandytor; dvs total 3,2 DFSa. Det finns risk för att många av dessa skador progredierar och måste behandlas med fyllning. Den effektivaste kariesprofylaktiska metoden är daglig användning av fluortandkräm (SBU 2002). Tandkräm för vuxna innehåller 1000-1500 ppm (part per million) fluor (F). Mycket talar dock för att en högre fluorhalt har en bättre effekt mot karies än en lägre. Därför har nyligen lanserat en tandkräm med extra hög fluorhalt (Duraphat®) i Europa, som innehåller upp till 5000 ppm F och som säljs receptfritt på apotek i Sverige.

Det här projektet utgör slutfasen (delarbete IV) av Anna Nordströms avhandlingsarbete. Delarbete I är redan publicerat, II accepterat för publicering, och III föreligger som ett manuskript. Det sista arbetet avser att utvärdera ett helt nytt sätt att använda högfluortandkräm på, nämligen som en "salva", som masseras in på tandytan. Dessutom skall frekvensen av appliceringen undersökas.

Dental caries in premolars and molars in adolescents is still a clinical problem. In Sweden for example, at 15 years of age, the mean number of approximal caries lesions is 2.8 and of filled tooth surfaces 0.4; thus 3.2 DFSa. There is a risk that many of these lesions will progress and need filling therapy. The most effective method to prevent caries is daily use of fluoride (F) toothpaste (SBU 2002). Many toothpastes contain 1000-1500 ppm (part per million) F. Published data indicate that a higher F content in a toothpaste is more effective than a lower. Recently, a high F toothpaste (Duraphat®), with up to 5000 ppm F, was introduced on the European market and is sold in Sweden in drug stores (as an OCT product). The aim of this PhD project (Dr Anna Nordström) is to evaluate this "high F toothpaste" and to compare with a conventional dentifrice containing 1500 ppm F. Three studies have been completed so far: I) F retention in saliva and dental plaque after brushing/rinsing with 5000 and 1500 ppm toothpaste, II) de novo plaque formation, and III) comparisons of 5000 and 1500 ppm F toothpaste on approximal caries in caries-active teenagers in a 2-year clinical trial.

This project is thus the final study (IV) of Dr Nordström´s thesis. Paper I is already published, II accepted for publication and III is a preliminary manuscript. The present study is aimed to evaluate a new way of using a high F toothpaste, i.e. as a "lotion" that the patient massages with the finger directly on the tooth surface. Moreover, the frequency of application will also be studied.

Sökandens / medsökandes publikationer relevanta för projektet

1: Nordström A, Birkhed D. Fluoride retention in proximal plaque and saliva using
two NaF dentifrices containing 5,000 and 1,450 ppm F with and without water
rinsing. Caries Res. 2009;43(1):64-9.

2: Baeshen HA, Kjellberg H, Lingström P, Birkhed D. Uptake and release of
fluoride from fluoride-impregnated chewing sticks (miswaks) in vitro and in vivo.
Caries Res. 2008;42(5):363-8. Epub 2008 Aug 27.

3: Sköld UM, Petersson LG, Birkhed D, Norlund A. Cost-analysis of school-based
fluoride varnish and fluoride rinsing programs. Acta Odontol Scand. 2008
Oct;66(5):286-92.

4: Gabre P, Birkhed D, Gahnberg L. Fluoride retention of a mucosa adhesive paste
compared with other home-care fluoride products. Caries Res. 2008;42(4):240-6.
Epub 2008 Jun 4.

5: Särner B, Birkhed D, Lingström P. Approximal fluoride concentration using
different fluoridated products alone or in combination. Caries Res.
2008;42(1):73-8.

6: Magnusson K, Petersson LG, Birkhed D. Effect of dentifrices with antimicrobial
agents on mutans streptococci in saliva and approximal dental plaque in
orthodontic patients. Oral Health Prev Dent. 2007;5(3):223-7.

7: Gabre P, Ellefsen B, Birkhed D, Gahnberg L. Oral retention of fluoride from a
mucosa adhesive paste (Orabase) supplemented with NaF--a pilot study. Oral Health
Prev Dent. 2005;3(3):159-63.

8: Moberg Sköld U, Birkhed D, Borg E, Petersson LG. Approximal caries development
in adolescents with low to moderate caries risk after different 3-year
school-based supervised fluoride mouth rinsing programmes. Caries Res. 2005
Nov-Dec;39(6):529-35.

9: Moberg Sköld U, Petersson LG, Lith A, Birkhed D. Effect of school-based
fluoride varnish programmes on approximal caries in adolescents from different
caries risk areas. Caries Res. 2005 Jul-Aug;39(4):273-9.

10: Sjögren K, Lundberg AB, Birkhed D, Dudgeon DJ, Johnson MR. Interproximal
plaque mass and fluoride retention after brushing and flossing--a comparative
study of powered toothbrushing, manual toothbrushing and flossing. Oral Health
Prev Dent. 2004;2(2):119-24.

11: Särner B, Birkhed D, Huysmans MC, Ruben JL, Fidler V, Lingström P. Effect of
fluoridated toothpicks and dental flosses on enamel and dentine and on plaque
composition in situ. Caries Res. 2005 Jan-Feb;39(1):52-9. P

12: Särner B, Lingström P, Birkhed D. Fluoride release from NaF- and
AmF-impregnated toothpicks and dental flosses in vitro and in vivo. Acta Odontol
Scand. 2003 Oct;61(5):289-96.

Är detta projekt ett samgående av tidigare TUA-grupper?

Ja

Namn på ev andra tidigare TUA-projektledare vid samgående och deras erhållna forskningsmånader

Anslag har tidigare erhållits för samma projekt: "Kariologisk utvärdering av tandkräm med hög fluorhalt (5000 ppm)
(Cariological evaluation of toothpaste with a high fluoride content (5000 ppm)". De erhållna medlen kommer att förbrukas under 2009. Diarienummer: TUAGBG-20821

Medsökande (medarbetare)

Anna Nordström
Tandläkare, Odontologie doktor, Forskning och utbildning
Medarbetares specifika roll / insatser i projektet:
Forskarstuderande
Nuvarande anställning:
Undervisningstandläkare Studentkliniken
Titelatur:
Tandläkare
Beräknad arbetsinsats % av en heltid :
20%

Projektets innehåll / Projektplan

Projektplan

BAKGRUND

Den uttalade kariesreduktionen i många industriländer under de senaste 30 åren är huvudsakligen ett resultat av daglig användning av fluortandkräm (4, 12, 16). Karies, speciellt i emaljen, är dock fortfarande ett problem bland ungdomar (20, 18) och drabbar 80% av Sveriges 15-åringar (13). SBU-rapporten (2002) redovisade ett starkt vetenskapligt stöd för att daglig användning av fluortandkräm är ett effektivt sätt att förebygga karies i unga permanenta tänder (25). Utvecklingen går mot ökat fluorinnehåll i tandkräm. Tandkräm med 1500 ppm (fluor) F är något effektivare (cirka 10%) jämfört med 1000 ppm F (30). Flera studier har visat ett linjärt samband mellan fluorkoncentration i tandkräm (0-1500 ppm F) och kariesreduktion (3, 32). Ett flertal faktorer påverkar tandkrämens effektivitet: fluorkoncentrationen, mängden tandkräm på tandborsten, borstningsfrekvensen och efterföljande vattensköljning (6). Enligt Cochranerapporten (2003) förefaller det som om den kariesreducerande effekten av fluoriderad tandkräm ökar med högre fluorkoncentration i tandkrämen och vid mer frekvent borstning (16).

SYFTE

Målsättningen med Anna Nordströms avhandlingsarbetet är att i en serie arbeten utvärdera "högfluortandkräm" ur kariologisk synvinkel. Fyra arbeten ingår, varav tre (I, II & III) är avslutade. Den här ansökan avser delarbete IV samt slutförande av delarbete III.

MATERIAL OCH METODER

D e l a r b e t e I

Retentionen av fluor i approximalt plack och saliv undersöktes efter tandborstning med två tandkrämer, Duraphat (5000 ppm F) och Pepsodent (1450 ppm F), och hur fluorretentionen påverkas av om man sköljer/inte sköljer med vatten efter borstningen. Arbetet har publicerats i Caries Research (bilaga I)

Design
Försökspersonerna (n=26) deltog i 4 försök om vardera 7 dagar: 1) borstning 2 ggr/dag med 1 gram Duraphat + ingen vattensköljning efter borstningen, 2) borstning 2 ggr/dag med Duraphat + vattensköljning (3x10 ml) efter borstningen, 3) som 1, men med Pepsodent, och 4) som 2, men med Pepsodent.

Ackumulering av fluor i plack och fluorclearance i approximalsaliv
Dag 7 skrapades placket av (2 timmar efter senaste tandborstningstillfälle) i samtliga approximalrum, vägdes och analyserades avseende fluorhalten. Direkt efter att placket skrapats av fick försökspersonerna borsta tänderna med den teknik de använt under testperioden. Saliv samlades in från fyra approximalrum före (baseline; 0 min) och efter 2, 5, 10, 30, 45, 60 min. Ett triangelformat papperspoint fördes in approximalrummet (med en pincett) och hölls på plats i minst 20 sek tills dess det var mättat med saliv. Proven förvarades frysta. Provrören skakades efter upptining och förvarades i ett kylskåp i 24 tim för att på sätt möjliggöra för fluoret att diffundera från placket respektive papperspointet ut i lösningen. Rören skakades i en vibrator och 100 µL överfördes till en Petriskål, varefter fluorkoncentrationen bestämdes med en jonspecifik elektrod.

D e l a r b e t e II

Effekten på placknybildning studerades efter frekventa munsköljningar med tandkrämsblandningar (A) eller med vattenlösningar (B) med olika fluorkoncentrationer. Arbetet har nyligen accepterats för publicering i European Journal of Oral Sciences (bilaga II).

Design
Undersökningen var antingen en kontrollerad 4-cell studie (A) eller 5-cell studie (B). 16 tandläkarstudenter deltog i A; 12 av dessa även i B. "Snabba plackbildare", valdes ut från en grupp av 30 studenter.

Testperiod A
Dag 0 infärgades placket och försökspersoner erhöll PMTC. De uppmanas att avstå från all tandrengöring under testperioden och att sila/skölja med 1 ml testlösning 3 gånger/dag under 2 minuter under 4 dagar (totalt 12 sköljtillfällen). Följande tandkrämsblandningar användes: 1) Duraphat outspädd, 5000 ppm F, 2) Duraphat + vatten (spädning1:2), 1500 ppm F, 3) Duraphat + vatten (spädning 1:9), 500 ppm F, och 4) vatten, 0 ppm F.

Testperiod B
Istället för tandkräm används en vattenlösning för att kunna särskilja effekten av SLS, som normalt finns i tandkräm. Period B var annars identiskt med A. Följande 5 vattenlösningar användes 1) 5000 ppm F (som NaF), 2) 1500 ppm F, 3) 500 ppm F, 4) 0 ppm F, och 5) 1.5% SLS och 0 ppm F.

Plackindex
Plack registrerades i slutet på varje 4-dagarsperiod på sex tandytor med Quigley & Heins index.

D e l a r b e t e III

Syftet var att utvärdera den kariesprofylaktiska effekten av en fluortandkräm med 5000 ppm F (Duraphat®) jämfört med 1450 ppm F (Pepsodent®) på kariesaktiva ungdomar. Studien påbörjades 2005 på Folktandvården i Varberg och avslutades 2009. Arbetet föreligger som ett preliminärt manuskript (bilaga III) och den statistiska bearbetningen pågår.

Design
Studien utfördes som en randomiserad kontrollerad singel-blindstudie. Patienterna stratifieras med hjälp av epidemiologiska data (DMFS) och förekomst av approximalkariesskador (>2 DFSa). 281 patienter delas slumpmässigt in i två grupper och instrueras att använda 1 g tandkräm och att borsta tänderna under minst 2 minuter morgon och kväll. De undersöktes kliniskt och röntgenologiskt av en och samma tandläkare (AN) vid baseline och efter 1 respektive 2 år. Vid sista besöket ombads ungdomarna att fylla i en enkät för att utvärdera kooperationen.

Avläsning av röntgenbilder
De digitala röntgenbilderna analyserades med Gröndahls index. Approximalytor, från mesialt på den första premolaren till mesialt på andra molaren i samtliga fyra kvadranter samt ocklusalytorna utvärderades. Före avläsningen påbörjades konsulterades en specialist på röntgenavdelningen vid odontologiska institutionen. För att beräkna reproducerbarheten lästes 10% av röntgenbilderna två gånger (med en månads mellanrum).

D e l a r b e t e IV

Syftet är att studera effekten av Duraphattandkräm, som masseras på tandytan som en "salva" (med fingret), som ett komplement till vanlig tandborstning. Detta är en helt ny teknik, som utvecklats vid vår avdelning, för att höja fluorkoncentration på tandytan och därmed påskynda remineraliseringen.

Design
Undersökningen genomförs som två separata delar (A & B), där vi avser att mäta fluorhalten och pH-sänkningen (som speglar den mikrobiella aktiviteten i plack) approximalt efter 7 dagars tandborstning med och utan efterföljande "tandkrämsmassage" (A). I del B studeras graden av fluorescens (som ett mått på remineralisering) av initiala kariesskador som diagnostiseras efter avslutad tandreglering. Dessa behandlas med "tandkrämsmassage" 3 gånger per dag med Duraphat under 12 veckor (B).

Patientmaterial
I del A ingår 12 tandläkarstuderande och i del B 20 ungdomar med initiala kariesskador på buckalytorna. Studien kommer att lämnas in för bedömning till Regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg före den påbörjas.

Delstudie A.
Designen liknar mycket den som användes i delarbete I. De 12 försökspersonerna rengörs med PMTC Dag O och får sedan under 7 dagar borsta tänderna med två olika tekniker. I det ena fallet borstar de som vanligt i 2 minuter och sköljer sedan med vatten efter borstningen. I det andra fallet borstar de tänderna på samma sätt, men efter avslutad borstning masserar de in samtliga buckalytor med tandkrämen med fingret, spottar ut tandkrämsresterna och sköljer inte med vatten efteråt. Båda teknikerna utförs 1, 2 och 3 gånger per dag, vilket innebär totalt 6 försök om vardera 7 dagar. Testperioderna utförs med en randomiserad, cross-over design. Ingen approximal rengöring med tandtråd eller tandpetare tillåts. Mellan varje testperiod sker en "washout" på en vecka, då deltagarna använder en fluorfri tandkräm (liksom en vecka före försöket påbörjas). Dag 7 skrapas allt plack av approximalt i två av de fyra kvadranterna, vägs och analyseras avseende fluorhalten. Därefter får de skölja munnen under 1 minut med 10 ml 10% sackaros. Plack-pH bestäms i två approximalrum i de två återstående kvadranterna med mikrotouchmetoden. Detta utförs före (baseline; 0 min) och vid olika tidpunkter under 60 minuter efter sockersköljningen. Efter att samtliga 7 testperioder slututförts får de 12 försökspersonerna komma tillbaka till laboratoriet vid två olika tillfällen och borsta tänderna med de två olika teknikerna, varvid fluorretention studeras under 60 min på samma sätt som i delarbete I.

Del B. Tänderna med de initiala kariesskadorna (WSL; white spot lesions) putsas med gummikopp och fluorfri polerpasta. WSL registreras med tre olika metoder: 1) digitala fotografering med makroobjektiv (105 mm) och ringblixt (som förses med två polarisationsfilter för att undvika reflexer), 2) WSL index, och 3) DIAGNOdent Pen®, som mäter graden av fluorescens. Efter torrblästring tas tre bilder (en frontbild och två bilder i sidotandsområdet) av incisiver, caniner och premolarer. Fotona lagras på en CD och kommer, när hela undersökningen är avslutad, att projiceras på en filmduk. Emaljdemineraliseringen bedöms av 3 oberoende och kalibrerade observatörer. För registrering av emaljdemineralisering används WSL-index enligt ICDAS (http://www.icdas.org/), där 1= inga spår av ”white spot”; 2= lätta formationer av ”white spot” (tunn rand); 3=uttalade formationer av ”white spot” (tjocka band); 4=”white spot” med kavitet. DIAGNOdent Pen® kommer att appliceras på WSL-ytorna och avläses som ett digitalt mätvärde. Skadorna följs under 6 veckor för att erhålla ett baselinevärde. De 20 patienterna förses sedan med Duraphat tandkräm och instrueras att borsta tänderna på sedvanligt sätt 3 ggr/dag. 10 av de 20 deltagarna applicerar högfluortandkrämen på fingret efter avslutad tandborstning och masserar in den omsorgsfullt på samtliga WSL utan efterföljande vattensköljning. Bedömning av WSL upprepas efter 6 och 12 veckor med de tre metoderna, vilket innebär en total testperiod av 6+12=18 veckor.

STATISTISKA METODER

En statistiker (Tommy Johnsson) kommer att konsulteras För kategoriska data används Chi-två och för analys av skillnader mellan grupper oparad Wilcoxon. Vid numeriska data används ANOVA med Tukey´s post-hoc test. Signifikansnivån bestäms till 5 % (p<0.05).

ARBETSPLAN

Delarbete I-III har redan slutförts. Den statistiska analysen, samt färdigställande av manuskriptet, avseende delarbete III återstår. Delarbete IV kommer att påbörjas under hösten 2009 och beräknas vara avslutat under 2010. Sammanfattningsskriften för avläggande av doktorsexamen kommer att skrivas under våren 2011 och beräknad disputation äger rum våren 2011.

BETYDELSE
I Sverige varierar fluorkoncentrationen i tandkräm som säljs i vanliga affärer mellan 400 och 1500 ppm F. Tandkräm med högre fluorhalt kan man bara köpa på Apoteket. En sådan produkt (Duraphat®) med 5000 ppm F har nyligen introducerats på den svenska marknaden. Det finns få kliniska studier som utvärderat tandkrämer med så hög fluorhalt (29). I två kliniska studier har man dock använt fluorgel med 5000 ppm F på ett tandkrämsliknande sätt (8). Effekten av en fluortandkräm med 5000 ppm F på rotkaries har studerats med ett positivt resultat (1).

Fluorkoncentrationen i munhålan efter tandborstning varierar mellan olika individer och påverkas bl a av hur man sköljer med vatten efter borstningen (5, 9, 23). Vattensköljning kan också relateras till patientens DMFS; de som sköljer med mycket vatten tycks ha en högre kariesprevalens än de som är mera sparsamma med vattnet (27,15). Kontinuerlig tillförsel av F i saliv och plack underlättar remineralisationen av emaljkariesskador. En hög fluorkoncentration kan också påverka bakteriernas syraproduktion och på så sätt minska kariesprogressionen (31). Fluor reducerar bakteriernas syratolerans och därigenom plackets kariogenitet (17). Man har funnit mindre plack i patientgrupper som använder tandkräm med 5000 ppm F jämfört med tandkräm med 1100 ppm F (1).

Ungdomar som behandlas med fast tandställning är ur kariologisk synvinkel en riskgrupp. Incidensen av tidig emaljdemineralisation (”white spot lesions”; WSL), i anslutning till brackets beräknas ligga mellan 15 och 85% (19). Nyare studier på svenskt patientmaterial pekar på en incidens av 25% (11, 28). Uppkomsten av WSL, speciellt om de uppträder i framtandsregionen, kan äventyra det slutgiltiga estetiska resultatet av en tandregeringsbehandling. Två systematiska litteraturöversikter har konkluderat att det för närvarande inte någon effektiv metod att förebygga och behandla WSL efter tandreglering (7, 2).

BETYDELSE / KLINISK RELEVANS

Föreliggande projekt är både kliniskt inriktat och patientnära. Det har fokus på kariessjukdomen, som idag utgör ett stort problem för många patienter och som upptar mycket behandlingstid. Inte minst gäller detta barn- och ungdomstandvården.

Fluortandkräm är vårt viktigaste hjälpmedel för att förebygga karies och mycket talar för att fluorkoncentrationen har stor betydelse för dess effekt. En strategi i detta sammanhang är att rekommendera kariesaktiva patienter att använda högflurotandkräm med 5000 ppm, som finns att köpa receptfritt på apotek.

Projektet projeserar på två patientgrupper, nämligen högkariesaktiva ungdomar som uppvisar approximala kariesskador och patienter som just avslutat tandregleringsbehandling med fast apparatur och som utvecklat initiala kariesskador, s.k. white spot lesions.

Om studierna uppvisar positiva resultat - och högfluortandkräm visar sig ha bättre effekt än tandkräm med normal fluorhalt - kan detta omdedelbart omsättas i kliniken för att förebygga karies - inte bara hos ungdomar utan även hos vuxna och äldre.

Projektets referenser

1. Baysan A, Lynch E, Ellwood R, Davies R, Petersson L, Borsboom P: Reversal of primary root caries using dentifrices containing 5000 and 1100 ppm fluoride. Caries Res 2001;35:41-6.

2. Benson PE, Shah AA, Millett DT, Dyer F, Parkin N, Vine RS: Fluorides, ortodontics and demineralization: a systematic review. J Orthod 2005;32:102-14.

3. Birkeland JM: Fluoride content of dental plaque after brushing with a fluoride dentifrice. Scand J Dent Res 1972;80:80-81.

4. Bratthall D, Hänsel Petersson G, Sundberg H: Reasons for the caries decline: what do the experts believe? Eur J Oral Sci 1996;104:416-422.

5. Collins WJM, Weetman DA, Stephan KW, Smalls MJ: Salivary F concentrations following tooth brushing. Caries Res 1991;25:287-291.

6. Davies RM, Ellwood RP, Davies GM: The rational use of fluoride toothpaste. Int J Dent Hyg 2003;1:3-8.

7. Derks A, Katsaros C, Frencken JE, van´t Hof MA, Kuijpers-Jagtman AM: Caries-inhibiting effect of preventive meeasures during ortodontic treatment with fixed appliances. A systematic review. Caries Res 2004;38:413-20.

8. Dreizen S, Brown LR, Daly TE, Drane JB: Prevention of xerostomia-related dental caries in irradiated patients. J Dent Res 1977;56:99-104.

9. Duckworth RM, Knoop DJM, Stephen KW: Effect of mouth-rinsing after tooth brushing with a dentifrice on human salivary fluoride levels. Caries Res 1991;25:287-291.

10. Feng Y, Yin W, Hu D, Zhang YP, Ellwood RP, Pretty IA: Assessment of autofluorescence to detect the remineralization capabilities of sodium fluoride, monofluorophosphate and non-fluoride dentifrices. A single-blind cluster randomized trial. Caries Res 2007;41:358-64.

11. Fornell AC, Twetman S: Prediction of enamel demineralisation (White spots) during ortodontic treatment with fixed appliances. Ortodontics 2004;1:121-5.

12. Glass RL: The first international conference on declining prevalence of dental caries. J Dent Res. 1982;61:1304-80.

13. Hugoson A, Koch G, Götberg C, Helkimo AN, Lundin SA, Norderyd O, Sjödin B, Sondell K: Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J 2005;29:139-55.

14. Lynch, RJ., Navada, R.& Walia, R: Low levels of fluoride in plaque and saliva and their effects on demineralisation and remineralisation of enamel; role of fluoride toothpastes. Int Dent J 2004;54:304-309.

15. Machiulskiene V, Richards A, Nyvad B, Baelum V: Prospective study of the effect of post-brushing rinsing behaviour on dental caries. 2002;36:301-317.

16. Marinho VC, Higgins JP, Sheiham A, Logans S: Fluoride toothpastes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev. 2003:CD002278.

17. Marquis, R.E: Antimicrobial actions of fluoride for oral bacteria. Can J Microb 1995;41:955-964.

18. Marthaler TM: Changes in dental caries 1953-2003. Caries Res 2004;38:173-81.

19. Mitchell L. Decalcification during orthodontic treatment with fixed appliances-an overview. Br J Ortod 1992;19:199-205.

20. Nithila A, Bourgeois D, Barmes DE, Murtomaa H: WHO Global Oral Data Bank, 1986-96: an overview of oral health surveys at 12 years of age. Bull World Health Organ 1998;76:237-44.

21. Pretty IA, Tavener JA, Browne D, Brettle DS, Whelton H, Ellwood RP: Quantification of dental fluorosis using fluorescence imaging. Caries Res 2006;40:426-34.

22. Pretty IA, Ellwood RP. Comparison of paired visual assessment and software analyses of changes in caries status over 6 months from fluorescence images. Caries Res 2007;41:115-20

23. Richards A, Fejerskov O, Larsen MJ: Fluoride concentrations in dentifrices in relation to efficacy, side-effects and salivary clearance: in Embery G, Rölla G (Eds): Clinical and Biological Aspects of Dentifrices. Oxford, Oxford University Press, 1992, pp 73-90.

24. Satoshi, S.& Ramberg, P: The effect of a mouth rinse containing phenolic compounds on plaque formation and developing gingivitis. J Clin Period 2005;32:1083-1088.

25. SBU: Att förebygga karies. En systematisk litteraturöversikt. Rapport 161, Elanders Graphic Systems, 2002 (in Swedish).

26. Sekino, S. Ramberg, P., Uzel, N.G., Socransky, S., Linde, J: Effect of various chlorhexidine regims on salivary bacteria and de novo plaque formation. J. Clin. Periodont 2003;30:919-925.

27. Sjögren K, Birkhed D: Factors related to fluoride retention after tooth brushing and possible connection to caries activity. Caries Res 1993;27:474-477.

28. Stecksén-Blicks C, Renfors G, Dahl Oscarson N, Bergstrand F, Twetman S: Caries-preventive effectiveness of a fluoride varnish-a randomised controlled trial in adolesents with fixed orthodontic appliances. Caries Res 2007;41:455-9.

29. Tavss EA, Mellberg JR, Joziak M, Gambogi RJ, Fischer SW: Relationship between dentifrice fluoride concentration and clinical caries reduction. Am J Dent 2003;16:369-74.

30. Twetman S, Axelsson S, Dahlgren H, Holm AK, Kallestal C, Lagerlöf F, Lingström P, Mejare I, Nordenram G, Norlund A, Petersson LG, Söder B: Caries preventive effect of fluoride toothpaste: a systematic review. Acta Odontol Scand 2003;61:347-55.

31. Watson PS, Pontefract HA, Devine DA, Shore PC Nattress BR, Kirkham J Robinson C: Penetretration of fluoride into natural plaque biofilm. J. Dent. Res 2005;84:451-455.

32. White DJ, Nancollas GH: Physical and chemical considerations of the role of firmly and loosely bound fluoride in caries prevention. J Dent Res 1990;69 spec No:587.94; discussion 634-6.

Klinisk relevans

Föreliggande projekt är både kliniskt inriktat och patientnära. Det har fokus på kariessjukdomen, som idag utgör ett stort problem för många patienter och som upptar mycket behandlingstid. Inte minst gäller detta barn- och ungdomstandvården.

Fluortandkräm är vårt viktigaste hjälpmedel för att förebygga karies och mycket talar för att fluorkoncentrationen har stor betydelse för dess effekt. En väg att gå i detta sammanhang är att rekommendera kariesaktiva patienter att använda s.k. högflurotandkräm med 5000 ppm, som finns att köpa receptfritt på apotek.

Projektet projeserar på två patientgrupper, nämligen högkariesaktiva ungdomar som uppvisar approximala kariesskador och patienter som som utvecklat initiala kariesskodor, s.k. white spot lesions på buckalytorna.

Om studierna uppvisar positiva resultat - och högfluortandkräm visar sig ha bättre effekt än tandkräm med normal fluorhalt - kan detta omdedelbart omsättas i kliniken för att förebygga karies - inte bara hos ungdomar utan även hos vuxna och äldre.

Eventuella bilagor

Attachments

pdf document Anna I.pdf
Delarbete I
File size: 138 kB
pdf document Anna II.pdf
Delarbete II
File size: 728 kB
pdf document Anna III.pdf
Delarbete III
File size: 184 kB

TUA-medel som söks nu

DescriptionShort description of the costSum
Lönemedel - TandläkareAnna Nordström, Studentkliniken, 20%, 60.000/månad144 000
Lönemedel - Övrig personalLaboratorieassient, Avdelningen för cariologi, 20%, 32.000/månad76 800
UtrustningDIAGNOdent Pen (15.000), digital kamera, makroobjektiv, ringblixt (25.000)40 000
ServiceStatistisk analys (20.000), språkgranskning (5.000)25 000
Sum 285 800

Vetenskaplig rapport av TUA-projekt 2007

Originalartiklar

1. Nordström A, Birkhed D. Fluoride retention in proximal plaque and saliva using two NaF dentifrices containing 5,000 and 1,450 ppm F with and without water rinsing. Caries Res. 2009;43(1):64-9.Bilaga I

2. Nordström A, Mystikos C, Ramberg P, Birkhed D. Effect of Rinsing with Toothpaste Slurries and Water Solutions with a High Fluoride Concentration (5000 ppm) on de novo Plaque Formation. Eur J Oral Sci 2009, accepterad för publicering efter revision. Bilaga II.

Opublicerade manuskript

Nordstöm A, Birkhed D. Clinical Evaluation of a NaF Dentifrice Containing 5000 ppm Fluoride on Adolescents with High Caries Risk. Preliminärt manuskript. Bilaga III.

Decision

Decision date: 2010-05-24

Decision 
Applied sum285 800
Granted sum0

Avhandlingsarbete om högfluortandkräm (Thesis on high fluoride toothpaste) | Application, from ALF-medel Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/alfgbg/ansokan/67291