Finns ett samband mellan D-vitaminbrist och bakterier i urinen? | Application
Finns ett samband mellan D-vitaminbrist och bakterier i urinen?
Registration number: VGFOUSA-265661
Projektmedel - Ny ansökan
Application started by: Pär-Daniel Sundvall, 2012-03-23
Professional title at the time of application: Distriktsläkare
Work place at the time of application: Vårdcentralen Sandared FoUenheten Södra Älvsborg
Last updated / corrected by: Lena Nordeman, 2015-01-19
Application received by: FoU-rådet i Södra Älvsborg
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Pär-Daniel Sundvall
Distriktsläkare, Närhälsan Sandared vårdcentral, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Övergripande projektinformation

Aktuell arbetstid - timmar per vecka

32

Hur långt har projektet framskridit?

Pågående projekt - datainsamling påbörjad

Del i utbildning

Avhandling

Multicenterstudie

Endast den förvaltning jag arbetar vid är inblandad

Planerad redovisning

Engelskspråkig vetenskaplig artikel

Projektets vetenskapsområde

not checked Alternativmedicin
not checked Folkhälsovetenskap
checked Medicin
not checked Odontologi
not checked Vårdvetenskap

Tidigare medel, ange diarienummer samt beskriv skillnaden mot nuvarande projekt.

Tidigare har inga medel tilldelats denna studie. Däremot kommer datainsamlingen för denna studie att göras parallellt med tre andra studier som tidigare beviljats medel av FoU-rådet i Södra Älvsborg. Dessa tre studier är: "Diagnostik av misstänkta urinvägsinfektioner på äldreboenden", diarienummer VGFOUSA-161721, "Förekomst av antibiotikaresistenta urinvägsbakterier bland individer på äldreboenden", diarienummer: VGFOUSA-185641 samt "Hur vanligt förekommande är D-vitaminbrist bland individer på äldreboenden?" Diarienummer: VGFOUSA-238171. Dessa tre studier handlar om urinvägsinfektioner, Interleukin-6 i urinen, antibiotikaresistens hos urinvägspatogener bland individer på äldreboenden och hur vanligt förekommande D-vitaminbrist är på svenska äldreboenden. Ansökningarna med Dnr VGFOUSA-161721, VGFOUSA-185641 och VGFOUSA-238171 beräknas ge tre separata vetenskapliga artiklar. Den nu föreliggande ansökan kommer att redovisas i ytterligare en vetenskaplig artikel.

Sökanden kommer att bli förstaförfattare på ev publikationer.

Ja

Medarbetare / Handledare

Coworker

Peter Ulleryd
Smittskyddsläkare, Koncernkontoret
Marie Elm
distriktssköterska, FoU Sjuhärad - Välfärd, Borås
Nils Rodhe
Distriktsläkare, Annan

Tutor

Ronny Gunnarsson
Adjunct Professor at University of Gothenburg, Sweden, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Projektets innehåll

Beräknad projektstart

2011-05-01

Beräknat projektslut

2013-12-31

Sammanfattning

D-vitaminbrist, bakterier i urinen och urinvägsinfektioner är vanligt bland människor på äldreboenden. Tidigare forskning har visat att D-vitamin inte bara är viktigt för immunförsvaret utan även för urinvägarnas lokala infektionsförsvar. Därför är det viktigt att undersöka om det är vanligare med bakterier i urinen bland individer med låga D-vitaminnivåer.

Alla som bor på permanentplatser på samtliga äldreboenden i Borås Stad respektive Bollebygds kommun (ca 1000 boendeplatser) kommer att tillfrågas om deltagande. Studien är godkänd av regionala etikprövningsnämnden i Göteborg.

Ett blodprov och ett urinprov kommer att tas vid ett tillfälle på samtliga individer som inkluderats i studien. Samma dag fyller ansvarig sjuksköterska i ett individuellt studieprotokoll. Datainsamlingen pågår under de tre första månaderna 2012.

Blodprovet kommer att analyseras med avseende på D-vitamin. Urinprovet kommer att skickas för urinodling för att se om det finns bakterier i urinen. Studieprotokollet efterfrågar D-vitaminrelaterade frågor som eventuell medicinering med D-vitamin, genomsnittlig tid för utomhusvistelse under perioden april till och med augusti, om vårdtagaren har ljus eller mörk hy samt om aptiten varit nedsatt under längre tid. Vidare efterfrågar studieprotokollet eventuell antibiotikabehandling den senaste tiden samt om det förekommer nytillkommen sveda vid vattenkastning, täta urinträngningar, frekventa miktioner eller feber.

Studien förväntas kunna svara på följande frågeställning: Finns det något samband mellan D-vitaminnivåer i serum och förekomst av bakterier i urinen?

Om man i denna studie hittar ett samband mellan D-vitaminbrist och bakteriuri är detta en värdefull kunskap inför planering av en eventuellt framtida randomiserad kontrollerad experimentell studie för att utvärdera om extra tillskott av D-vitamin kan leda till minskad förekomst av bakterier i urinen respektive urinvägsinfektioner.

Nyckelord

information Added MeSH terms
Homes for the Aged
Geriatric long-term care facilities which provide supervision and assistance in activities of daily living with medical and nursing services when required.
Aged
A person 65 through 79 years of age. For a person older than 79 years, AGED, 80 AND OVER is available.
Frail Elderly
Older adults or aged individuals who are lacking in general strength and are unusually susceptible to disease or to other infirmity.
Geriatric Nursing
Nursing care of the aged patient given in the home, the hospital, or special institutions such as nursing homes, psychiatric institutions, etc.
Vitamin D
A vitamin that includes both CHOLECALCIFEROLS and ERGOCALCIFEROLS, which have the common effect of preventing or curing RICKETS in animals. It can also be viewed as a hormone since it can be formed in SKIN by action of ULTRAVIOLET RAYS upon the precursors, 7-dehydrocholesterol and ERGOSTEROL, and acts on VITAMIN D RECEPTORS to regulate CALCIUM in opposition to PARATHYROID HORMONE.
Urinary Tract Infections
Inflammatory responses of the epithelium of the URINARY TRACT to microbial invasions. They are often bacterial infections with associated BACTERIURIA and PYURIA.

Bakgrund

Det finns starka evidens för att lågt intag av vitamin D leder till ökad risk för benskörhet och frakturer (Bischoff-Ferrari 2009, Bischoff-Ferrari 2010). Under senare år har vitamin D uppmärksammats i samband med ett flertal andra sjukdomstillstånd, bland annat infektioner, cancer, diabetes, falltendens hos äldre, kardiovaskulär dödlighet, autoimmuna tillstånd och metabola sjukdomar (Holick 2007, Hyppönen 2001, Kulie 2009). Vitamin D är viktigt för att immunsystemet och infektionsförsvaret ska fungera optimalt och vitamin D är även involverat i urinvägarnas infektionsskydd (Baeke 2010, Grant 2010, Schwalfenberg 2011). Det finns däremot inte någon studie som undersökt om detta resulterar i att det är vanligare med bakterier i urinen eller urinvägsinfektioner vid D-vitaminbrist.

Urinvägsinfektioner är den vanligaste förekommande bakteriella infektionen på äldreboenden (Nicolle 2001). Detta resulterar ofta i antibiotikabehandlingar (Nicolle 1996). Förekomsten av bakterier i urinen (bakteriuri) bland individer utan urinvägskateter (KAD) på äldreboenden varierar mellan 25% och 50% för kvinnor samt mellan 15% och 40% bland män (Nicolle 2001, Sundvall 2009). Den höga prevalensen av bakteriuri innebär dessutom ett differentialdiagnostiskt problem vid nytillkomna symptom (Hedin 2002, Nicolle 2000, Rodhe 2009, Sundvall 2011).

Människor som bor på äldreboenden riskerar att utveckla D-vitaminbrist då de sällan vistas ute i solen och då de många gånger har ett dåligt nutritionsstatus. På en dansk långvårdsavdelning var serumnivåer av 25OHD signifikant lägre än hos åldersmatchade kontroller (Egsmose 1987). I ett material med 56 individer på äldreboenden i Oslo hade de som inte fick D-vitamintillskott låga serumnivåer av 25OHD (Sem 1987). Institutionaliserade kvinnor med osteoporos har lägre serumnivåer av 25OHD jämfört med icke institutionaliserade åldersmatchade kvinnor med osteoporos (Bruyere 2009).

Eftersom tidigare forskning visat att D-vitamin är viktigt för såväl immunförsvaret generellt som för urinvägarnas lokala infektionsskydd är det angeläget att studera om låga D-vitaminnivåer är associerat med en högre förekomst av bakteriuri bland individer på äldreboenden.

Syfte

Att ta reda på om det föreligger ett samband mellan D-vitaminnivåer i serum och förekomst av bakterier i urinen bland individer på äldreboenden.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

Finns det något samband mellan D-vitaminnivåer i serum och förekomst av bakteriuri?

Är ett eventuellt statistiskt samband på gruppnivå mellan D-vitaminnivåer och bakteriuri relevant på individnivå?


Metod: Urval

För att få en representativ bild av D-vitaminnivåer och bakteriuri bland individer på svenska äldreboenden kommer samtliga individer som bor på permanentplatser på alla äldreboenden i Borås Stad respektive Bollebygds kommun att tillfrågas om deltagande i studien.

Urvalet representerar på så sätt en relativt stor svensk stad respektive en mindre kommun på landsorten och omfattas av såväl somatiska avdelningar som demensavdelningar. Med äldreboende avses vård- och omsorgsboenden med heldygnsomsorg (särskilt boende). I Borås Stad och Bollebygds kommun finns totalt ca 1000 sådana platser.

Inklusionskriterier: Bor på en permanentplats på ett vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg i Borås Stad eller Bollebygds kommun. Har inte kvarliggande urinvägskateter (KAD) eftersom detta alltid ger upphov till bakterier i urinen. Väljer att delta i studien.

Exklusionskriterier: Väljer att avbryta deltagande i studien.

Metod: Datainsamling

Ett blodprov och ett urinprov kommer att tas vid ett tillfälle på samtliga individer som inkluderats i studien. Samma dag fyller ansvarig sjuksköterska i ett individuellt studieprotokoll. Datainsamlingen påbörjades 2012-01-01 och kommer att avslutas i början av april månad 2012. Studien är godkänd av regionala etikprövningsnämnden i Göteborg.

Studieprotokollet efterfrågar bakgrundsdata i form av identitet, ålder, kön och avdelning. Följande D-vitaminrelaterade uppgifter efterfrågas: Eventuell medicinering med D-vitamin och eller kalciuminnehållande preparat liksom hur många timmar vårdtagaren i genomsnitt vistats utomhus per vecka under perioden april till och med augusti. Detta är den period solen är stark nog i Norden för att möjliggöra UVB-medierad D-vitaminsyntes. Vårdtagarens hudtyp noteras utifrån en sammanslagning av Fitzpatrick´s Skin Phototypes sexgradiga skala till följande två förenklade grupper: Vit hy om ej solat. Bränner sig relativt lätt i solen. (Fitzpatrick´s Skin Phototypes 1-3.) Begie/olivfärgad till svart hy om ej solat. Bränner sig minimalt eller aldrig i solen. (Fitzpatrick´s Skin Phototypes 4-6.) Det noteras om aptiten varit nedsatt och i så fall under hur lång tid.

Vidare efterfrågar studieprotokollet följande uppgifter kring urinvägar och bakteriuri: Finns något av följande symptom: Sveda vid vattenkastning, täta urinträngningar, frekventa miktioner eller feber? För dessa symptom efterfrågas om de är nytillkomna eller om de ökat under den sista veckan, månaden respektive tre månaderna eller om de har funnits under längre tid. Har individen ätit något antibiotikum under den senaste veckan respektive senaste månaden och i så fall vilket preparat och för vilken typ av infektion?

Samma dag som studieprotokollet fylls i tas vid ett tillfälle ett venöst blodprov och ett kastat urinprov. I samband med detta mäts kroppstemperaturen vid ett tillfälle med en örontermometer.

Urinprovet tas företrädesvis som ett mittstråleprov på morgonen med så lång föregående blåstid som möjligt. Urinproven analyseras på boendena med urinstickor (nitrit och leukocytesteras) och deras utfall liksom blåstid inför urinprovet noteras i studieprotokollet. Urinproven skickas till mikrobiologiska laboratoriet Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Borås för odling.

Det venösa blodprovet tas i armvecket eller på handryggen med vårdtagarens arm vilande på ett fast underlag, med kortvarig stas utan så kallad pumpning. Två 5 ml vakuumgelrör användes. Proven skickas till laboratoriet för klinisk kemi SÄS, Borås inom 8 timmar där proven centrifugeras. Det ena röret analyseras med avseende på 25-hydroxyvitamin D (25OHD) medan det andra fryses i biobank.

Urin- och blodproverna fryses och sparas i SÄS Borås biobank för att möjliggöra framtida analyser om nya tester utvecklas. Eventuell sådan analys kommer att föregås av att etikprövningsnämnden tillfrågas på nytt.

Metod: Databearbetning

Samband mellan förekomst av olika bakterier i urinen och serumnivån av 25OHD kommer dels att analyseras för uttala sig om statistiska samband på gruppnivå (logistisk regression) och dels för att uttala sig om sannolikheter avseende individer (prediktiva värden).

Med hjälp av logistisk regression kommer beräkning att ske för att se om det är vanligare med bakteriuri hos individer som har D-vitaminbrist definierat utifrån följande cut off nivåer: 25OHD <12,5 nmol/l (allvarlig D-vitaminbrist), 25OHD <25 nmol/l (moderat D-vitaminbrist), 25OHD <50 nmol/L (mild D-vitaminbrist) samt 25OHD <75 nmol/L (eventuell suboptimal nivå av D-vitamin) (Bischoff-Ferrari 2006, Dawson-Hughes 2005, Lips P 2001). Vid den logistiska regressionen är D-vitamin beroende variabel och utfall av urinodlingen oberoende variabel.

Vid beräkning av prediktiva värden jämförs normalt testutfallet med en gold standard. Även om det skulle visa sig att det finns ett statistiskt samband mellan låga D-vitaminnivåer och bakteriuri är det osannolikt att alla med låga D-vitaminnivåer skulle ha bakteriuri. Därför kan D-vitaminbrist inte användas som gold standard för att förutsäga bakteriuri, även om det skulle finnas ett samband på gruppnivå.

Eftersom gold standard saknas kan inte "vanliga" prediktiva värden beräknas. Istället används den nya statistiska metoden etiologiskt prediktivt värde (EPV) (Gunnarsson 2002). Positivt EPV anger sannolikheten att bakteriurin är associerat till D-vitaminbristen när man statistiskt samtidigt tar hänsyn till förekomsten av individer som inte har bakteriuri, trots att de har D-vitaminbrist. På detta sätt kan den kliniska användbarheten av ett eventuellt statistiskt samband på gruppnivå mellan D-vitaminbrist och bakteriuri värderas. Är punktskattningen för positivt EPV ≥75% samtidigt som nedre 95% konfidensintervall är ≥70% anses detta tala för att bakteriurin är associerat med D-vitaminbristen. Samma resonemang gäller för negativt EPV.


Förväntat resultat / Klinisk betydelse

D-vitaminbrist, bakterier i urinen och urinvägsinfektioner är vanligt bland människor på äldreboenden. Eftersom tidigare forskning visat att D-vitamin är viktigt för såväl immunförsvaret generellt som för urinvägarnas lokala infektionsskydd är det angeläget att studera om låga D-vitaminnivåer är associerat med en högre förekomst av bakterier i urinen bland individer på äldreboenden.

Om man i den denna studie hittar ett samband mellan D-vitaminbrist och bakterier i urinen är detta en värdefull kunskap inför framtida planering av en randomiserad kontrollerad experimentell studie för att utvärdera om extra tillskott av D-vitamin kan leda till minskad förekomst av bakterier i urinen respektive urinvägsinfektioner.

Projektets genusperspektiv

Studien inkluderar såväl män som kvinnor. Data kommer att analyseras och redovisas både totalt och uppdelat på kön.

Referenser

  1. Baeke F, Takiishi T, Korf H, Gysemans C, Mathieu C.
    Curr Opin Pharmacol 2010:10(4):482-96.
  2. Bischoff-Ferrari HA, Giovannucci E, Willett WC, Dietrich T, Dawson-Hughes B.
    Am J Clin Nutr. 2006:84(1):18-28.
  3. Bischoff-Ferrari HA, Willett WC, Wong JB, Stuck AE, Staehelin HB, Orav EJ, Thoma A, Kiel DP, Henschkowski J.
    Arch Intern Med. 2009:169(6):551-61.
  4. Bischoff-Ferrari HA.
    Endocrinol Metab Clin North Am. 2010:39(2):347-53, table of con.
  5. Bruyere O, Decock C, Delhez M, Collette J, Reginster JY.
    Womens Health (Lond Engl) 2009:5(1):49-54.
  6. Dawson-Hughes B, Heaney RP, Holick MF, Lips P, Meunier PJ, Vieth R.
    Osteoporos Int 2005:16(7):713-6.
  7. Hedin K, Petersson C, Widebäck K, Kahlmeter G, Mölstad S.
    Scand J Prim Health Care 2002:20(3):166-8.
  8. Holick MF.
    N Engl J Med. 2007:357(3):266-81.
  9. Hyppönen E, Läärä E, Reunanen A, Järvelin MR, Virtanen SM.
    Lancet 2001:358(9292):1500-3.
  10. Kulie T, Groff A, Redmer J, Hounshell J, Schrager S.
    J Am Board Fam Med 2009:22(6):698-706.
  11. Nicolle LE, Strausbaugh LJ, Garibaldi RA.
    Clin Microbiol Rev. 1996:9(1):1-17.
  12. Nicolle LE.
    Clin Infect Dis. 2000:31(3):757-61.
  13. Infect Control Hosp Epidemiol 2001:22(3):167-75.
  14. Rodhe N, Löfgren S, Strindhall J, Matussek A, Mölstad S.
    Scand J Prim Health Care 2009:27(2):74-9.
  15. Sem SW, Sjøen RJ, Trygg K, Pedersen JI.
    Compr Gerontol A 1987:1(3):126-30.

Tillstånd

Ethical review

Application to the ethical review board is filed or being planned

Reference number from the ethical review board
Dnr: 578-11 Exp. 2011-10-12
Approval from the ethical review board is required for funds to be disbursed

Ekonomisk översikt och äskande

Budget och äskande

 Kort specifikation av kostnadernaTotal budget (kr)Ansöker hos FoU-rådet (kr)
Personal-SökandeLön 10% under hösten 2012 och våren 2013. Månadslön 85200:- inklusive sociala avgifter på 42%. 0,1x85200:-x12mån = 102240:-102240:-85000:-
Personal-MedarbetareMedsökande forskningssjuksköterska. Lön 10% under hösten 2012. Månadslön 42600:- inklusive sociala avgifter på 42%. 0,10x42600:-x6mån = 25560:-25560:-25000:-
Personal-Assisterande personal   
Konsulter   
Medicinsk serviceAnalys av D-vitamin (25OHD) 600stx120:-=72000:-. Urinodling 600x115:-=69000:-.141000:- 
Utrustning   
Resekostnader   
Övrigt   
Summa 268800:-110000:-
DescriptionSum
Äskade medel från FoU-rådet i Södra Älvsborg110 000
Sum110 000

Review

Review summary

 ?  0  1  2  3  4 
Patientnära klinisk Forskning (Rb)    22
Relevans / nytta (Rc)   13 
Bakgrund – Frågeställningar (Va1)    13
Originalitet (Va2)   121
Metod – Design (Vm1)   121
Metod - Urval / representativitet (Vm2)   2 2
Metod – Databearbetning / analys (Vm3)1   12
Kostnadsredovisning (Vg2)    13
Sum1  51214

Decision

Decision date: 2012-04-18

Applied sumDecision SEKDecision comment
Äskade medel från FoU-rådet i Södra Älvsborg
110 000110 000Justering tilldelat belopp
110 000110 000 

Ethical review decision

Ethical review is required for disbursement

Decision comment

Beviljas. Lycka till.

Financial report

Financial report 
Granted sum
110 000
Paid sum
110 000
Returned sum
0

Finns ett samband mellan D-vitaminbrist och bakterier i urinen? | Application, from FoU-rådet i Södra Älvsborg
http://www.researchweb.org/is/alvsborg/ansokan/265661