Utfallet av behandling för svår affektiv sjukdom
Utfallet av behandling för svår affektiv sjukdom
Project number : 174091
Created by: Axel Nordenskjöld, 2015-04-22
Last revised by: Axel Nordenskjöld, 2019-08-12
Project created in: FoU Region Örebro län

PublishedPublished
2014-01-01
Rekrytering/datainsamling pågår
2019-08-12
Projektet pågår Datainsamling avslutad
2022-12-31
Projektet avslutat

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Titel: Utfallet av behandling för affektiva sjukdomar

Målsättning:
Den genomsnittliga livslängden är förkortad med mer än 15 år för patienter med affektiva sjukdomar (depressionssjukdomar och mano-depressiv sjukdom) och sjukdomarna utgör den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga.
Forskningen avser att öka kunskaperna om varför prognosen är så allvarlig och hur den kan vilka förbättras med hjälp av förebyggande insatser och behandling.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Psykiatri


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

F30-F39 Förstämningssyndrom

Multicenterstudie

Nej

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

2014/147

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=0000

Vetenskaplig sammanfattning

Titel: Utfallet av behandling för affektiva sjukdomar

Målsättning:
Den genomsnittliga livslängden är förkortad med mer än 15 år för patienter med affektiva sjukdomar (depressionssjukdomar och mano-depressiv sjukdom) och sjukdomarna utgör den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga.
Forskningen avser att öka kunskaperna om varför prognosen är så allvarlig och hur den kan vilka förbättras med hjälp av förebyggande insatser och behandling.

Bakgrund
Affektiva syndrom är sjukdomar som drabbar känslolivet, tänkandet och icke viljestyrda funktioner. Sjukdomarna är vanliga i lindriga former men förekommer i olika svårighetsgrader.
Under senare år har kunskaperna ökat om att affektiva sjukdomar är associerade med kraftigt ökad dödlighet. För den stora grupp av befolkningen som behandlats med antidepressiva läkemedel är livslängden förkortad med i genomsnitt 17 år för män och 20 år för kvinnor, jämfört med dem som inte fått antidepressiva mediciner. Det är tänkbart att patienter med mer uttalade symptom har en ännu kortare förväntad livslängd. En förklaring till den ökade dödligheten är självmord. Men självmord förklarar bara en del av den ökade dödligheten.
Vilka sjukdomar som orsakar den kraftigt förkortade livlängden för patienter med affektiv sjukdom är ännu ofullständigt kartlagt. Det är känt att vissa former av affektiv sjukdom är associerat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdom samt cerebrovaskulära (sjukdomar i hjärnans blodkärl) och endokrina störningar (hormonsjukdomar). Man har också visat ett samband mellan vissa affektiva sjukdomar och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar t.ex. insulinresistens, högt blodtryck, fetma, rökning, alkoholmissbruk och fysisk inaktivitet.
Sambandet mellan affektiva sjukdomar och andra sjukdomar kan vara mycket komplext och ha olika riktningar. Ett observerat samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och affektiv sjukdomar kan delvis förklaras av att patienter som drabbas av hjärt-kärlsjukdom i sin förtvivlan över att ha insjuknat i hjärt-kärlsjukdom tenderar att insjukna i depression. Man kan också tänka sig att samma underliggande orsaker, t.ex. benägenhet för inflammation eller fetma, kan ge manifestationer från flera organsystem, med både affektiva symptom och hjärt-kärlsjukdomar som följd. Ytterligare en möjlighet är att behandlingen för affektiva syndrom, med bl.a. antidepressiva läkemedel och neuroleptika, kan bidra till viktökning och diabetes som i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Sambandet mellan sociala faktorer och affektiva sjukdomar kan vara lika komplext och det kan finnas mycket komplexa interaktioner mellan medicinska och sociala förhållanden.
För att få en nyanserad och heltäckande bild av dessa komplicerade orsakssamband behöver man detaljerad och longitudinell information om ett stort antal patienter. I studien planerar vi att använda en kohort av patienter med svåra affektiva sjukdomar som behövt psykiatrisk slutenvård, ECT eller diagnosticerats med bipolär affektiv sjukdom och kontroller. Det genetiska bidraget kan undersökas genom att även släktingar studeras. De svenska befolkningsbaserade registren ger unika möjligheter till inblick i de komplexa sambanden mellan sociala och medicinska förhållandena för patienter med affektiva sjukdomar.

Syftena är
Studiepopulationer:
1) alla patienter ur patientregistret som vårdats för affektiv sjukdom inom psykiatrisk slutenvård sedan 2005, samt samtliga fall ut Kvalitetsregister ECT och Kvalitetsregister Bipolär.
2) Tio stycken ålders och könsmatchade kontroller med svenskt personnummer för varje fall ur kohort nr 1.
3) Första, andra och tredjegradssläktingar till 1, 2 identifierade genom Flergenerationsregistret.

Material
Avidentifierade uppgifter inhämtas ifrån nationella databaser:
1) Patientregistret, Läkemedelsregistret, Dödsorsaksregistret, Medicinska födelseregistret, Cancerregistret (Socialstyrelsen)
2) Kvalitetsregister ECT (Örebro läns landsting),
3) Nationellt Kvalitetsregister för Bipolär affektiv sjukdom (Västra Götalandsregionen)
4) Flergenerationsregistret, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings och arbetsmarknadsstudier, LISA), (Statistiska centralbyrån, SCB)
5) Mikrodata för analys av socialförsäkringen (Försäkringskassan).

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Statligt - Universitet - Örebro Universitet - Hälsovetenskaper
Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område psykiatri - Övrigt workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14
Regioner - Västra Götalandsregionen - Övrigt
Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Forskning och utbildning - Kliniskt forskningscentrum workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Projektägare är huvudprövare eller ansvarig forskare

checked Ja


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Medarbetare i projektet

Ole Brus
Statistiker, Kliniskt forskningscentrum

Roll i projektet

checked Medarbetare
Pia Nordanskog
Överläkare, Närsjukvården i Centrala Östergötland

Roll i projektet

checked Medarbetare
Yang Cao
Statistiker, Kliniskt forskningscentrum

Roll i projektet

checked Medarbetare
Katarzyna Popiolek
överläkare, Allmänpsykiatrisk öppenvård

Roll i projektet

checked Medarbetare

Slutrapport

Publikationer

  1. Brus O, Cao Y, Gustafsson E, Hultén M, Landen M, Lundberg J, Nordanskog P, Nordenskjöld A.
    Eur Psychiatry 2017:45:154-160.
  2. Brus OB, Cao YC, Gustafsson EM, Hulten MH, Landen ML, Lundberg JL, Nordanskog PN, Nordenskjöld AN.
    Tampere: Nordic Association for Convulsive therapy; 2017.
  3. Holm J, Brus O, Båve U, Landen M, Lundberg J, Nordanskog P, von Knorring L, Nordenskjöld A.
    Nord J Psychiatry 2017:1-6.
  4. Popiolek K, Bejerot S, Brus O, Hammar Å, Landén M, Lundberg J, Nordanskog P, Nordenskjöld A.
    Acta Psychiatr Scand 2019:140(3):196-204.

Utfallet av behandling för svår affektiv sjukdom, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/174091