Resultat av PCI-behandling i vengraft
Resultat av PCI-behandling i vengraft
Project number : 181171
Created by: Håkan Geijer, 2015-08-17
Last revised by: Håkan Geijer, 2019-08-02
Project created in: FoU Region Örebro län

PublishedPublished
2014-08-01
Rekrytering/datainsamling pågår
2019-08-02
Projektet pågår Datainsamling avslutad

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Registerstudie över resultat av ballongvidgning i vengraft efter kranskärlskirurgi.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Kirurgi
checked Radiologi och bildbehandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

I20-I25 Ischemiska hjärtsjukdomar (sjukdomar orsakade av otillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskeln)

Multicenterstudie

Ja

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

2015/242

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=ca 300ca 300  

Vetenskaplig sammanfattning

Kranskärlssjukdom är den mest betydelsefulla orsaken till sjuklighet och dödlighet i västvärlden. För många patienter kan kranskärlskirurgi bli aktuell för att förbättra blodcirkulation och syretillgång i hjärtat. Vid kranskärlskirurgi förbikopplas förträngda kransartärer på hjärtat för att förbättra blodtillförsel och syresättning av hjärtmuskulaturen. Som graft för denna förbikoppling används oftast vena saphena magna från benet. Nackdelen med vengraft som tas från benet är att de med tiden har benägenhet att bli förkalkade och tilltäppta. I litteraturen redovisas en öppetståendegrad för vengraft på 50 % efter 10 år och 35 % efter 15 år. Ökad öppetståendegrad hos graftmaterial eftersträvas, då detta leder till minskad risk för hjärtinfarkt och död samt minskar risken för återkommande kärlkrampssymptom. Ökad öppetståendegrad kan också leda till förbättrad fysisk prestationsförmåga samt bevara hjärtats pumpförmåga, vilket ger en förbättrad livskvalitet för patienten.
Vid kranskärlskirurgi används traditionellt vengraft som tagits ut utan att den omgivande fettvävnaden tas med. Då vävnaden avlägsnats injiceras graftet med koksaltlösning för att undvika spasmer i venen, vilket annars lätt uppstår. Denna hantering kan ge skador på kärlväggen, speciellt endotelskador, vilket medför försämrad venkvalitet som kan påverka kärlets livslängd. Flera studier påvisar att den kärlskada som uppstår vid preparering av graftet påverkar öppetståendegraden både på kort och lång sikt.
Vid Kärl-Thoraxkliniken i Örebro har en metod utvecklats som innebär att vena saphena magna tas ut tillsammans med kärlets omgivande fettvävnad, så kallad no touch-teknik. Med denna metod skadas venen i mindre omfattning under uttagandet. No-touch tekniken har använts i tilltagande omfattning sedan början av 1990-talet och används i dag rutinmässigt vid kranskärlskirurgi. Vid kliniken har hittills ca 2 000 patienter opererats med metoden.
Eftersom vengraft från benen har benägenhet att bli förkalkade och förträngda, kan det bli aktuellt med sekundära åtgärder för att åtgärda förträngningar. Vanligen sker detta med perkutan koronar intervention (PCI), då man med ballongvidgning och/eller genom att lägga tunna metallnät (stent) i kärlet åtgärdar förträngningarna. Stentinläggning i konventionella vengraft ger inte så bra resultat då graftet lätt blir aterosklerotiskt, vilket kan leda till ocklusion och embolism ganska omgående.
I denna studie kommer resultatet av PCI i vengraft att värderas retrospektivt. För att kunna inkluderas i studien måste varje patient uppfylla följande inklusionskriterier:
1. Kranskärlskirurgi utförd i Örebro med vengrafttagning med no touch-teknik eller konventionell teknik.
2. PCI utförd som re-intervention efter kranskärlskirurgi under åren 2006 till 2014. Registerdata samlas in för samtliga, journaldata samt bilder och angiografiska data från PCI-tillfället samlas in för de patienter som utfört PCI i vengraft.
Materialet uppskattas uppgå till ca 500 patienter. Den aktuella kohorten består av patienter opererade med båda metoderna.
Skulle resultat från studien visa att PCI i no touch-graft har bättre hållbarhet och funktion än PCI i konventionella graft skulle no touch-tekniken kunna leda till förbättrad prognos även på längre sikt, med färre fall av återinsjuknande, minskning av antalet re-operationer, förbättrad livskvalitet för patienten samt skulle även kunna medföra samhällsekonomiska vinster då upprepade kärlinterventioner inte blir nödvändiga.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område thorax kärl diagnostik - Röntgenkliniken workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14
Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område thorax kärl diagnostik - Kärl- thoraxkliniken workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14
Regioner - Region Värmland - Område slutenvård

Projektägare är huvudprövare eller ansvarig forskare

checked Ja


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Medarbetare i projektet

Domingos Souza
Överläkare, Kärl- thoraxkliniken
Leif Bojö
verksamhetschef, överläkare, Område slutenvård

Slutrapport

Slutrapport

Registersökning är utförd. Projektet ingår som del i doktorandprojekt för dr Gabriele Ferrari, Kärl-Thoraxkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Bearbetning av resultaten pågår.

Resultat av PCI-behandling i vengraft, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/181171