Katastrofrespons för återhämtning; upplevda behov och hur katastrofradio kan användas för att främja hälsa efter en naturkatastrof.
Katastrofrespons för återhämtning; upplevda behov och hur katastrofradio kan användas för att främja hälsa efter en naturkatastrof.
Project number : 181381
Created by: Karin Hugelius, 2015-08-22
Last revised by: Karin Hugelius, 2019-09-01
Project created in: FoU Region Örebro län

CompletedCompleted
2014-06-10
Rekrytering/datainsamling pågår
2017-03-31
Projektet avslutat

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Plötsliga katastrofer drabbar årligen miljoner människor och orsakar både dödsfall, ohälsa och ett massivt mänskligt lidande. De hälsorelaterade effekterna, såväl fysisk hälsa som psykosocial hälsa, av en katastrof, är väl beskrivna och inkluderar såväl akut ohälsa som långsiktiga ohälsoproblem av olika svårighetsgrad men ofta förknippat med ett stort lidande hos individen. Även sjukvårds- och räddningspersonal kan drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa efter katastrofer. Därför behövs mer kunskap om människors upplevda behov i katastrofer samt utveckling och studier kring alternativa metoder för att främja människors återhämtning efter katastrofer.

I november 2013 drabbades Filippinerna av en supertyfon som räknas till en av de värsta naturkatastrofer som någonsin inträffat. För första gången i en större katastrofsituation användes katastrofradio på ett strukturerat sätt för att kommunicera information och stöd till den drabbade befolkningen. Katastrofradio har potential att nå ett stort antal människor även i svårt drabbade områden och skulle kunna möjliggöra katastrofinterventioner som tidigare inte varit möjliga.

Projektet gav ökade kunskaper om upplevda mänskliga behov under och direkt efter en omfattande katastrof samt om hur radio kan användas för att underlätta återhämtning efter en katastrof. Kunskapen är tillämpbar i såväl planerings- och beredskapsarbete som för respons och hjälparbete i samband med större händelser och katastrofer.

Sammanfattning på engelska

Disasters occur worldwide and the number of affacted people are arising. The health effects from natural disasters are depending on several factors present before, during and after a disaster event. The knowledge on survivors needs, experiences and health after natural diasters is limited. Disaster radio, a temporarly radio station that broadcst information and support to the affeted population, has potential to function also in a severely affected area. Though, it´s effects needs to be futher evaluated from a health perspective. The context of this thesis was the Haiyan typhoon that hit parts of the Philippines in 2013.

The overall aim was to describe survivors’ and health professional´s experiences and needs during and in the immediate aftermath of a natural disaster, health effects from such a disaster and how disaster radio as a disaster response intervention can be used and evaluated from a health perspective. Four studies, using both qualitative research designs using content analysis and phenomenlogical hermenutical method and quantitative designs with statistical analysis and were included in this thesis.

The results showed that the Haiyan typhoon affected both physical, pshychological and social dimensions of health. Disaster radio was used to broadcast health related information and psychological support, and made a positive contribution to the recovery from the perspective of the survivors. Being a health professional deployed during the disaster was an experiences of being both helpers and victims, and health professionals reported worse health than other survivors in the study sample. Using a self- selected internet based sample, recruited by using Facebook, for a web based survey liminated several practical challenges related to disaster research, but also raised questions on the possibilites to generalize the results.

Based on the findings, the importance of an integrated physical-, psyhological and social health response to natural disasters is emphazized. Also, it can be suggested that the health care system should prepare to use disaster radio as disaster response. The results also suggestst that disaster training for health professionals should include personal preparations and coping strategies. The internet based methods used in this thesis to describe health need to be further used and evaluated.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Annan hälsovetenskap
checked Omvårdnad


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Kvalitativ studie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

Z70-Z76 Kontakter med hälso- och sjukvården i andra situationer

Multicenterstudie

Nej

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

NEC-2014-005-DBR samt EVDHRDC-ERC 2015-05

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=0000

Vetenskaplig sammanfattning

Katastrofer drabbar miljoner människor världen över varje år, och orsakar både dödsfall, skador och stort mänskligt lidande. Naturkatastrofer inkluderar flera typer av katastrofer såsom jordbävningar, tyfoner, värmeböljor eller vulkanutbrott. Under perioden 2003–2014 drabbades ca 140 miljoner människor av naturkatastrofer, de flesta av dem i Asien. Hälsoeffekter från naturkatastrofer är beroende av flera faktorer både före, under och efter händelsen. Vid naturkatastrofer skadas ofta infrastruktur såsom elektricitet, kommunikationssystem och sjukvårdsinrättningar, samtidigt som ett mycket stort antal människor kan vara i behov av hjälp. I dessa situationer krävs särskilt anpassade insatser för att effektivt kunna hjälpa människor att överleva och att återhämta sig. Katastrofrelaterad forskning innebär många praktiska, etiska och metodologiska svårigheter. Några av dem är att få tillgång till data, logistiska och säkerhetsmässiga utmaningar, brist på information om hur situationen var innan katastrofen samt att överföra och tillämpa kunskaper från en katastrof till en annan. Det saknas idag forskning och evidensbaserad kunskap kring både hälsoeffekter av naturkatastrofer och kring hur man på bästa sätt ska hjälpa människor som drabbas av katastrofer att återhämta sig.

Det här projektet består av fyra delstudier som alla är relaterade till supertyfonen Haiyan, lokalt kallad Yolanda, som drabbade delar av Filippinerna hösten 2013. Den benämns som en av de svåraste naturkatastroferna i modern tid. I katastrofen omkom ca 7000 personer och över 28 000 människor skadades, de flesta i området kring regionhuvudstaden Tacloban, där också skadorna på infrastrukturen blev mycket svåra.

Efter katastrofen användes för första gången katastrofradio i ett tidigt skede. Katastrofradio innebär en radiostation som med enkel teknik sänder katastrofrelaterad information och musik i ett katastrofområde. I Tacloban sändes katastrofradio från dag fem efter tyfonen. Det var radiojournalister från frivilligorganisationen First Response Radio som sände radion på uppdrag av lokala myndigheter och Förenta Nationerna. Alla myndigheter och hjälporganisationer i området erbjöds att använda radion för att kommunicera med den drabbade befolkningen och man sände både information och musik. Musiken valdes av radiojournalisterna, och den skulle vara ”vardagsmusik” som de drabbade kände igen och skulle bli glada av. Radion kunde höras via radiomottagare som delades ut gratis till hushåll, samt via högtalarsystem på offentliga platser såsom evakueringscenter.

Specifika syften med delstudierna i projektet var

  1. att beskriva hur katastrof radio användes för att kommunicera viktiga meddelanden och hälsorelaterad information till allmänheten efter tyfonen Haiyan.
  2. att beskriva överlevandes upplevelser av att befinna sig i, och omedelbart efter, en naturkatastrof samt effekterna av katastrofradio återhämtning ur de överlevandes perspektiv.
  3. att undersöka sjukvårdspersonals erfarenheter från att arbeta under och i det omedelbara skedet efter en naturkatastrof.
  4. att beskriva överlevares och sjukvårdspersonals hälsa 30 månader efter en naturkatastrof samt användningen av en webb baserad enkät med självvalda deltagare rekryterade via sociala medier för utvärderingar av katastrofinsatser, i studien med fokus på katastrofradio.
  5. Metod

Delstudie 1

I den första delstudien analyserades 17 dygns katastrofradiosändningar, från dag fem till dag 22 efter katastrofen. Totalt 8400 radiofiler analyserades. De 2587 filer som innehöll information eller meddelanden separerades från musikfilerna, och dess kvalitativa innehåll analyserades med innehållsanalys. För att verifiera analysen lyssnades också på ca fyra timmars radiosändningar i sin helhet. Därefter gjordes statistiska beräkningar utifrån i vilken omfattning, dag och tid för när olika typer av information sänts. Delstudie 2

I den andra delstudien intervjuades 28 överlevanden som lyssnat till katastrofradio vid något tillfälle efter tyfonen Haiyan om deras omedelbara behov och deras upplevelse av katastrofradions betydelse för deras återhämtning. Intervjuerna skedde genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer omkring fem månader efter katastrofen. Samtliga intervjuer genomfördes på engelska, ett av de officiella språken i Filippinerna. Deltagarna rekryterades genom skriftliga anslag och muntlig information på en sjuksköterskeskola och i ett evakueringscenter i Tacloban. Intervjuerna genomfördes av forskaren (KH) med stöd av en lokal assistent, tillika tolk. Utöver intervjuerna skrevs fältanteckningar kring innehållet och omständigheterna kring intervjuerna. Intervjuerna transkriberades därefter ordagrant och analyserades med fenomenologisk hermeneutisk metod.

Delstudie 3

Den tredje delstudien bestod av intervjuer med åtta sjukvårdspersonal som arbetat under och omedelbart efter tyfonen Haiyan. Bland de intervjuade fanns läkare, sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare som arbetade på både statligt- stads och privatägda sjukhus, samt på hälsomyndighetens regionala kontor. Deltagarna rekryterades genom ett modifierat snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes ca fem månader efter katastrofen och skedde på eller i närheten av studiedeltagarens arbetsplats. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med fenomenologisk hermeneutisk metod.

Delstudie 4

Den fjärde delstudien var en kvantitativ studie där en webbaserad enkät innehållande instrumenten GHQ-12, EQ5D3L och EQ- VAS samt studie specifika frågor användes. För att rekrytera deltagare till studien publicerades en inbjudan till studien på olika Facebooksidor under tio dagar, ca 30 månader efter katastrofen. Totalt deltog 443 överlevande i studien. Data analyserades med olika statistiska metoder för att beskriva hälsan hos deltagarna, och undersöka vilka faktorer som påverkade den.

Resultat

Resultaten från de fyra delstudierna visade att tyfonen påverkade både fysiska, psykiska och sociala dimensioner av hälsan hos de överlevande. De omedelbara behoven, såväl bland överlevande i allmänhet som bland sjukvårdspersonal, var främst relaterade till sociala sammanhang, såsom att få bekräftelse på anhörigas välbefinnande och att återskapa sociala relationer. Att få information för att kunna förstå och hantera det nya sammanhang som den överlevande befann sig i var också viktigt. Att arbeta som sjukvårdspersonal under katastrofen var en komplex erfarenhet som innehöll både positiva och negativa känslor. Sjukvårdspersonalen som deltog i delstudie IV rapporterade högre förekomst av psykiska problem och sämre generell hälsa än andra överlevande gjorde, 30 månader efter katastrofen. Katastrofradio användes för att sprida både allmän och hälsorelaterad information. Radion bidrog positivt till de överlevandes återhämtning. Den information som gavs hjälpte de överlevande till fysisk återhämtning genom praktiska råd, minskade rädslor och skapade en känsla av kontroll och förståelse för det nya sammanhanget de drabbade befann sig i. Musiken bidrog till att skapa känslomässig uthållighet och hopp, och minskade känslor av ensamhet och hjälplöshet. Användningen av en webbaserad enkät och sociala medier för att rekrytera deltagare minskade flera av de praktiska utmaningar som annars är vanliga i samband med katastrofrelaterad forskning. Nackleden med metoden var att den inte erbjöd ett icke slumpmässigt urval. Detta minskade möjligheten att generalisera resultaten till andra än de personer som ingick i studien.

Slutsatser

  • Tyfonen Haiyan orsakade fysiska, psykologiska och sociala kon-sekvenser för de överlevande, både på kort och längre sikt.
  • Katastrofradio användes för att sprida hälsorelaterad information och ge psykosocialt stöd efter tyfonen. Katastrofradio upplevdes bidra positivt till återhämtning, från de överlevandes perspektiv. Både informationen och musiken som sändes i radion hade betydelse.
  • Att arbeta som sjukvårdspersonal under katastrofen innebar både positiva och negativa upplevelser relaterade till både den privata personen och yrkespersonen. Deras hälsa och specifika behov under en katastrof behöver studeras vidare.
  • Användningen av en webbaserad enkät och sociala medier för att rekrytera studiedeltagare innebar flera praktiska fördelar, men skapade också nya utmaningar. Därför behöver de utvärderas ytterligare.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Närsjukvårdsområde väster - Akutmottagning och ambulansverksamhet Karlskoga lasarett workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14
Statligt - Universitet - Örebro Universitet - Hälsovetenskaper

Supervisor

Annsofie Adolfsson
Docent/Med. Dr./Barnmorska/Universitetslektor, Medicinska fakulteten, Hälsovetenskaper
Per Örtenwall
docent, överläkare, Kirurgi Sahlgrenska
Karin Hugelius
Ambulanssjuksköterska, Akutmottagning och ambulansverksamhet Karlskoga lasarett, Miscellaneous, Hälsovetenskaper
Mervyn Gifford
Hälsovetenskaper

Slutrapport

Slutrapport

Projektet avslutades i samband med sökandes disputation 2017-03-31, och slutprodukten ugörs av avhandling med titelsn Disaster Response for Recovery. Survivirs´experiences, and the use of disaster radio to promote health after natura disasters. Örebro Studies in Care Sciences, nb 69. 

Publikationer


Katastrofrespons för återhämtning; upplevda behov och hur katastrofradio kan användas för att främja hälsa efter en naturkatastrof., from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/181381