Hänvisning till annan vårdnivå – En prehospital patientsäkerhetstudie
Hänvisning till annan vårdnivå – En prehospital patientsäkerhetstudie
Project number : 209725
Created by: Emma Ohlsson-Nevo, 2017-02-15
Last revised by: Emma Ohlsson-Nevo, 2019-02-18
Project created in: FoU Region Örebro län

PublishedPublished
2015-06-10
Rekrytering/datainsamling pågår

Registeranmälan

  1. Hänvisning till annan vårdnivå – En prehospital patientsäkerhetstudie, PUL-anmälan
  2. Hänvisning till annan vårdnivå – En prehospital patientsäkerhetstudie, Projektbeskrivning

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Hänvisning till annan vårdnivå – En prehospital patientsäkerhetstudie

För att samhället ska kunna använda akutsjukvårdens resurser effektivt behövs ett patientsäkert prioriteringsystem som selekterar behovet av akutsjukvård. Tidigare forskning av sjuksköterskors förmåga att bedöma vårdbehov har visat motstridiga resultat och få svenska studier har undersökt vilka som hänvisas av ambulanssjukvården och om detta medför någon risk för de vårdsökande som hänvisas.

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att beskriva vilka som hänvisas till annan vårdnivå än ambulanssjukvård samt vilka av dessa som behövt söka akutsjukvård igen inom 7 dygn efter hänvisningen.

Forskningsprojektet avser också att beskriva de vårdsökandes och sjuksköterskornas upplevelser av hänvisning till annan vårdnivå än ambulanssjukvård.

Sammanfattning på engelska

Objective: With this research project we want to describe what constitutes those referred to another level of care by the ambulance services.
The project will also describe the experience of being referred to another level of care and look into the nurses' experience of referring care seekers to another level of care.

Methods: A prospective consecutive selection of referred care seeker in Region Örebro county during a whole year. Journal data will be used to describe population characteristics and how many care-seekers sought emergency care within 7 days and the reasons for the new contact after being referred.
Twenty care seekers and 20 nurses will be interviewed using an open-ended method.

Clinical significance: The project will examine whether the current procedures for referral of care seekers is patient safe and adequately selects the care seekers who are not in need of emergency medical services to further promote understanding of why they seek emergency care.
The care seekers experiences of being referred to another level of care can contribute to a more person-centered care and greater adherence to the advice and information provided by the ambulance service.
The experiences of referring care seekers can contribute to the understanding of nurses' work situation and be a basis for methodological development of a patient safe pre-hospital assessment system.
The guidelines and priority order for medical needs can be improved if we better understand those who do not need the emergency medical services.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Annan hälsovetenskap
checked Omvårdnad


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Fas

II

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

Z70-Z76 Kontakter med hälso- och sjukvården i andra situationer

Multicenterstudie

Nej

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

2015/465/1

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=3000  0

Vetenskaplig sammanfattning

Projektet består av fyra delstudier:

I: Att beskriva de vårdsökande som hänvisas till annan vårdnivå än ambulanssjukvård.

II: Att beskriva de vårdsökande som sökt akutsjukvård inom 7 dygn efter att de hänvisats samt att beskriva de beslut som ledde fram till hänvisningen.

III: Att beskriva vårdsökandes upplevelser av att hänvisas av sjuksköterska till annan vårdnivå än ambulanssjukvård.

IV: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att hänvisa vårdsökande till annan vårdnivå än ambulanssjukvård.

Delstudie I

Syfte

Syftet är att beskriva de vårdsökande som hänvisas till annan vårdnivå än ambulanssjukvård.

Frågeställningar:

  • Hur ser populationen ut för de som hänvisas till annan vårdnivå än ambulanssjukvård avseende kön, ålder, tidigare sjukdomshistoria, sociala- eller geografiska förhållanden, sökorsaker, ESS-koder (Emergency Signs and Symtoms)10 eller dygns- och veckovariationer i sökbeteende?

Design

Studien har en deskriptiv design.

Urval

Ett konsekutivt urval av samtliga vårdsökande inom Region Örebro län som hänvisats till annan vårdnivå än ambulanssjukvård. För att fånga säsongsvariationer beräknas datainsamlingen pågå under ett år. Antalet hänvisningar uppskattas vara ca 3000 per år inom Region Örebro län enligt senaste årets hänvisningsstatistik.

Tillvägagångssätt

Samtliga vårdsökande som hänvisats inkluderas i studien.

Ambulansjournalen, patientöversikten och övriga journalanteckningar som tillhör den aktuella vårdkontakten granskas därefter för att samla in populationskaraktäristisk data.

Delstudie II

Syfte

Syftet är att beskriva de vårdsökande som sökt akutsjukvård inom 7 dygn efter att de hänvisats samt att beskriva de beslut som ledde fram till hänvisningen.

Frågeställningar:

  • Finns det dokumenterat i ambulansjournalen eller hänvisningsdokumentet att den vårdsökande ska avvakta besvären i hemmet och återkomma om besvären ej avtar eller förvärras?
  • Finns det dokumenterat i ambulansjournalen om beslut till egen transport eller sjukresa till vårdcentral eller akutmottagning?
  • Togs beslutet om hänvisning av högre medicinsk kompetens (läkare)?
  • Beror det nya akutsjukvårdsbesöket/inläggningen på samma problem som vid hänvisningen? (Stämmer sökorsak, ESS-kod och/eller minst 3/5 av de beskriva symtomen?)
  • Är den vårdsökande rätt bedömd? D.v.s. finns ESS och vitalparametrar dokumenterade samt efterföljs riktlinjerna för hänvisning?
  • Hur många sökte akutsjukvård igen inom 72, 96, 120, 144, och 168 timmar med lägre, oförändrad eller högre triagering (en slags prioritering av patienter, utförd av ambulanssjukvårdspersonal alternativt akutsjukvårdspersonal) enligt RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) eller vitalparametrar? Hur stor andel av dessa behöver läggas in på vårdavdelning?
  • För vilka sökorsaker och symtom söker vårdsökande akutsjukvård igen inom 7 dygn och vilka blir deras utskrivningsdiagnoser?

Design

Studien har en deskriptiv och jämförande design där anledningen till hänvisningen samt till det nya akutsjukvårdsbesöket inom 7 dygn efter en hänvisning studeras.

Urval

Ett konsekutivt urval av samtliga vårdsökande inom Region Örebro län som hänvisats till annan vårdnivå än ambulanssjukvård. För att fånga säsongsvariationer beräknas datainsamlingen pågå under ett år. Antalet hänvisningar uppskattas vara ca 3000 per år inom Region Örebro län enligt senaste årets hänvisningsstatistik. Urvalet är samma som i studie 1.

Inklusionskriterier är alla som sökt akutsjukvård inom 7 dygn efter hänvisningen.

Tillvägagångssätt

I Region Örebro läns datajournal eftersöks patienter som sökt akutsjukvård inom 7 dygn från en hänvisning till annan vårdnivå än ambulanssjukvård.

Data som beskriver orsakerna till att personer söker akutsjukvård inom 7 dygn registreras. Exempelvis symtom vid hänvisning, symtom vid inläggning, intagningsorsak, anamnes (ex tidigare sjukdomar och sjukvård), undersökningar, behandling vid vårdtillfället samt utskrivningsdiagnos.

Ambulansjournalens variabler såsom kontaktorsak vitalparametrar (blodtryck, saturation, andningsfrekvens, puls, temp, RLS), triagering och ESS-kod jämförs med akutjournalens motsvarande parametrar.

Nedan följer flödesschemat (figur 2) för bedömningen av orsakerna till den nya akutsjukvårdskontakten:

Vi kommer jämföra de patienter som hänvisats och som söker igen inom 7 dygn. De grupperna som kommer jämföras är följande; de som hänvisats till egenvård och som inte söker igen; de som hänvisas till annat transportsätt än ambulanstransport för att ta sig till primär eller slutenvård; de som hänvisats till egenvård men som ändå söker akutsjukvård inom 7 dygn och inte blir inlagda; de som hänvisats till egenvård men som ändå söker akutsjukvård inom 7 dygn och blir inlagda inom slutenvården.

Delstudie III

Syfte

Att beskriva vårdsökandes upplevelser av att hänvisas av sjuksköterska till annan vårdnivå än ambulanssjukvård.

Design

Studien är en intervjustudie med deskriptiv design.

Urval

Ett ändamålsenligt urval av 15-20 hänvisade vårdsökande i Region Örebro län planeras för att uppnå variation i kön, ålder, erfarenhet och bakgrund för att få en mångfacetterad bild av upplevelsen av att bli hänvisad till annan vårdnivå. Datainsamlingen kommer pågå under sex månader.

Tillvägagångssätt

Utifrån journalerna från hänvisade vårdsökande väljs personer ut till deltagande enligt principerna för ändamålsenligt urval. Till de utvalda personerna skickas ett informationsbrev och en samtyckesblankett med information om studien och vad ett deltagande innebär. Med utskicket följer även ett svarskuvert. Den hänvisade personen som samtyckt till deltagande kontaktas per telefon av doktorand Erik Höglund för att ytterligare informera om studien och ge chansen att ställa frågor. Personen får själv välja plats för intervju, i hemmet, på forskningscentrumet eller närmaste ambulansstation.

För att skapa struktur och stöd till intervjuaren kommer en intervjuguide att användas med 5 öppna frågor som tidigare har pilottestats.

1. Kan du berätta vad som hände den dagen du ringde efter ambulans?

2. Berätta om vad som hände när ambulanspersonalen kom fram till dig?

3. Vilka tankar och känslor väcktes hos dig när du blev hänvisad?

4. Berätta hur det var när ambulansen åkte utan att du åkte med?

5. Finns det några andra aspekter på hänvisning som du vill belysa?

Genom att ställa öppna frågor och uppföljande reflekterande stödfrågor så som – Kan du beskriva varför du upplever det så? – Kan du utveckla? – Kan du beskriva något mer? Och –Kan du ge något exempel? kan respondenten själv bestämma vilka erfarenheter och upplevelser som hen vill förmedla av att ha blivit hänvisad till annan vårdnivå. Genom en trygg och ostörd miljö skapas en öppen och lyhörd intervjusituation. Intervjuerna beräknas till 45-90 minuter. Datainsamlingen beräknas pågå i sex månader. Samtliga intervjuer spelas in med hjälp av en diktafon och ljudupptagningsutrustning (philips LFH9375). Ljudfilerna transkriberas därefter ordagrant av erfaren sekreterare och sparas digitalt i tio år efter publicering enligt arkivlagen och arkivförordningen.

Delstudie IV

Syfte

Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att hänvisa vårdsökande till annan vårdnivå än ambulanssjukvård.

Design

Studien är en intervjustudie med deskriptiv design.

Urval

Samtliga sjuksköterskor med erfarenhet av att hänvisa vårdsökande till annan vårdnivå än ambulanssjukvård anställda vid Region Örebro läns ambulansverksamhet i Örebro, Kumla/Hallsberg, Askersund, Lindesberg, Nora, Hällefors, Kopparberg, Karlskoga och Laxå informeras om studien på gruppmöten och via mail.

För att få variation i kön, ålder, arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå genomförs ett ändamålsenligt urval av 15-20 ambulanssjuksköterskor och sjuksköterskor. Dessa tillfrågas av med dr. Emma Ohlsson-Nevo om deltagande. Samtycke inhämtas därefter muntligt och via samtyckesblankett. Datainsamling beräknas till sex månader.

Tillvägagångssätt

Deltagaren får själv välja plats för intervju, i hemmet, på forskningscentrumet eller närmaste ambulansstation. Vid intervjuerna används en pilottestad intervjuguide med fyra frågor:

  1. Kan du berätta vad en hänvisning innebär för dig som sjuksköterska?
  2. Kan du berätta om en hänvisning som du kommer ihåg?
  3. Vilka tankar och känslor väcks hos dig när du hänvisar vårdsökande till annan vårdnivå?
  4. Finns det några andra aspekter på hänvisning som du vill belysa?

Genom att ställa öppna frågor och uppföljande reflekterande stödfrågor så som – Kan du beskriva varför du upplever det så? – Kan du utveckla? – Kan du beskriva något mer? och – Kan du ge något exempel? kan respondenten själv bestämma vilka erfarenheter och upplevelser av att hänvisa vårdsökande till annan vårdnivå som ska förmedlas. Intervjuerna beräknas till 45-90 minuter. Datainsamlingen beräknas till sex månader. Ambulanssjuksköterskorna kommer att intervjuas av en av bihandledarna som inte har en tidigare personlig relation till sjuksköterskorna

Ljudupptagning av intervjuerna kommer att ske med diktafon och ljudupptagningsutrustning (philips LFH9375). Ljudfilerna transkriberas därefter ordagrant av erfaren sekreterare och sparas digitalt i tio år efter publicering enligt arkivlagen och arkivförordningen.

Originalitet och nyhetsvärde

Det finns i dagsläget inga nationellt sammanhållna riktlinjer eller struktur för att hänvisa vårdsökande till annan vårdnivå inom den prehospitala akutsjukvården. Detta skulle kunna vara ett steg i rätt riktning för att likställa ambulanssjukvården i Sverige. I dagsläget hänvisas patienter till egenvård utan att patientsäkerheten undersökts ur ett vetenskapligt perspektiv.

Ambulanssjukvårdens resurser är begränsade och vårdsökande med störst behov ska ges företräde till vårdSTRONG[ 9]. Att omhänderta vårdsökande på rätt vårdnivå är både resurs- och kostnadseffektivtSTRONG[ 8].

Vi vill med detta forskningsprojekt beskriva vilka som utgör de som hänvisas till annan vårdnivå för att ytterligare skapa förståelse till varför de söker ambulanssjukvård. Projektet undersöker också om nuvarande rutiner för hänvisning av vårdsökande inom ambulanssjukvården i Region Örebro län är patientsäker och adekvat selekterar de vårdsökande som inte är i behov av ambulanssjukvård. Resultaten anses kunna generaliseras till övriga Sverige.

Upplevelserna av att hänvisa vårdsökande kan bidra till förståelse av sjuksköterskornas arbetssituation och vara en grund för metodutveckling av ett patientsäkert prehospitalt bedömningssystem. Upplevelsen av att som vårdsökande hänvisas till annan vårdnivå än ambulanssjukvård kan bidra till mer personcentrerad vård och ökad följsamhet till råd och information från ambulanspersonalen. Med kunskap om de som hänvisats av ambulanssjukvården kan riktlinjerna förbättras och prioriteringen förfinas.

Metodik

Delstudie I: Insamlade variabler kommer att beskrivas dels totalt för hela materialet och dels uppdelat på bland annat kön, ålder och stad/landsbygd. Kontinuerliga variabler kommer att beskrivas med medelvärde, standardavvikelse, median och 25% kvartil och 75% kvartil. Kategoriska variabler kommer att beskrivas med antal och procent. För jämförelser mellan dikotoma indelningsvariabler, t.ex. kön, så kommer Chi-2 test att användas för dikotoma och icke ordnade kategoriska variabler, Mantel-Haenszel Chi-2 test för ordnade kategoriska variabler och Mann-Whitney U-test för kontinuerliga variabler. För jämförelser mellan dikotoma indelningsvariabler, t.ex. åldersgrupper, så kommer Mantel-Haenszel Chi-2 test att användas för dikotoma variabler och ordnade kategoriska variabler och Jonckheere test for continuous variables.
Alla korrelationsanalyser kommer att göras med Spearmans rangkorrelationskoefficient.

Delstudie II: Insamlade variabler kommer att beskrivas dels totalt för hela materialet och dels uppdelat på bland annat kön, ålder och stad/landsbygd. Kontinuerliga variabler kommer att beskrivas med medelvärde, standardavvikelse, median och 25% kvartil och 75% kvartil. Kategoriska variabler kommer att beskrivas med antal och procent. För jämförelser mellan dikotoma indelningsvariabler, t.ex. kön, så kommer Chi-2 test att användas för dikotoma och icke ordnade kategoriska variabler, Mantel-Haenszel Chi-2 test för ordnade kategoriska variabler och Mann-Whitney U-test för kontinuerliga variabler. För jämförelser mellan dikotoma indelningsvariabler, t.ex. åldersgrupper, så kommer Mantel-Haenszel Chi-2 test att användas för dikotoma variabler och ordnade kategoriska variabler och Jonckheere test for continuous variables.
Alla korrelationsanalyser kommer att göras med Spearmans rangkorrelationskoefficient.

Univariabla logistiska regressionsanalyser används för att hitta ojusterade univariabla prediktorer till dels söker vård igen 72 timmar efter nekad ambulanstransport och dels till inläggning på sjukhus. Resultaten för dessa analyser kommer att ges som Odds Ratio (OR) med 95% konfidensintervall samt p-värde. För att hitta oberoende prediktorer till söker vård igen 72 timmar efter nekad ambulanstransport och dels till inläggning på sjukhus så kommer signifikanta univariabla prediktorer att inkluderas i en stegvis ”forward” multivariabel logistisk regressionsanalys. Resultaten för dessa analyser kommer att ges som Adjusted Odds Ratio med 95% konfidensintervall, adjusted p-värde för varje ingående variabel, samt arean under ROC-kurvan för att beskriva hur bra modellen är.

Delstudie III och IV: Intervjuerna analyseras med en kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh och ShannonSTRONG[ 11].

Texten transkriberas, läses och jämförs ordagrant mot ljudinspelningarna, både för att kontrollera datakvalitén och rätta till eventuella transkriberingsfel men också för att börja bearbeta data. Texten läses därefter flera gånger för att en helhetsbild ska skapas av materialet. Intervjuerna läses därefter ordagrant och de delar som svarar mot syftet markeras och lyfts ut ur textmassan. Varje ny del av texten som innehåller en upplevelse och svarar mot syftet kodas med ett ord eller kort beskrivning. Ur dessa koder började sedan etiketter framträda där flera kodade stycken kan sammanföras. Etiketteringen blir därefter de första koderna som kan sorteras under övergripande kategorier. Koderna ställs upp i tabellform och organiseras i meningsfulla kluster under varje kategori. En trädstruktur används för att skapa överblick och organisera materialet utifrån inbördes kopplingar. Definitioner för varje kategori och kod utvecklas och exemplifieras genom utdrag från textenSTRONG[ 11].

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Forskning och utbildning - Universitetssjukvårdens forskningscentrum workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14
Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Närsjukvårdsområde Örebro - Akutkliniken och ambulansverksamhet, Universitetssjukhuset Örebro workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Medarbetare i projektet

Margareta Möller
Leg. Sjukgymnast, Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Agneta Schröder
Forskningshandledare, Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Erik Höglund
Ambulanssjuksköterka, Akutkliniken och ambulansverksamhet, Universitetssjukhuset Örebro, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Akutkliniken och ambulansverksamhet, Universitetssjukhuset Örebro
Magnus Andersson Hagiwara
Lektor i prehospital akutsjukvård, Inst för vårdvetenskap

Slutrapport

Publikationer


Hänvisning till annan vårdnivå – En prehospital patientsäkerhetstudie, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/209725