Hot och våld i slutenvård
Hot och våld i slutenvård
Project number : 233291
Created by: Lars Kjellin, 2017-10-20
Last revised by: Lars Kjellin, 2019-12-06
Project created in: FoU Region Örebro län

PublishedPublished
2014-01-01
Rekrytering/datainsamling pågår
2019-12-06
Projektet pågår Datainsamling avslutad

Registeranmälan

  1. Hot och våld-projektet, PUL-anmälan
  2. Hot och våld i slutenvård, Projektbeskrivning

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Hot och våld inom människovårdande yrken utgör ett betydande problem, men det saknas i allt väsentligt forskning om personalens och patienters egen syn på dessa händelser. Projektet har fokus på etik, bemötande och säkerhet inom vuxenpsykiatrins slutenvård, tvångsvården av ungdomar som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS) samt barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård.

Arbetet med att minimera risken för hot och våld har traditionellt utgått från preventionsforskning där man betonat fakta och inte beaktat värdeaspekter i tillräcklig omfattning. Vi menar att prevention av hot och våld inte enbart är en metodfråga, utan även en värdefråga. Det innebär att det evidensbaserade synsättet behöver kompletteras med ett värdebaserat synsätt där evidens och värdefrågor beaktas tillsammans i beslut och i det praktiska arbetet. Vår utgångspunkt är att det i en övergripande strategi för prevention av hot och våld finns tre viktiga komponenter att bygga på; etik, bemötande och säkerhet.

Vi vill därför i det här aktuella projektet, med dessa komponenter som grund, ta tillvara personalens, patienters och klienters erfarenheter. Syftet är att ta fram underlag för psykiatrisk slutenvård för att hantera hot och våld med ett etiskt förhållningssätt som bas och på ett sätt som både tillgodoser patienters/klienters rätt till god vård, och där deras integritet och personalens rätt till en arbetsmiljö så fri som möjligt från hot och våld värnas.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Psykiatri


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Kvalitativ studie

Diagnoskod för huvuddiagnos

F99-F99 Ospecificerad psykisk störning

Multicenterstudie

Ja

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

2014/112

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n= ca 500 enkäter besvarade, ca 100 personer intervjuade  

Vetenskaplig sammanfattning

Föreliggande projekt har fokus på etik, bemötande och säkerhet inom slutenvården av vuxna och unga inom psykiatrin och på de ungdomshem som Statens institutionsstyrelse (SiS) driver. Utgångspunkten är att ett gott förhållningssätt kombinerat med ett säkerhetstänkande kan ge en trygg miljö för patienter och klienter och kan reducera antalet incidenter med hot och våld på institutioner.

Hot och våld

Hot och våld är allvarliga arbetsmiljöproblem och därför har lagstiftaren utfärdat en föreskrift som gäller i arbeten där det kan finnas en risk för sådana problem. Enligt denna föreskrift är det ett organisatoriskt ansvar att se till att den fysiska miljön stödjer arbetet, att personalen har adekvat utbildning och att det finns rutiner för hantering av kritiska händelser [1]. De som drabbas av våld i arbetslivet utsätts ofta för någon form av fysisk skada, för långvariga psykiska besvär samt för ekonomisk förlust. Även verbal aggressivitet och hot, utan fysiskt våld, kan orsaka ryggont och andra smärtor, speciellt på arbetsplatser där stödet från ledningen är svagt [2]. För många anställda innebär enbart oron för att utsättas för hot eller våld en daglig psykisk påfrestning. Hot och våld mot personal inom vården är inte enbart en risk för personalen vars hälsa, arbetsmoral och effektivitet kan påverkas negativt, utan det kan också påverka vårdkvaliteten på ett negativt sätt [3]. På de ungdomshem som SiS driver och inom psykiatrin utgör hot och våld ett betydande problem [4, 5]. Trots att det är vanligt att personal i slutenvården utsätts för våld saknas det i allt väsentligt forskning om personalens egen syn på dessa händelser [6].

Tidigare forskning inom vårdsektorn har identifierat bakgrundsfaktorer som har samband med hot- och våldsincidenter. Dessa faktorer har att göra med patienter, personal och vårdmiljö. På gruppnivå finns personer som utgör en större risk för hot och våld än vad andra gör [7-10]. Det gäller personer som 1) är yngre män och påverkade av alkohol eller droger, 2) är oroliga och irriterade, 3) har haft personliga förluster i närtid, 4) har ett kroppsspråk som avviker eller 5) har schizofreni eller andra psykossjukdomar i kombination med missbruksproblem. Personer som tidigare varit våldsamma mot andra människor har också en förhöjd risk för våldsamt beteende jämfört med andra [10]. Det finns även personal som oftare än sina kollegor utsätts för hot och våld [11], nämligen de som 1) har en beslutsposition, 2) har en hög arbetsbelastning, 3) arbetar i ett yrke som de inte har utbildning för, 4) har en oförmåga att klara av verbala hot och 5) utför ensamarbete. I psykiatrin löper manliga anställda en större risk än kvinnliga eftersom de kan förväntas ta hand om patienter där risken för våld bedöms vara överhängande [12].

I forskning om våld inom psykiatrisk slutenvård har vårdmiljöns betydelse betonats allt mer på senare tid. I ett internationellt forskningsprojekt, där Psykiatrisk forskningscentrum deltog, var slutsatsen att det var främst vårdmiljön som påverkade risken för hot och våld, vilket märks i förekomsten av tvångsåtgärder inom psykiatrin. Den stora variationen av tvångsåtgärder på olika kliniker har inte kunnat förklaras med patienternas diagnoser eller andra patientvariabler. Istället tycks det vara så att vissa institutioner lyckas bättre än andra med att skapa en trygg miljö som bidrar till att hålla frekvensen av tvångsåtgärder nere [13]. En otrygg miljö skapar troligtvis fler konflikter vilket leder till att personalen behöver begränsa patienters frihet eller förvägra patienter något som dessa önskar. Sådana interaktioner mellan personal och patienter förklarar ca 40 % av allt hot och våld från patienter i psykiatrisk slutenvård enligt en forskningsöversikt [14]. För att få en trygg miljö som förebygger våldsincidenter behövs åtgärder för att skapa tillit mellan personal och patienter [15]. Aspekter som lyfts fram är goda regler på avdelningen, personalens förmåga att vara lugn vid bemötandet av patienter i aggressiva situationer, personalens vilja att försöka förstå varför en patient är aggressiv och att upprörda patienter får ett bra bemötande på ett tidigt stadium [16]. Personalen behöver ha ledningens stöd i detta arbete. Uteblir stödet kan de känna sig ensamma och stressade i sin arbetssituation [17, 18].

Etik och bemötande

I tidigare projekt på Psykiatriskt forskningscentrum under ledning av Ingemar Engström [12, 18-21] påvisades att det inom psykiatrisk slutenvård är synnerligen viktigt att patienter får möta personal som ser och erkänner dem som individer med rätt att delta i vården. När det är fallet kan behandlingen upplevas som meningsfull av patienten [19, 20]. Personalen har ett särskilt ansvar när det gäller att utforma mötet mellan personal och patienter och denna utformning har stor betydelse för huruvida patienten uppfattar sig som ett subjekt i ett mellanmänskligt möte [19, 20, 22] och ges möjlighet att delta i processen [23, 24].

Personal som kommunicerar med vuxna patienter kan, enligt patienter, skapa en trygg miljö vilket leder till att patienterna kan känna tillit [25]. Patienter kan dock uppleva att personalen inte kommunicerar med dem, att de inte svarar på frågor och att de ignorerar dem när de försöker initiera samtal [26, 27]. Unga patienter som fått vård inom psykiatrin nämner ofta det individuella bemötandet som läkande [19], men trots det finns det en tendens hos personal att arbeta utifrån generella regler och ha en rutinbaserad vård istället för att anpassa vården till individen [18]. Patienter kan uppleva otrygghet för att avdelningens regler är svåra att förstå, att de är stelbenta samt att tillämpningen ofta uppfattas som godtycklig [28, 29]. De kan vara rädda för att utsättas för våld från andra patienter, eller för tvångsåtgärder med eller utan lagstöd [30]. Det har även rapporterats att patienter som inte följer reglerna kan bli skrämda, överbemannade och medicinerade av personalen för att de ska bli följsamma mot reglerna [28, 31]. Vid mätningar av vårdkvalitet skattar personalen att vårdmiljön har en sämre säkerhet än vad patienter gör [32]. Personalens egen rädsla för vissa patienter kan smitta av sig och skapa rädsla hos andra patienter [30]. Personal kan, enligt patienterna, bidra till att skapa en trygg miljö om de kan förhindra patienter att skada sig själva eller sin omgivning [33].

Speciellt viktigt är möjligheten att delta i processen på ungdomshemmen, men också i barn- och ungdomspsykiatrin, eftersom detta är relativt slutna miljöer med risk för integritetsövergrepp mot unga klienter/patienter [34]. Många ungdomar känner sig emellertid inte delaktiga i den vård som ges på SiS ungdomshem eller i psykiatrin. Vissa av dem anser inte ens att de fått någon vård överhuvudtaget under sin institutionsvistelse [19, 35].

Ytterligare en aspekt som man bör beakta är kravet på lojalitet mellan medarbetare i personalgruppen, vilket oftast är något positivt eftersom det skapar trygghet för personal. Lojaliteten kan dock leda till negativa konsekvenser om personal inte vågar trotsa arbetssätt eller beslut som de anser vara felaktiga och inte anmäler avvikelser [18].

De värderingar som finns i en organisation är ofta alltför osynliga och omedvetna för dem som arbetar inom densamma. Värderingar i organisationen kan emellertid göras synliga genom reflektion och samtal om svåra ärenden, vilket även kan bidra till att individen själv blir på det klara med vilka värderingar hon eller han har [34, 36, 37]. Studier har visat att personer som är medvetna om sina egna värderingar och som dessutom har förståelse för organisationens värderingar har högre grad av engagemang (commitment) för organisationens mål och syften [38, 39]. Anställda som är lojala och engagerade i organisationen där de arbetar är mer produktiva än de mindre engagerade, och de är mer nöjda med sitt arbete och mer motiverade att göra ett gott arbete [38]. Det finns således tydliga tecken på att värderingar har en signifikant påverkan på beteendet på arbetsplatsen [40] samt att värdeinkongruens mellan anställda och organisation kan leda till fler långtidssjukskrivningar [39]. I psykiatrisk slutenvård saknas det ofta forum för samtal om svåra etiska frågor [21] vilket med stor sannolikhet försvårar utvecklandet av en samsyn i värdefrågor.

Våra utgångspunkter

Vår primära utgångspunkt i detta projekt är att alla former av beslut i en viss vårdsituation bygger på en kombination av fakta och värden [37]. När det gäller hot- och våldssituationer måste beslut som regel fattas mycket snabbt och det finns i stunden ingen möjlighet till någon mer ingående reflektion om situationens komponenter och tillgängliga handlingsalternativ. Icke desto mindre, eller kanske snarare just därför, krävs att personalen är tränad i ett etiskt förhållningssätt där centrala värden kommer till uttryck i ett snabbt och ändamålsenligt beslut om handling.

När det gäller mötet med patienter/klienter och dess former och innehåll har det funnits två parallella synsätt inom den offentliga sektorn. Ett synsätt har primärt utgått från etiska begrepp [t ex 41] och de värden som finns uttryckta i lagstiftningen, vilka använts för att utveckla ett etiskt förhållningssätt på arbetsplatsen. Ett annat synsätt har varit arbetet med säkerhet i syfte att minimera risken för hot och våld, som oftast har utgått från evidensbaserad preventionsforskning men där man tyvärr ofta bortsett från värdeaspekter [se t ex 42]. Vår utgångspunkt är att prevention av hot och våld inte enbart är en empirisk metodfråga, utan i hög grad också en värdefråga. Detta är speciellt viktigt för tvångsvården där centrala värdefrågor aktualiseras i mötet mellan personal och klienter [37].

För att få till goda personliga möten som ska fungera med det preventiva arbetet med hot och våld bör dessa ambitioner, enligt vår erfarenhet, ses som en integrerad helhet och utgå från samma värdegrund, en offentlig etik [43]. Det innebär att evidensbaserade metoder behöver kompletteras med ett välutvecklat värdebaserat synsätt där dessa båda perspektiv beaktas tillsammans, såväl i övergripande policyfrågor som i konkreta beslut i det praktiska arbetet [37]. För ett få ihop olika synsätt till en övergripande strategi behövs tre viktiga komponenter; etik, bemötande och säkerhet (Figur 1). Vi vill därför i detta projekt använda denna preliminära teoretiska modell som utgångspunkt för att försöka förstå hur personalen tänker och agerar i situationer där de möter klienter.

Figur 1. Preliminär teoretisk utgångspunkt för projektet med dess tre komponenter: Etik-Bemötande-Säkerhet

Kulturen på institutionen är av fundamental vikt för att skapa en trygg och rehabiliterande behandlingsmiljö. Ett annat sätt att uttrycka detta är att institutionens ”ethos” präglar och påverkar de handlingsalternativ som personalen väljer i mötet med patienten/klienten, inte minst i tillspetsade situationer. Detta ”ethos” kan vara både formaliserat och utryckt i värdedokument av olika slag, men det kan också finnas som en osynlig men likväl performativ del av institutionens hela kultur och miljö. För att nå en etiskt kvalificerad miljö behövs ett aktivt ledarskap och en organisation som möjliggör goda möten mellan människor och samtidigt så långt som möjligt reducerar risken för hot och våld. För att detta ska lyckas behöver organisationskulturen vara sådan att samtal om och reflektion kring värdefrågor stimuleras [37].

Det finns flera sätt att arbeta med förebyggande åtgärder när det gäller hot och våld. Ett är att med stöd av forskning skapa en modell som sedan implementeras och utvärderas. Ett sådant exempel är Bergenmodellen, där syftet är att förebygga och bemöta hot och våld på institutioner genom att skapa en miljö och vård som fungerar väl för både patienter och personal. Denna modell har testats i Sverige [16, 44]. Ett annat sätt, som detta projekt är ett exempel på, är att studera personalens arbetssätt och kunskap för att därigenom bättre förstå de processer som finns på institutionerna. Med stöd av sådan forskning kan man diskutera förbättringar i de metoder och modeller som används istället för att ständigt prova nya.

Det är således ett grundantagande i detta projekt att det är av stor vikt att ta tillvara personalens erfarenheter som ett led i utvecklandet av realistiska strategier för prevention av hot och våld i slutenvården [6]. Vår ambition är att ta fram berättelser som uppfattas som relevanta av personal och patienter. Vi har tidigare använt oss av etiska dagböcker i psykiatrin för att få fram berättelser som har varit användbara för att uppmuntra personal att diskutera sådana händelser som de vanligtvis inte tar upp på arbetsplatsen [12, 18, 21]. Att uppmuntra en öppenhet för diskussion om hur man arbetar kan leda till att rutiner kan förändras, liksom hur arbetet organiseras [37].

Övergripande syfte och specifika frågeställningar. Syftet med detta projekt är att utveckla en modell för psykiatrisk slutenvård och tvångsvård av ungdomar för att hantera hot och våld på ett effektivt sätt med ett etiskt förhållningssätt som bas. Med effektivt sätt menas i detta sammanhang ett sätt som tillgodoser både patienternas rätt till god vård och där deras integritet värnas, och personalens rätt till en arbetsmiljö så fri som möjligt från hot och våld. Projektet avser att undersöka följande frågeställningar i den psykiatriska slutenvården: 1) Hur beskriver personal sina möten med patienter generellt och i hot- och våldssituationer? 2) Vilka strategier finns för att förebygga hot och våld? 3) Vilket stöd uppfattar personalen från organisationen när det gäller möten med patienter generellt och i hot- och våldssituationer? 4) Hur beskriver patienter/klienter sin syn på vad som är en trygg respektive otrygg avdelningsmiljö? 5) Vilka förbättringsförslag har personal, patienter och klienter för att förebygga hot- och våldssituationer?

Studiedesign, metod och arbetsplan

Projektet innehåller fem delstudier. Det första är en enkätstudie för att få en bild av arbetsmiljön och problemen kring hot och våld i psykiatrin. Studierna två och tre är multipla fallstudier som ska ge en fördjupad förståelse av arbetet med etik, bemötande och säkerhet i vuxenpsykiatrin respektive vården av ungdomar på ungdomshem samt i barn- och ungdomspsykiatrin. Den fjärde är en studie om vad som avgör om patienter/klienter uppfattar att en avdelningsmiljö är trygg respektive otrygg. I den femte studien diskuteras resultatet med personal vid de medverkande enheterna för att finna realistiska åtgärder för prevention och få ekologisk validitet i resultaten.

Delstudie 1. Arbetsmiljö och kritiska incidenter i slutenvården, enkätstudie.

Syfte och design. Syftet är att ta del av personalens uppfattning/beskrivning av sin arbetsmiljö med fokus på situationer som kan innebära hot och/eller våld, vilket sker genom en arbetsmiljöenkät. I fokus kommer att ligga personalens svar på ett antal frågor om arbetsmiljön generellt, deras erfarenheter av hot och våld, hur dessa har hanterats av dem själva och ledningen samt vilka eventuella förbättringsförslag personalen har när det gäller att möta och åtgärda hot och våld.

Urval. Delstudie 1 vänder sig till samtliga personalkategorier som arbetar med patienter vid psykiatriska slutenvårdsavdelningar. Målsättningen är att ca 200 personer ska besvara en självadministrerad arbetsmiljöenkät. Antalet personer som ska ingå i studien baseras på tidigare forskning som vi genomfört inom psykiatrin [21]. Med projektet ansats är det viktigare att få en god spridning och variabilitet vad avser incidenter och reaktioner på dessa, än det är att de personer som ingår i studien ska vara representativa för hela Sverige. För att få en bra spridning kommer kliniker med allmänpsykiatrisk, beroendepsykiatrisk och rättspsykiatrisk verksamhet att inkluderas. Vi kommer också att beakta könsaspekter. Inom psykiatrin är den övervägande delen av personalen kvinnor, utom inom rättspsykiatrin där det finns mer manliga anställda. Verksamheter i Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Värmlands län kommer att delta i studien.

Enkäten. Den enkät på ca 60 frågor som vi avser att distribuera till personal inom psykiatrin, baserar sig på en väl etablerad arbetsmiljöenkät utvecklad i Skandinavien, QPS Nordic [45] samt frågor med kritiska incidentmetoden [46, 47]. Arbetsmiljöenkäten finns i två versioner, en längre och en kortare. Den kortare versionen (QPS Nordic 34+) kommer att användas i denna studie. Enkäten har inledande frågor om hur personal uppfattar sin arbetsmiljö med avseende på ett antal parametrar. Vi kommer även att använda en fråga om eventuell diskrepans mellan egna och organisationens värderingar som vi framgångsrikt prövat i tidigare forskning [39]. I enkäten avser vi att mäta omfattningen av hot och våld som eventuellt förekommer och vilka åtgärder som ledningen i så fall har vidtagit. Personalen kommer vidare att få beskriva de två allvarligaste fallen som inträffat de senaste åren med kritiska incidentmetoden. Metoden innebär att man studerar en extrem situation i dess helhet [46]. Kritiska incidentmetoden har tidigare använts i enkätform i forskning [se t ex 47] och vi har också använt det i utvecklingsarbete vad gäller hot och våld i psykiatrin [48]. Metoden innebär att vi frågar personalen om de kan beskriva den incident med våld eller hot på arbetsplatsen som personligen berört dem mest. Därefter ställs följdfrågor om händelsen:

1. Vad hände direkt före incidenten?

2. Finns det faktorer som ligger längre tillbaka i tiden som kan förklara incidenten?

3. Vad hände vid incidenten?

4. Vad hände efter incidenten?

5. Vilka konsekvenser fick incidenten för dig (och andra)?

6. Vilka åtgärder vidtog du (och andra) för att hantera problem som incidenten medförde?

7. Har du förslag på hur rutiner skall kunna ändras för att undvika liknande incidenter i fortsättningen?

Deltagande personal kommer att tillfrågas om de kan tänka sig att delta i en intervju om de kritiska incidenterna som de beskrivit i enkäten. De som svarar ja uppmanas att lämna sitt telefonnummer och namn i enkäten.

Genomförande. Vi kommer att administrera enkäten som en pappersenkät med svarskuvert. Enkäten skickas tillbaka i förslutet svarskuvert till Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Kliniken har stor vana med att på ett konfidentiellt och säkert sätt administrera/analysera enkäter, alltifrån mindre arbetsplatsinriktade enkäter till sådana som omfattar hela populationer.

Analys. Analysen av QPS Nordic sker med kvantitativa statistiska metoder (programvaran SPSS). Först görs en analys av det insamlade materialet där vi också jämför olika slags kliniker med varandra. Därefter görs en jämförelse av våra QPS Nordic-resultat med referensdata från 2 010 respondenter från olika nordiska länder och som arbetar i olika branscher. Det kvalitativa analysprogrammet QSR NVivo kommer att användas för att genomföra en kvalitativ innehållsanalys [49, 50] av enkätsvar på öppna frågor. Därefter görs en tolkning av tematiseringen [51,52]. Svaren från de kritiska incidentfrågorna kommer att analyseras tillsammans med de intervjusvar från enskilda intervjuer som görs med kritiska incidentmetoden i delstudie 3.

Delstudie 2. Kritiska incidenter på tre psykiatriska avdelningar, fallstudie.

Syftet är att undersöka personalens syn på etik, bemötande och säkerhet. Frågställningarna är:

  • Vilka värden och vilket säkerhetstänkande står personalen för när det gäller möten med patienter generellt och i situationer med hot och våld?
  • Hur förhåller sig personalens syn på etik och säkerhet till de riktlinjer och rutiner som finns inom institutionen?
  • Vilka förbättringar kan enligt personalen göras för att förebygga hot- och våldssituationer på ett etiskt hållbart sätt?
  • Design. Studien är en multipel fallstudie [53, 54] där metoderna kritiska incidenttekniken [46, 47], fokusgruppsintervjuer [55], individuella intervjuer och kunskaper om platsbesök (site visits) [56] används för datainsamling. Även relevant skriftlig dokumentation kommer att insamlas. Vi kommer att beskriva tre klinikers arbete med etik, bemötande och säkerhet, göra komparativa analyser och en jämförelse med aktuell forskning samt söka preliminära förklaringar till resultatet för att utveckla förslag till strategier och skapa ett diskussionsunderlag till delstudie 5.
  • Urval. Urvalet till fallstudierna blir tre av de kliniker som deltar i studie 1. Miljöerna bör vara så olika varandra som möjligt, varför tre olika slags kliniker (allmän-, beroendepsykiatrisk och rättspsykiatrisk verksamhet) kommer att ingå i urvalet. Studien vänder sig till samtliga personalkategorier som arbetar med patienter och deras närmsta chefer (enhetschefer). Urvalet till intervjuer utifrån kritiska incidentmetoden är i första hand de kliniker som deltar i studie 2, men även personal vid andra kliniker som har beskrivit intressanta fall i studie 1 kan komma att intervjuas.
  • Genomförande. Först görs ett platsbesök där även dokumentation insamlas gällande 1) riktlinjer och rutiner för säkerhet samt hot och våld, 2) dokument om värdegrund och etik, centrala och lokala, samt rutiner och riktlinjer som har göra med det praktiska bemötandet, samt 3) arbetsskade- och tillbudsstatistik från senaste året. Denna dokumentation och anteckningar från platsbesöket ska användas för att skapa följdfrågor till de kommande intervjuerna. Därefter besöker vi klinikerna för att göra en chefsintervju och därefter en fokusgrupp med 4 till 8 personer på varje klinik. Till sist görs enskilda intervjuer om kritiska incidenter med 15-20 personer, minst fem personer på varje institution. Dessa intervjuer blir relativt korta med fokus på maximalt två kritiska händelser med våld eller hot för varje respondent. Dessa kan genomföras som personliga möten eller via telefon. Samtliga intervjuer spelas in till en ljudfil som sedan skrivs ut till text.
  • Analys. Kvalitativa data analyseras med kvalitativ innehållsanalys [49, 50] med stöd av programvaran NVivo. I analysen kommer vi att utgå från frågställningarna och ha fokus på hur personal beskriver sin egen roll som vårdpersonal i mötet med patienter samt deras syn på organisationen som stöd eller hinder i arbetet med patienter. Resultatet från fokusgruppsintervjuerna ska jämföras med den skriftliga dokumentationen och chefsintervjuer om den aktuella klinikens arbete med etik, bemötande och säkerhet samt med den kunskap som finns om dessa frågor. Detta görs med en programteoretisk ansats [57]. I analysen av kritiska incidenter från enkäten och intervjuerna ska några typfall skapas för att visa på hur de mest förekommande kritiska incidenterna kan se ut och vilka förebyggande åtgärder personalen föreslår. Genusperspektivet kommer att beaktas i analysen. Den första tematiseringen [50] görs av två personer var för sig, varefter skillnader i analyserna diskuteras med två andra forskare. När en samsyn har nåtts görs en andra analysomgång som sedan diskuteras med samtliga tills samsyn uppnåtts. Därefter görs en tolkning av tematiseringen [51,52]. Kvantitativa data analyseras med SPSS och presenteras i form av beskrivande statistik.
Delstudie 3. Kritiska incidenter på tre institutioner för unga, fallstudie.

Design. Studien är en multipel fallstudie [53, 54] där följande metoder kommer att användas: enkät utifrån kritiska incidenttekniken [46,47], fokusgruppsintervjuer [55], individuella intervjuer samt platsbesök [56]. Frågeställningarna är:

  • Vilka värden och vilket säkerhetstänkande står personalen för när det gäller möten med klienter/patienter generellt och i situationer med hot och våld?
  • Hur förhåller sig personalen syn på etik och säkerhet till de riktlinjer och rutiner som finns inom institutionen?
  • Vilka förbättringar kan enligt personalen göras för att förebygga hot- och våldssituationer på ett etiskt hållbart sätt?
  • Urval. Tre institutioner planeras ingå i urvalet, två ungdomshem från SiS samt en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Om institutionen är stor väljs en avdelning från den institutionen till studien. Institutionsmiljöerna bör vara så olika varandra som möjligt för att vi ska få in ett varierat material. Vi söker alltså inte ett statistiskt representativt urval av institutioner utan ett urval som speglar befintlig variation mellan institutioner, ett s.k. strategiskt urval. Planeringen är att genomföra studien i Göteborgsområdet och i Mälardalsregionen. Samtlig personal som arbetar med klienter/patienter och deras närmaste chefer kommer att få enkäten. I urvalet till personalintervjuer används följande kriterier: 1) samtliga viktiga yrkesgrupper som arbetar med klienter/patienter ska representeras, 2) en jämn könsfördelning och 3) relevant åldersvariation. I fokusgrupperna inkluderas 4-8 deltagare på varje institution. Enskilda intervjuer om kritiska incidenter görs med 15-20 personer, minst fem personer på varje institution. Urvalet görs främst utifrån enkätsvar som innehåller allvarliga incidenter av olika karaktär.
  • Frågeguide, fokusgrupp. Fokusgruppsintervjun är en lämplig metod för att effektivt få en bild av olika perspektiv på en frågeställning från en grupp personer, varför denna metod används i intervjuer med personal. En frågeguide skapas med fyra frågeområden/teman som handlar om: 1) Etik och bemötandefrågor generellt och möjligheten till etisk reflektion och annat stöd i etiska frågor. 2) Bemötandefrågor och synen på klienten/patienten i situationer som uppfattas som hotfulla eller våldsamma. 3) Säkerhetsfrågor generellt och organisationens stöd till personal. 4) Praktisk hantering av hotfulla eller våldsamma situationer med klienter/patienter. Den tematiska frågeguiden är ganska generell vilket medför att intervjuaren behöver ha bakgrundsinformation om institutionen för att kunna ställa bra följdfrågor. Därför görs en chefsintervju och platsbesök då vi också frågar efter aktuell dokumentation på institutionen vad gäller etik, bemötande och säkerhet.
  • Enkät och frågeguide för enskilda intervjuer med medarbetare. Kritiska incidentmetoden [46, 47] kommer att användas för att få beskrivningar av situationer som innehåller hot och våld. Personalen ombeds i enkätfrågor med öppna svarsalternativ och intervju att beskriva två fall som inträffat under de senaste åren och som personligen berört dem mest. Samma frågor ställs som i delstudie 1.
  • Genomförande. I en inledande fas görs ett platsbesök för att informera personalen om studien och för att vi ska få ett förstahandsintryck av verksamheten. Under detta platsbesök genomför vi chefsintervjun med den chef som ingår i studien, tar del av dokumentation som rör etik, bemötande och säkerhet samt delar ut enkäten. Därefter kommer vi att besöka institutionerna för att göra en fokusgruppsintervju och genomföra enskilda intervjuer med personal. En del av dessa kan göras som telefonintervjuer.
  • Analys. Kvalitativa data analyseras med kvalitativ innehållsanalys [49, 50] med stöd av programvaran NVivo. Beskrivande statistik över skador och tillbud bearbetas med programvaran SPSS om den inte redan är sammanställd på ett tillfredställande sätt. De tre arbetsplatserna analyseras var för sig så att en jämförelse kan ske mellan olika typer av institutioner. I analysen kommer vi att utgå från frågställningarna och ha fokus på hur personal beskriver sin egen roll i mötet med patienter samt deras syn på organisationen som stöd eller hinder i arbetet med patienter. Resultatet från fokusgruppsintervjuer ska jämföras med den skriftliga dokumentationen och chefsintervjuer om den aktuella klinikens arbete med etik, bemötande och säkerhet samt med den kunskap som finns om dessa frågor. Detta görs med en programteoretisk ansats [57]. I analysen av kritiska incidenter från enkäten och intervjuerna ska några typfall skapas för att visa på hur de mest förekommande kritiska incidenterna kan se ut och vilka förebyggande åtgärder personalen föreslår. Den första tematiseringen [50] görs av två personer var för sig, varefter skillnader i analyserna diskuteras med två andra forskare. När en samsyn har nåtts görs en andra analysomgång som sedan diskuteras med samtliga tills samsyn uppnåtts. Därefter görs en tolkning av tematiseringen [51, 52]. Kvantitativa data analyseras med SPSS och presenteras i form av beskrivande statistik.
Delstudie 4. Patienter om trygg och otrygg avdelningsmiljö, intervjustudie.

Design. Detta är en intervjustudie där vi kommer att intervjua patienter/klienter om deras uppfattning av etik, bemötande och säkerhet inom slutenvården. Kritiska incidentmetoden [46] används för att fånga upp de mest våldsamma eller hotfulla situationer som patienter uppfattar.

Urval. Intervjuer med 20-30 patienter/klienter. Dessa ska vårdas eller under det senaste året ha vårdats inom slutenvården. Minst 5 patienter/klienter från följande slags institutioner ska intervjuas; 1) allmänpsykiatrin samt psykiatrisk missbruksvård, 2) rättspsykiatrin, 3) barn- och ungdomspsykiatrin och 4) SiS ungdomshem. Målsättningen är att ha en jämn könsfördelning och, när det gäller vuxenpsykiatrin, lika många personer i åldersgrupperna över och under 45 år. Patienter/klienter rekryteras via de psykiatriska kliniker och SiS-institutioner som ingår i detta projekt.

Frågeformulär. En frågeguide skapas som har två delar. Den första delen är en semistrukturerad guide med frågor om patienters uppfattning av institutionsmiljön och vad som gör den trygg respektive otrygg. Här ställs frågor om hur patienten uppfattar betydelsen av 1) avdelningsmiljöns utformning, 2) avdelningens rutiner och regler, 3) personalens förhållningssätt till patienter och 4) andra patienters närvaro. I den andra delen används kritiska incidentmetoden för att fråga om två händelser med våld eller hot (se delstudie 1 för frågor). Deltagarna ombeds att beskriva de två fall som inträffat under de senaste åren som personligen berört dem mest. Följdfrågor utifrån kritiska incidentmetoden kommer att ställas. I intervjuerna kommer också följdfrågor om den intervjuades syn på personalens hanterande eller ignorerande av situationer som den intervjuade patienten ansåg vara våldsamma eller hotfulla.

Genomförande. Först kommer vi att informera de kliniker där vi vill göra studien om studiens upplägg. Därefter efterfrågar vi listor på patienter från klinikerna som är aktuella för studien. Ett urval görs och patienter tillfrågas om de vill delta i intervjun. Vi kommer att betona frivilligheten i deltagandet. Samtliga LRV-patienter intervjuas på sina kliniker eftersom vårdtiderna där är långa. Däremot kan andra patienter komma att intervjuas efter utskrivning i en miljö där de känner sig trygga. Frågeguide används och intervjuer spelas in som ljudfiler.

Analys. Kvalitativ innehållsanalys [49] används med stöd av programvaran NVivo. Två separata analyser görs, en med unga patienter/klinter och en med vuxna patienter. Vi kommer att beakta kön och ålder i analysen. Först utgår analysen från frågan: Vad konstituerar en trygg respektive otrygg avdelningsmiljö ur ett patientperspektiv? Därefter frågan: Vilka situationer uppfattar patienter som mest våldsamma eller hotfulla samt hur hanteras dessa av patienter och personal? Den första frågan analyseras med induktiv innehållsanalys, medan den andra är mer deduktiv och utgår från de kritiska incidenterna som patienter har beskrivit i intervjuer. I analysarbetet görs först en tematisering [50] av två personer var för sig, varefter skillnader i analyserna diskuteras med två andra forskare. När en samsyn har nåtts görs en andra analysomgång som sedan diskuteras med samtliga tills samsyn uppnåtts. Därefter görs en tolkning av tematiseringen [51, 52].

Delstudie 5. Etik, bemötande och säkerhet. Förslag till bemötandestrategier i slutenvården.

Syfte. Vi kommer att presentera preliminära resultat och förslag till åtgärder för att hantera hot och våld på institutionen för att få ta del av deltagarnas synpunkter. Syftet är att få en ekologisk validitet [56] i de resultat som vi ska publicera och att få idéer för att utveckla strategier för hanteringen av hot och våld i slutenvården.

Design. Ett reflekterande seminarium genomförs där vi presenterar våra preliminära resultat och tankar om förebyggande åtgärder. Deltagarna indelas i fokusgrupper där de under strukturerade former får diskutera de idéer till bemötandestrategier och förebyggande åtgärder som vi föreslår utifrån de två första delstudierna och annan forskning. Synpunkter och idéer från fokusgrupperna presenteras i slutet av dagen och dessa diskuteras gemensamt. Att på detta sätt ta tillvara deltagarna synpunkter har tidigare använts i t ex primärvården [59] och arbetssättet har visat sig fungera bra.

Urval. Personal, inkl. enhetschefer, som arbetar vid enheter som har varit delaktiga i projektet, i första hand i delstudie 2 ingår. Vi vill också ha deltagande från några patienter som deltagit i studien. Sammanlagt kan ca 40 personer delta.

Genomförande. Resultatet och förslag till strategier för prevention av hot och våld presenteras för deltagarna. Denna presentation bygger på ett skriftligt diskussionsunderlag som skickas till deltagarna en vecka före seminariet. Efter en kort diskussion genomförs fokusgrupper där resultaten från studien diskuteras. Minst tre fokusgrupper med 6-8 personer i vardera ska genomföras i sådan ljudmiljö att ljudinspelning av diskussionen är möjlig. Även diskussionen i helgrupp ska spelas in. Ljudfilen skriv sedan ut som text.

Analys. De tidigare gjorda analyserna i NVivo ska kompletteras med resultat från fokusgrupperna och diskussionen i helgrupp för att validera resultaten.

Relevans

Resultatet från de fem delstudierna och tidigare forskning ska utgöra bas för realistiska förslag till åtgärder för prevention av hot och våld med ett etiskt förhållningssätt. Studierna inkluderar frågor om fysiska risker i arbetsmiljön och resultaten ska belysa hur slutenvårdsmiljön bäst kan utformas med hänsyn till personalens hälsa, säkerhet och utveckling och samtidigt skapa en trygg och rehabiliterande miljö för patienter/klienter. Vi menar att projektets valda ansats kan ge underlag för att formulera preventionsstrategier baserade på etik, bemötande och säkerhet. Steget bedöms vara förhållandevis kort från färdigt forskningsresultat till en implementering av nya förhållningssätt, som sedan kan utvärderas i kommande studier. Resultaten skulle ge ett bidrag såväl teoretiskt som i praktisk tillämpning. Vår bedömning är att projektets resultat bör kunna vara till nytta även i andra sammanhang där vårdgivare och myndigheter möter sjuka eller på annat sätt utsatta människor. Delstudierna kopplar samman patienters/klienters och anställdas syn med verksamhetens arbete med etik, bemötande och säkerhet. I studie 5 kan de tidigare studierna användas för att ta fram nya realistiska idéer för interventioner, implementering och metodutveckling i syfte att skapa trygga miljöer inom slutenvården.

Etiska frågor

Personalens och patienternas medverkan i studierna kommer att bygga på frivillighet genom informerat samtycke. Det finns en risk att personal, men även patienter, kan bli igenkända i materialet. Insamlade data kommer därför att hanteras med höga säkerhetskrav och inga obehöriga kommer att ha tillgång till dem. Vid såväl Psykiatriskt forskningscentrum som vid Arbets- och miljömedicinska kliniken finns mångårig vana att handskas med forskning och denna typ av personuppgifter. I båda dessa verksamheter finns rutiner för att hantera de säkerhetskrav man kan och bör ställa på forskning av den typ som här är aktuell. Resultaten kommer att sammanställas och publiceras på ett sådant sätt att enskilda personer inte ska kunna identifieras. Ett sätt att göra detta på är att skapa typfall i analysen. Vi bedömer att detta är möjligt även gällande chefsintervjuerna, men om det uppstår tveksamheter kring detta kommer intervjupersonerna att tillfrågas innan publicering.

Referenser

  1. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1993:2.
  2. Miranda H, Punnett L, et al (2011). Violence at workplace increases the risk of musculoskeletal pain among nursing home workers. Occup Environ Med 68:52-7.
  3. Arnetz, JE & Arnetz BB (2001). Violence towards care staff and possible effects on the quality of patient care. Soc Sci Med.52:417-427
  4. Vålds och hotincidenter 2009. Rapporterade till HK. Rapport Dnr: 26-586-2010. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Hämtat den 16 maj 2012 från http://www.stat-inst.se/Documents/statistik/incidentstatistik/sis-valds-och-hotincidenter-2009.pdf
  5. Calton, T. & Arcelus, J. (2003). Adolescent units: a need for change? Psychiatry Bulletin 27, 292-294.
  6. Ryan EP, Aaron J, Burnette ML, Warren J, Burket R, Aaron T (2008). Emotional Responses of Staff to Assault in a Pediatric State Hospital.jaapl 36(3):360-368.
  7. Hobbs FD (1991). Violence in general practice: A survey of general practitioners’ views. BMJ 302, 29-32.
  8. Fitzpatrick TK (1998). The Waiting Room: A Potential Time Bomb. [ java: J Healthc Prot Manage,javascript:AL_get(th ... Manage.'); ]15:47-53.
  9. Cembrowicz SP & Shepherd JP (1992). Violence in the accident and emergency department. Med Sci Law 32:118-22
  10. Elbogen, EB & Johnson, SC (2009). The Intricate Link between Violence and Mental Disorder. Results from the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions.EM Arch Gen Psychiatry 66:152-161
  11. Landau S F & Bendalak Y (2007). Personnel exposure to violence in hospital emergency wards: a routine activity approach. Aggressive Behavior 34:88-103.
  12. Pelto-Piri V, Engström K, Engström I (ej pub). Staffs’ perceptions of the ethical landscape in psychiatric inpatient care - A qualitative content analysis of ethical diaries. Under review i Clinical ethics.
  13. Raboch J, Kalisová L, et al (2010). Use of coercive measures during involuntary hospitalization: findings from ten European countries. Psychiatr Serv, 61:1012-7.
  14. Papadopoulos C, Ross J,et al (2012). The antecedents of violence and aggression within psychiatric in-patient settings. Acta Psychiatrica Scandinavica 125(6):425-439.
  15. Gilburt H, Rose D, Slade M (2008). The importance of relationships in mental health care: A qualitative study of service users' experiences of psychiatric hospital admission in the UK. BMC Health Services Research, 8:92
  16. Björkdahl A (2010). ViEM[olence prevention and management in acute psychiatric care. Aspects of nursing practice. ]Avhandling. Department of clinical neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
  17. Dallender J, Nolan P, et al. (1999). A Comparative Study of the Perceptions of British Mental Health Nurses and Psychiatrists of their Work Environment, Adv Nurs; 29:36-43.
  18. Pelto-Piri V, Engström K, Engström I (2012). The ethical landscape of professional care in everyday practice as perceived by staff - A qualitative content analysis of ethical diaries written by staff in child and adolescent psychiatric in-patient care. CAPMH, 6:18.
  19. Engström K (2008). Delaktighet under tvång. Om ungdomars erfarenhet i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård. Avhandling. Örebro Universitet.
  20. Engström I (red) (2006). Tvingad till hjälp – om tvång, etik och tillit i barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Lund: Studentlitteratur.
  21. Kjellin L, Thorsén H, et al (2013). Etik och moralisk stress diskuteras sällan inom psykiatrin. Olika syn på etiska problem bland verksamhetschefer och personal, visar enkät.STRONG Läkartidningen 110:150-3.
  22. Lévinas, Emmanuel (1979/1992): Tiden och den andre. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings förlag.
  23. Sandman L, Munthe C (2009). Shared Decision-making and patient autonomy. Theor med Bioeth, 30:289-310
  24. Mattsson T (2008). Ungas Delaktighet. Exemplet institutionsvård. Forskningsrapport 2008:2. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
  25. Shattell MM, McAllister S, Hogan B, Thomas SP. (2006). "She took the time to make sure she understood": mental health patients' experiences of being understood. Arch Psychiatr Nurs, 20:234-41.
  26. Eriksson T, Åkerman S (2011). Slutstation rättspsyk: Om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott.STRONG  Stockholm: Natur & Kultur.
  27. Olofsson B, & Jacobsson L (2001) A Plea for respect: involuntarily hospitalized psychiatric patients´ narratives about being subjected to coercion. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 8, 357-366
  28. Shattell MM, Andes M, & Thomas S. (2008). How patients and nurses experience the acute care psychiatric environment. Nursing Inquiry 15:242–250
  29. Johansson, I. M., Lundman, B. (2002). Patients´ experience of involuntary psychiatric care: good opportunities and great lossesEM[. ]Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 9, 639-647.
  30. Shattell MM. (2004). Nurse-patient interaction: a review of the literature. J Clin Nurs, 13:714-22.
  31. Olofsson B, Norberg A. (2001). Experiences of coercion in psychiatric care as narrated by patients, nurses and physicians. J Adv Nurs, 33:89-97.
  32. Schröder A, Lundqvist LO (2013). The Quality in psychiatric care – forensic in-patient staff (QPC-FIPS) instrument: Psychometric properties and staff views of the quality of forensic psychiatric services in Sweden. Journal of forensic nursing 9:225-234.
  33. Schröder A, Björk T (2012). Patients’ judgements of quality of care in psychiatric observation and intensive in-patient care. Journal of Psychiatric Intensive Care, Available on CJO doi:10.1017/S1742646412000313
  34. Hermodsson A, Hansson C (2005). ”Demokrati i det lilla”. Ungdomars delaktighet i sin behandling. Forskningsrapport 2005:2. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
  35. Palm J (2003). Ungdomars upplevelse av sluten ungdomsvård. En jämförelse med LVU och fängelse. Forskningsrapport 2003:2. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
  36. Colnerud G (1999). Etik och ungdomsvård. En empirisk studie av anställdas etiska problem inom tvångsvård av ungdomar. Forskningsrapport 1999:2. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
  37. Fulford KWM, Thornton T, Graham G (2007). Oxford Textbook of Philosophy and Psychiatry. UK: Oxford University Press.
  38. Atchison GM. (2007). Values congruency: A qualitative investigation into how first-level managers view congruence between personal values and corporate values. Dissertation Capella University.
  39. Warg L-E, Mölleby G, Hansson A-S, Vihlborg P, Hansson P, Bryngelsson I-L. (2013). Kyrkan är nog en lite speciell arbetsplats. Arbetsmiljö, ohälsa, sjukskrivning i fyra kristna samfund. Slutrapport till AFA Försäkring. Dnr 100020.
  40. Kouzes J, Postner B. (2007). The Leadership Challange. Publisher: Wiley
  41. Henriksen J-O & Vetlesen A (2001). Etik i arbetet med människor. Lund: Studentlitteratur.
  42. OSHA (2004). Guidelines for preventing workplace violence for health care and social workersSTRONG OSHA 3148-01R. 2004. Hämtat den 16 maj 2010 från http://www.osha.gov/Publications/osha3148.pdf
  43. Lundquist L (1998) Demokratins väktare: Ämbetsmännen och vårt offentliga etos. Lund: Studentlitteratur.
  44. Dagens medicin (2008). Bättre kommunikation väg till mindre våld inom psykiatrin. Hämtat den 7 maj 2012 från http://www.dagensmedicin.se/jobb/relationer/battre-kommunikation-vag-till-mindre-vald-inom-psykiatrin/
  45. Lindström, K., Dallner, M., et al. (1997). Review of Psychological and Social Factors at Work and Suggestions for the General Nordic Questionnaire, QPS Nordic. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers. Nord 1997:15.
  46. Westlander G (1999). Det kvalitativas relation till det kvantitativa: En tillbakablick på arbetslivsforskning. I Jitka Lindén, Gunnela Westlander, Gunnar Karlsson (red). Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning.
  47. Hensing, G. Timpka, T. & Alexanderson, K. (1997). Dilemmas in the daily work of social insurance officers. Scandinavian journal of social welfare, 6, (301-309).
  48. Pelto-Piri, V (2003). När det händer! Analys av våldsincidenter som inträffat inom psykiatrin och habiliteringen. Rapport nr 5. PPH, Örebro läns landsting (Finansiering: VINNOVA).
  49. Krippendorff K. (2004). Content analysis: An introduction to its methodology (2nd ed). Thousand Oaks, CA: Sage.
  50. Graneheim UH, Lundman B: Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse educ today 2004, 24:10EM[5-112]
  51. Sandelowski M, Barroso J: Finding the findings in qualitative studies. J Nurs Scholarship 2002, 43:213-219.
  52. Ponterotto JG: Brief Note on the Origins, Evolution, and Meaning of the Qualitative Research Concept “Thick Description”. TQR 2006, 11:538-549.
  53. Yin RK (2003): Case Study Research. Thousand Oaks, California: Sage Pub.
  54. Ferrinho P, Biscaia A, et al (2003). Patterns of perceptions of workplace violence in the Portuguese health care sector. Hum Resour Health. 1(1):11.
  55. Wibeck V (2000). Fokusgrupper. Om fokuserande gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
  56. Lawrenz F, Keiser K, Lavoie B (2003). Evaluative sites visits: A methodological review. American journal of evaluation 24:341-352.
  57. Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
  58. Krippendorff K: Ecological Narratives; Reclaiming the Voice of Theorized Others.EM In:EM Ciprut JV (ed) The Art of the Feud: Reconceptualising International Relations. Westport, CT: Praeger pub, 2000:1-26.
  59. Naish J, Carter YH, et al (2002). Brief encounters of aggression and violence in primary care: a team approach to coping strategies. Fam Pract. 19(5):504-10.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Forskning och utbildning - Universitetssjukvårdens forskningscentrum workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14
Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område thorax kärl diagnostik - Arbets- och miljömedicinska kliniken workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Medarbetare i projektet

Veikko Pelto-Piri
Utredare, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Område psykiatri

Roll i projektet

checked Medarbetare
Ulrika Hylén
Sjuksköterska, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Område psykiatri, Universitetssjukvårdens forskningscentrum

Roll i projektet

checked Medarbetare
Tabita Sellin Jönsson
Forskningshandledare/psykoterapeut, Område psykiatri, Universitetssjukvårdens forskningscentrum

Roll i projektet

checked Medarbetare
Ingemar Engström
Forskningshandledare, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Hälsovetenskaper, Område psykiatri

Roll i projektet

checked Medarbetare
Lars-Erik Warg
Beteendevetare, Arbets- och miljömedicinska kliniken

Roll i projektet

checked Medarbetare

Slutrapport

Publikationer


Hot och våld i slutenvård, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/233291