Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT)
Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT)
Project number : 233491
Created by: Lars Kjellin, 2017-10-23
Last revised by: Lars Kjellin, 2018-12-19
Project created in: FoU Region Örebro län

CompletedCompleted
2013-04-01
Rekrytering/datainsamling pågår

Registeranmälan

  1. Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) - intervjustudie, PUL-anmälan
  2. Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT), Projektbeskrivning

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Med inspiration från de nationell modell ("Samverkam mot alkohol och droger i trafiken", SMADIT) startades 2006 ”Örebro län för en drogfri trafik” (SMADIT-Ö), somrymmer aktiviteter som genomförs av fler huvudmän i samverkan. När polisen griper en person för rattfylleri, eller för framförande av fordon under drogpåverkan, ska personen erbjudas en samtalskontakt inom 24 timmar med kompetent personal inom beroendevården. Beroendevården erbjuder också patienten vidare kontakt med kommunernas socialtjänst eller frivården. Polisen har en lokal på Beroendecentrum dit polisen för de gripna för provtagningar, vilket underlättar överlämningen mellan polis och beroendevård. SMADIT-Ö omfattar även personer som gripits för narkotikabrott i samhället, inte bara i trafiken, samt personer som är misstänkta för olaglig dopning.

Studiens syfte är att kartlägga alkohol- och drogrelaterade olyckor, brottslighet, återfall i drog/-rattfylleri samt sjukfrånvaro relaterat till SMADIT-Ö, samt undersöka vilka faktorer har betydelse för om gripna personer tackar ja eller nej till vårdinsatsen.

Projektet förväntas ge kunskap avseende om metoden kan bidra till en minskning av alkohol/drogrelaterade olyckor, samt minskad kriminalitet och minskade sjukskrivningstal och bidra till att utveckla insatserna för dem som erbjuds behandlingskontakt. 

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Psykiatri


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

F99-F99 Ospecificerad psykisk störning

Multicenterstudie

Nej

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=   840 + 172

Vetenskaplig sammanfattning

Bakgrund och syfte

Antalet personer som dödats i trafiken i Sverige har minskat från ungefär 1400 per år under 1960-talet till ungefär 450 under åren 2005 till 2007. År 2011 dödades preliminärt 334 personer i polisrapporterade vägtrafikolyckor. Antalet svårt skadade var preliminärt 3180 (Trafikverket 2012). Andelen alkoholrelaterade dödsolyckor uppgår årligen till ungefär 25 procent. Jones m.fl. (2009) utförde obduktioner på samtliga förare som dödades i trafiken i Sverige mellan 2003 och 2007. I 22 procent av fallen hade förarna haft högre än 0,2 promille i blodet. När det gäller andra droger, för vilka det är nolltolerans, var motsvarande siffra 18 procent. Studien visade också att det fanns en tydlig genusaspekt när det gäller dödade i trafiken då 93 procent av dem som dödades i trafikolyckor och som hade en alkoholhalt i blodet överstigande den lagliga gränsen var män. Bland dem som dödades med andra droger än alkohol i blodet var 83 procent män. För antalet alkoholrelaterade trafikolyckor utan dödlig utgång finns inte tillförlitlig statistik (Vägverket, 2008).

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har antalet anmälda rattfylleribrott varierat mellan 12 000 och 18 000 under en tioårsperiod (Brå, 2008). Under 2008 anmäldes 18 915 rattfylleribrott och 12 289 drograttfylleribrott, dvs. totalt 31 000 anmälningar för dessa brott. Brå menar att antalet anmälda rattfylleribrott till stor del påverkas av polisens aktiviteter för att kontrollera dessa brott. Statistiken för kontroll av rattfylleri under åren 2004 till 2007 visar på en ökande aktivitet hos polisen. Under 2004 utfördes ca 1,5 miljoner alkoholutandningsprov och motsvarande siffra för 2008 var drygt 2,5 miljoner. Goss m.fl. (2008) menar emellertid att det inte har påvisats något starkt samband mellan ökad polisaktivitet och reducering av alkoholrelaterade olyckor och skador.

Mycket tyder på att det sker en faktisk ökning av rattfylleribrottsligheten. Brå (2008) kopplar denna ökning till en generellt sett ökad alkoholkonsumtion i samhället. Det finns ett dokumenterat samband mellan ökad alkoholkonsumtion och antal rattfylleribrott (Brüde & Wiklund 2008). Många av dem som grips för rattfylleri eller kör drogpåverkade har eller riskerar att utveckla missbruk och beroendeproblematik. Lite är dock känt om effekterna av olika metoder för att identifiera och erbjuda råd, stöd och behandling för dessa personer (Socialstyrelsen 2006).

Stora resurser satsas såväl i Sverige som internationellt på att minska antalet trafikolyckor. Vägverket har under ett flertal år bedrivit ett arbete för att förebygga och förhindra att personer kör påverkade av alkohol eller andra droger. I Skellefteå utvecklade polisen och beroendevården under åren 1997-1999 en modell, den s.k. Skelleftemodellen, som baserades på samverkan mellan i första hand polis, sjukvård och socialtjänst. Grundtanken var att personer som greps för rattonykterhet/rattfylleri inom 24 timmar skulle erbjudas en kontakt med beroendevården eller socialtjänsten (Brännström & Häggblom 2005). Genom att erbjuda stöd och hjälp till dessa personer kan modellen på sikt bidra till att antalet personer som återfaller till att framföra fordon i påverkat tillstånd minskar. Modellen som senare kom att gå under benämningen ”Samverkan mot alkohol och droger i trafiken” (SMADIT) har sedan spridits nationellt och tillämpas i nästan samtliga kommuner i landet.

Med inspiration från SMADIT påbörjades ett samverkansarbete mellan Örebro läns landsting, länets kommuner, Polisen i Örebro län, Vägverket, Kriminalvården och brukarorganisationen. Gemensamt formulerade dessa intressenter en länsstrategi för en drogfri trafik, ”Örebro län för en drogfri trafik” (SMADIT-Ö), som startade 2006. Formellt är SMADIT-Ö förankrat i Samhällsråd T, ett råd bestående av landstingsdirektör, landshövding, regionförbundsdirektör och länspolismästare. I Samhällsråd T:s verksamhetsplan finns SMADIT-Ö nämnt som ett särskilt samverkansprojekt.

SMADIT-Ö rymmer aktiviteter som genomförs av fler huvudmän i samverkan. När polisen griper en person för rattfylleri, eller för framförande av fordon under drogpåverkan, ska personen erbjudas en samtalskontakt med kompetent personal inom beroendevården i direkt anslutning till gripandet. Vid beroendevården erbjuds motiverande samtal och ev. tas blodprover. Personalen går tillsammans med patienten igenom ett frågeformulär. Ett återbesök planeras in inom tre veckor. Beroendevården erbjuder också patienten vidare kontakt med kommunernas socialtjänst och om det är aktuellt förmedlar beroendevården även kontakt till frivården. Socialtjänsten erbjuder ett antal rådgivande samtal för att tillsammans med klienten komma fram till om det finns behov av mer långsiktig och strukturerad behandling.

Under tiden som SMADIT-Ö genomförts har delar utvecklats och utvidgats. T.ex. har polisen i samarbete med Beroendecentrum etablerat en lokal på Beroendecentrum dit polisen för de gripna för provtagningar, vilket underlättar överlämningen mellan polis och beroendevård. Under 2008 kom SMADIT-Ö även att omfatta personer som gripits för narkotikabrott i samhället, inte bara i trafiken. Från 2012 ingår även personer som är misstänkta för olaglig dopning . Samarbetet med Frivården har också utvecklats. SMADIT-Ö står i ständig utveckling och har ännu inte nått sin slutgiltiga form.

På uppdrag av Vägverket har Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) genomfört en nationell utvärdering av Skelleftemodellen. Syftet med utvärderingen var att analysera hur arbetet med modellen fungerat i kommuner och regioner. Vidare ingick i utvärderingen att identifiera huvudsakliga brister i modellen, samt att analysera och lämna förslag till hur man kan komma till rätta med dessa (Hrelja m.fl., 2009). Utvärderingen visade att det överlag fanns en positiv grundinställning till modellen, men visade sammantaget att det inte fanns en gemensam modell som utformats och tillämpats på ett liknande sätt i ett nationellt perspektiv. Utvärderarna efterfrågade ett tydliggörande av utformningen och tillämpningen av de bärande idéerna, samt ett klarläggande om vad som organisatoriskt är eftersträvansvärt. Utvärderarna menade därmed att det finns behov av bättre styrning och rutiner för det lokala arbetet, och framförde även kritik mot att det inte finns gemensamma mål formulerade. De menade att detta försvårade möjligheten att följa upp och utvärdera effekterna, samt att göra jämförelser mellan kommuner, län och regioner.

Andra områden som utvärderarna ansåg att det fanns behov att utveckla var att utarbeta rutiner för hur drograttfylleri ska hanteras, insatser för specifika grupper som t.ex. de som vid provtagning med Evidencer [1] visar värden under straffgränsen, samt att undersöka benägenheten hos yngre personer att tacka ja till råd och stöd. Övriga förslag till förbättringar handlade om att det saknades kunskap om sambandet mellan rattfylleristernas (gäller även drograttfyllerister även om det inte nämns) upplevelser av mötet med organisationerna och skälen till att de kom att tacka ja eller nej till erbjudandet av vård och stöd.

Mot bakgrund av bl.a. den utvärdering som VTI genomfört finns det skäl att mer i detalj ta fasta på och utveckla SMADIT-Ö utifrån de brister som lyftes fram. Det saknas dessutom kunskap om specifika framgångsfaktorer för hur samarbetsprojekt av det här slaget påverkar behandling och trafiksäkerhet.

Under de år som SMADIT-Ö har varit en del av Beroendevårdens och polismyndighetens reguljära verksamhet har man kunnat dra erfarenhetsbaserade slutsatser om att metoden till stora delar fungerar. Det saknas dock en ordentlig dokumentation/manual och systematisk uppföljning och utvärdering. Leder arbetsmetoden till att drogmissbrukare upphör med sitt vanemönster och därmed även bryter med sitt kriminella leverne? Vilka steg i metoden är centrala och var kan förbättringar genomföras? Är metoden användbar i så motto att den kan bli en nationell arbetsmodell för polis och landsting?

Syfte och frågeställningar

Föreliggande projekt planeras för att utvärdera om det finns indikationer på att arbetssättet i Örebro län ger några påvisbara samhällseffekter. Syftet är att kartlägga alkohol- och drogrelaterade olyckor, brottslighet, återfall i drog/-rattfylleri samt sjukfrånvaro relaterat till SMADIT-Ö. De mer specifika frågeställningarna är:

  1. Är antalet återfall i drog/-rattfylleribrott lägre för de personer som tackat ja till vårdinsats i direkt anknytning till gripandet jämfört med dem som tackat nej? En delfråga här gäller återfall för de personer som genomgått ett integrerat program med SMADIT-Ö och den särskilda körkortsmottagningen.
  2. Är annan brottslighet, fördelat på t ex andra trafikbrott, våldsbrott och stöld, mindre förekommande hos de personer som tackat ja till vårdinsats i direkt anknytning till gripandet jämfört med dem som tackat nej?
  3. Är sjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsersättning mindre förekommande hos de personer som tackat ja till vårdinsats i direkt anknytning till gripandet jämfört med dem som tackat nej?
  4. Vilka faktorer har betydelse för om gripna personer tackar ja eller nej till vårdinsatsen?

Metoder

Övergripande dokumentation och kartläggning

Som en del i projektet kommer metodens samtliga moment, kompontenter och aktörer att dokumenteras, d.v.s en manual för SMADIT-Ö ska tas fram. Det finns en sammanställning gjord under 2011 och en hel del material finns redan framtaget som kan nyttjas till författandet av manualen. Vidare kommer ytterligare studier av det nationella och internationella kunskapsläget att genomföras för att utröna förekomsten av liknande arbetsmetoder och studera om dessa har underkastats vetenskaplig granskning.

Aggregerade data kommer att inhämtas från nationella databaser. Statistik avseende Örebro län kommer därvid att jämföras med uppgifter från jämförbara län som arbetar enligt SMADIT och med utvecklingen i riket som helhet. Uppgifter om antalet alkohol- och/eller drogrelaterade vägtrafikolyckor i Örebro län, andra jämförbara län och riket i sin helhet under tolvårsperioden 2000 -2012 planeras så långt möjligt inhämtas från Transportstyrelsens databas STRADA, och statistik över alkoholrelaterade dödsolyckor från Trafikverkets djupstudier. Uppgifter om antalet alkohol- och/eller drogrelaterade brott, fördelade på brottstyper, i Örebro län, andra jämförbara län och riket i sin helhet under tolvårsperioden 2000-2012 inhämtas från Brottsförebyggande rådet, Brå.

För att besvara projektets specifika frågeställningar kommer flera olika metoder och datakällor att behöva användas.

Uppgifter från nationella databaser avseende identifierade personer

Som en del i SMADIT-Ö finns ett flödesschema som kan följas från det att personen grips av polisen ute på gatan, till dess att personen väljer att ingå i ett behandlingsprogram. Uppgifter hämtas i första hand från de olika huvudmän som samverkar inom ramen för SMADIT-Ö. Samtliga personer som varit föremål för SMADIT-Ö under åren 2009-2012 delas in i två grupper, dels de personer som tackat ja till vårdinsats i direkt anknytning till gripandet och dels de som tackat nej. Personer som genomgått ett integrerat program med SMADIT-Ö och den särskilda körkortsmottagningen utgör en särskild subgrupp, och materialet uppdelas därutöver på personer som gripits för drog-/rattfylleri, grovt rattfylleri och ringa narkotikabrott.

Grupperna jämförs med avseende på återfall i brott under perioden 2009 – 2012 fördelat på olika brottstyper, baserat på uppgifter som hämtas från Brå (Frågeställningarna 1 och 2) och med avseende på sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan (Frågeställning 3).

Intervjudata

Registerdata behöver kompletteras med uppgifter direkt från berörda personer. Långt ifrån alla som återfaller i rattfylleri blir upptäckta. Försäkringskassans statistik täcker inte all sjukfrånvaro, och tidigare forskning har visat att självrapporterad sjukfrånvaro överensstämmer väl med objektiva data (Linton 2011). För att få kunskap om möjliga framgångsfaktorer för SMADIT-Ö behöver också berörda personer tillfrågas om varför de väljer att tacka ja respektive nej till vårdinsatsen.

De personer som under 2013 blir aktuella för SMADIT-Ö, dvs grips av polis misstänkta för rattonykterhet, rattfylleri, narkotikabrott eller olaglig dopning och förs till Beroendecentrum, tillfrågas om deltagande i en studie omfattande personliga och/eller telefonintervjuer vid tre tillfällen. Både personer som tackar ja och som tackar nej till vårdinsats tillfrågas. Personer som inte är hemmahörande i Örebro län, redan tidigare tackat ja till medverkan och införts på nytt, inte är kontaktbara pga av kraftig alkohol-/drogpåverkan, har en drogutlöst psykos eller annan svår psykisk ohälsa som omöjliggör deltagande samt är starkt aggressiva exkluderas.

Eftersom vissa intervjufrågor är öppna görs ljudinspelning av samtliga intervjuer. Den första intervjun genomförs i nära anslutning till gripandet och innehåller frågor om alkoholvanor, droganvändning, omständigheter kring gripandet, hur man uppfattar SMADIT-Ö och varför man tackade ja eller nej. Uppföljande intervjuer med frågor om alkoholvanor, droganvändning, återfall i drog-/rattfylleri samt sjukskrivning genomförs efter sex och tolv månader.

Etiska överväganden

Nationell statistik kommer att samlas in på aggregerad nivå där det inte är möjligt att urskilja enskilda personers uppgifter.

När det gäller uppgifter från nationella databaser avseende identifierade personerEM avses uppgifter på individnivå insamlas utan att samtycke från berörda individer kan erhållas. Vi bedömer att det inte är praktiskt genomförbart att kontakta och informera enskilda personer och inhämta deras samtycke till att hämta uppgifter ur lokala och centrala register. Varje enskild person som kommer att ingå i studien får en unik kod som kommer att användas i listor och i databas. Personnummer kommer endast att användas för att identifiera och finna personerna i de olika källorna. Listan med de unika koderna kopplade till personnummer kommer att förvaras åtkomlig endast för behöriga personer. De uppgifter som erhålls från Brå och försäkringskassan kommer att vara anonymiserade. Data kommer att presenteras på aggregerad nivå på ett sådant sätt att det inte är möjligt att härleda svaren till enskilda personer.

Intervjustudien kommer att bygga på informerat samtycke. Personer som inkluderas kommer att kontaktas och ges information om studiens syfte, vad det innebär att delta samt att deltagande är frivilligt och att det när som helst kan avbrytas utan angivande av orsak och utan att det kommer att påverka eventuella pågående eller framtida behandlingsinsatser. Data kommer att presenteras på ett sådant sätt att det inte är möjligt att härleda svaren till enskilda personer.

Ansökan om etikprövning insändes till Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala.

Betydelse

Idag finns det projekt och aktiviteter kring det aktuella området som visar att det finns potential att med ett kunskapsbaserat och problemorienterat arbetsätt arbeta mot ratt- och drograttfylleri i syfte att reducera återfall. Ett offensivt arbete från polisen och från beroendevården i termer av att man direkt tar sig an en person i den svåra situation som ett ertappande innebär, skulle kunna ge en större effekt genom att personen ifråga direkt hamnar hos beroendevården och det inte förflyter någon tid mellan upptäckt och vårdinsats. Den lovande metoden SMADIT-Ö kommer genom denna aktivitet att grundligt dokumenteras och underkastas en första systematisk utvärdering.

Under projektperioden avses en vidare design av experientiell karaktär utarbetas för att i en senare studie så långt som möjligt kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser om metodens effekter - bl.a. när det gäller om metoden fungerar i betydelsen att de som blir föremål för den avslutar sitt drogberoende och väljer att leva ett laglydigt liv.

Referenser

Brüde U, Wiklund M. Trafiksäkerhetseffekter av åtgärder och tillståndsförändringar. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI rapport 610, 2008.

Brännström H, Häggblom J. Skellefteåmodellen. Ett samverkansprojekt kring rattonykterhet. En kritisk granskning av modellens tillämpning i Skellefteå och Umeå. Uppsats psykologi, Umeå universitet 2005.

Brå. Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 1997-2007. Brottsförebyggande rådet, publikation 2008:5.

Goss CW, Van Bramer LD, Gliner JA, Porter TR, Roberts IG, Disguiseppi C. Increased police patrols for preventing alcohol-impaired driving. Cochrane Database Syst Rev, 2008.

Hrelja R, Forsman Å, Forsberg I, Henriksson P, Wiklund M. Utvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen. Syntesrapport. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI rapport 637, 2009.

Jones A W, Kugelberg FC, Holmgren A, Ahlner J. Five-year update on the occurrence of alcohol and other drugs in blood samples from drivers killed in road-traffic crashes in Sweden. Forensic Sci Int, 2009 Feb 18 (E-pub ahead of print).

Linton S J. Correspondence of back pain patients’ self-reports of sick leave and Swedish National Insurance Authority register. Perceptual and Motor Skills 2011, 112, 133-137.

Socialstyrelsen 2006. Faktaunderlag till Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Socialstyrelsen. www.sos.se

Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Privat/Trafiksakerhet/Olycksstatistik/Vag/Nationell-statistik/Aktuell--manadsvis/ Uppgifterna hämtade 2012-02-23.

Vägverket. Alkohol, droger och trafik. 2008-06.


[1] Evidencer är det instrument som används på polisstationer för att mäta alkoholhalt i utandningsluften hos misstänkta rattfyllerister.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Forskning och utbildning - Universitetssjukvårdens forskningscentrum workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Slutrapport

Slutrapport

Kjellin L, Wadefjord A, Göthlin P. En studie av Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) i Örebro län. Region Örebro län, Rapport 2015-10-30.

https://www.trafikverket.se/contentassets/cb566e85690948179ff0ee90bd65545d/rapport_smadit_20151103.pdf


Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT), from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/233491