Ryggprojekt Sörmland, 1996
Projektledare Steven Linton
Ryggprojekt Sörmland, 1996
Projektledare Steven Linton

Project number : 236681
Created by: Ing-Liss Bryngelsson, 2017-12-05
Last revised by: Gunilla Hällzon, 2019-03-13
Project created in: FoU Region Örebro län

CompletedCompleted
1993-01-01
Rekrytering/datainsamling pågår

Registeranmälan

  1. Ryggprojekt Sörmland, 1996 Projektledare Steven Linton, PUL-anmälan
  2. Ryggprojekt Sörmland, 1996 Projektledare Steven Linton, Projektbeskrivning

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Eftersom det finns ett behov av förebyggande åtgärder syftade Ryggprojekt Sörmland till att kartlägga problem, identifiera riskfaktorer samt att utvärdera en åtgärd för att förebygga långvariga muskuloskeletala besvär. En nyckel till framgång i det förebyggande arbetet visar sig vara de psykosociala aspekterna. Det är Finsam Sörmland som tillsammans med Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro ligger bakom projektet, vilket resulterat i rapporten Ryggprojekt Sörmland.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Arbetsmedicin och miljömedicin


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

Z00-Z13 Kontakt med hälso- och sjukvården för undersökning och utredning

Multicenterstudie

Nej

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=-   

Vetenskaplig sammanfattning

En nyckel till framgång i det förebyggande arbetet visar sig vara de psykosociala aspekterna. Det är Finsam Sörmland som tillsammans med yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro ligger bakom projektet, vilket resulterat i rapporten Ryggprojekt Sörmland. Docent Steven J Linton, som tillsammans med psykolog Marianne Ryberg lett det nu avslutade projektet, berättar närmare om målsättningarna.

3 000 fick svara
Vi ville först ta reda på hur pass stort det här problemet är, därefter hur riskfaktorerna upptäcks och slutligen hur vi utvecklar förebyggande åtgärder för att förhindra att besvären blir till långvariga problem. Till hjälp i studierna togs
3 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 35 till 45 år, 1 500 från Nyköping och 1 500 från Eskilstuna.
Deltagarna fick svara på en enkel kortfattad enkät och resultatet blev anmärkningsvärt:
73 procent rapporterade att de haft ont i nacke, axlar eller rygg under det senaste året. Var fjärde hade betydande problem, 17 procent hade varit sjukskrivna för problemen under året och 14 procent hade varit hemma utan sjukskrivning. I genomsnitt hade deltagarna gjort 3,5 vårdbesök var under ett år.
Snabbt kan man alltså konstatera att det görs miljontals vårdbesök årligen på grund av besvär med nacke, axlar och rygg, samt att det är en liten del av de som har besvär som står för en stor del av vårdkonsumtion och frånvaro, konstaterar Steven Linton.

Ångest
Två grupper togs ut bland de som svarat på enkäten, en med besvärsfria deltagare, en där personerna hade påtagliga besvär med ofta återkommande värk. Grupperna följdes och riskfaktorerna för uppkomst och besvär kunde kartläggas. Det visade sig att vad som ökar risken för att besvären ska bli till problem allra mest är distress, det vill säga kroppens reaktion på stress.
Överlag så är det de psykosociala faktorerna, till exempel stress, ångest och depression, som är de största riksfaktorerna och som hindrar återhämtningen av besvären, säger Marianne Ryberg.
I det förebyggande arbetet bör det alltså tas ännu mer hänsyn till det psykosociala, även om det naturligtvis inte är så att alla med ryggont är stressade.
Nej så enkelt är det inte visar studierna, problemet är multidimensionellt. Förutom det psykosociala har arbetsmiljön och den fysiska funktionen stor betydelse för att problem med nacke, axlar och rygg ska utvecklas.
Marianne Ryberg drev en delstudie i projektet, där deltagare med påtagliga besvär erbjöds att vara med. De delades in i en behandlingsgrupp och en jämförelsegrupp. Behandlingsgruppen fick under sammanlagt tolv timmar lära sig hantera sin smärta med hjälp av tankar och beteenden, bland annat genom att snabbt kunna försätta sig i ett avslappnat tillstånd.

Hanterar smärtan
Vid uppföljningen ett år senare hade behandlingsgruppen bättre resultat än jämförelsegruppen vad gäller sjukskrivning och vårdbesök. Det tolkar vi som att vi fått igång en process, de här människorna har lärt sig hantera sin smärta bättre både psykiskt och fysiskt och de upplever att de mår bättre. En förändrad syn på besvär från nacke, axlar och rygg bör alltså äga rum. Marianne Ryberg poängterar dock att det inte är för att bortförklara smärtan patienten ska träffa en beteendevetare, en psykolog, utan för att få hjälp med att hantera smärtan.
Över 50 procent av utbetalda sjukpenningsdagar i Sörmland beror på problem med ryggar, axlar och nackar.

Sammanfattning
Eftersom det finns ett behov av förebyggande åtgärder syftade Ryggprojekt Sörmland till att kartlägga problem, identifiera riskfaktorer samt att utvärdera en åtgärd för att förebygga långvariga muskuloskeletala besvär. Ryggprojekt Sörmland inleddes med att 3000 enkäter skickades ut till slumpmässigt utvalda 35-45-åringar i Sörmland, 1500 boende i Eskilstuna kommun och 1500 i Nyköpings kommun och svarsfrekvensen blev 69%.

Förekomsten och konsekvenser (studie 1)
Syftet med delstudie 1 var att kartlägga förekomsten av muskuloskeletala besvär samt lidande, vårdkonsumtion och arbetsfrånvaro p g a besvären. 73 % uppgav att de hade haft smärta i nacke, axlar eller rygg de senaste
12 månaderna. Av de med besvär uppgav 25 % att smärtan var ett betydande problem. 17 % uppgav att de hade varit sjukskrivna under året. Dessutom hade 14 % varit frånvarande från arbetet p g a smärta i axlar, nacke eller rygg utan att vara sjukskrivna, t ex genom kompledighet. Det genomsnittliga antalet vårdbesök per person och år var 3,5. Både när det gäller sjukskrivning och vårdkonsumtion kan man konstatera att det är några få personer som har sjukskrivit sig i stor utsträckning samt sökt mycket vård. 6 % av de som uppgav att de hade besvär står för hälften av vårdbesöken medan mer än hälften av personerna med besvär inte har sökt vård någon gång.

Riskfaktorer och uppföljning (studie 2)
De som inte uppgav besvär i nacke, axlar eller rygg följdes under ett år. Det fanns två syften med delstudie 2:
a) Kartlägga hur många som utvecklade muskuloskeletala besvär under ett år.
b) Undersöka vilka riskfaktorer som verkade vara gemensamma för att utveckla muskuloskeletala besvär.
Riskfaktorer studerades på två sätt. I den första delen jämfördes de vid förmätningen som inte uppgav besvär med en grupp som uppgav betydande besvär. Resultatet visade att flera arbetsmiljöfaktorer samt psykosociala faktorer ökade risken att få betydande besvär. I den andra delen följde vi de utan besvär under året, för att försöka utröna vilka faktorer som är relaterade till att utveckla nack-, axel- eller ryggbesvär. Även här fann vi att arbetsmiljön och psykosociala faktorer var viktiga, även om sambanden inte var lika starka. Riskanalysen visar att de faktorer som uppvisar det starkaste sambandet till besvär var: kroppsliga orossymtom, fysisk funktion, om du är född utanför Sverige, belastning samt kön (kvinna). Så många som 21 % uppgav att de hade besvär vid uppföljningen, dessa var alltså besvärsfria ett år tidigare. De flesta hade dock lindriga besvär.
Jämförelsen med andra studier understryker betydelsen av psykosociala faktorer vid utvecklandet av muskuloskeletala besvär.

Gruppbehandling (studie 3)
De som vid den första enkäten uppgav att de hade påtagliga besvär men som inte hade varit sjukskrivna mer än 30 dagar det senaste året blev erbjudna att delta i delstudien och randomiserades antingen till en behandlingsgrupp eller en jämförelsegrupp. Behandlingen bestod av sex psykologledda gruppträffar (två timmar per gång). Den byggde på principer och metoder från kognitiv beteendeterapi och tanken var att patienterna skulle lära sig att hantera smärtan (coping) och kunna fortsätta arbeta samt ha en meningsfull fritid. Syftet med studien var att undersöka om en tidigt åtgärd kan förebygga att besvären från nacke, axlar eller rygg blir långvariga. Vid 1-årsuppföljningen visade behandlingsgruppen bättre resultat på 26 av 33 variabler, vilket var en signifikant förbättring. Behandlingsgruppen hade bättre resultat på bland annat variablerna arbetsfrånvaro, fysisk funktion, rädsla för rörelser samt vårdkonsumtion.

Slutsatser
De tre delstudierna visar sammantaget att muskuloskeletala besvär är ett stort problem för många människor.
• Hela 73 % av 3000 personer i Sörmland uppgav att de hade besvär. Man ska då notera att det är relativt unga personer som har inkluderats i studien, 35-45 år.
• 21 % av de personer som vid det första mättillfället uppgav att de inte hade muskuloskeletala besvär hade utvecklat besvär ett år senare. Det är således ett stort antal personer som utvecklar besvär i nacke, axlar eller rygg under ett år.
• Riskanalysen visar att psykosociala faktorer har stor betydelse vid utvecklandet av muskuloskeletala besvär
• En tidigt insatt åtgärd kan förebygga att muskuloskeletala besvär blir långvariga och att de påverkar arbete och fritid. Behandlingsgruppen uppvisar bland annat mindre .arbetsfrånvaro och vårdkonsumtion, bättre fysisk funktion och mindre rädsla för rörelser än jämförelsegruppen efter den genomförda interventionen.

Kognitiv beteendeterapi i gruppform verkar vara framgångsrik i att förebygga muskuloskeletala besvär och det behövs, enligt resultatet av Ryggprojekt Sörmland.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område thorax kärl diagnostik - Arbets- och miljömedicinska kliniken workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Slutrapport

Slutrapport

Rapporten

FINSAM

Försöksverksamhet med finansiell samordning i Södermanlands län 1993-1997

Ryggprojekt Sörmland Riskfaktorer och tidig beteendemedicinsk intervention vid muskuloskeletala besvär

ISBN 91-87500-94-9


Ryggprojekt Sörmland, 1996
Projektledare Steven Linton, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/236681