Utbrändhet i Örebro län, 2001
Projektledare Karin Lindblom och Edvard Lidén
Utbrändhet i Örebro län, 2001
Projektledare Karin Lindblom och Edvard Lidén

Project number : 239781
Created by: Ing-Liss Bryngelsson, 2017-12-20
Last revised by: Gunilla Hällzon, 2019-03-18
Project created in: FoU Region Örebro län

CompletedCompleted
2001-01-01
Rekrytering/datainsamling pågår
2006-12-31
Projektet avslutat

Registeranmälan

  1. Utbrändhet i Örebro län, 2001 Projektledare Karin Lindblom och Edvard Lidén, PUL-anmälan
  2. Utbrändhet i Örebro län, 2001 Projektledare Karin Lindblom och Edvard Lidén, Projektbeskrivning

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Denna avhandling består av två studier. Den första undersökte psykosociala arbetsfaktorers anknytning till utbrändhet samt förekomsten av olika nivåer av utbrändhet i normalbefolkningen. Den andra studerade vilka faktorer som kan predicera en försämring mot eller återhämtning från utbrändhet. Framförallt har utbrändhet påträffats i klientrelaterade yrken men på senare år har även andra yrkesgrupper drabbats. Båda studierna har samma undersökningsgrupp som utgick från en slumpmässigt utvald befolkning på 3 000 personer från Örebro län. Dessa var mellan 20–60 år och presumtivt yrkesarbetande. Resultaten visade att en knapp femtedel av normalbefolkningen hade en hög nivå av utbrändhet.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Arbetsmedicin och miljömedicin


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

Z00-Z13 Kontakt med hälso- och sjukvården för undersökning och utredning

Multicenterstudie

Nej

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=-   

Vetenskaplig sammanfattning

Denna avhandling består av två studier. Den första undersökte psykosociala arbetsfaktorers anknytning till utbrändhet samt förekomsten av olika nivåer av utbrändhet i normalbefolkningen. Den andra studerade vilka faktorer som kan predicera en försämring mot eller återhämtning från utbrändhet. Långvarig arbetsrelaterad stress som leder till utbrändhet har varit ett ökande problem, åtminstone i många länder i västvärlden, alltsedan 1970-talet. Framförallt har utbrändhet påträffats i klientrelaterade yrken, men på senare år har även andra yrkesgrupper  drabbats. I Sverige har sjukskrivningar ökat markant där orsaken är psykisk ohälsa i vilket utbrändhet ingår. Tidigare forskning av specifika yrkesgrupper har visat att psykosociala arbetsfaktorer men även individfaktorer som ångest och depression har ett samband med utbrändhet.

Denna avhandling ställer frågor som rör den yrkesarbetande normalbefolkningen. Båda studierna har samma undersökningsgrupp som utgick från en slumpmässigt utvald befolkning på 3 000 personer från Örebro län. Dessa var mellan 20–60 år och presumtivt yrkesarbetande.

Syftet i Studie I, en tvärsnittsstudie, var att undersöka olika nivåer av utbrändhet i en representativ yrkesarbetande population och dessutom att undersöka relationen mellan olika nivåer av utbrändhet och psykosociala arbetsfaktorer samtidigt som ångest, depression och insomni togs i beaktande. Resultaten visade att en knapp femtedel av normalbefolkningen hade en hög nivå av utbrändhet. Psykosociala arbetsfaktorer hade ett samband med hög nivå av utbrändhet även när det togs hänsyn till ångest, depression och insomni.

I Studie II, en uppföljning efter ett år, undersöktes hur psykosociala arbetsfaktorer och individfaktorerna depression, ångest och insomni kunde predicera en försämring eller en återhämtning från utbrändhet. Detta gjordes i den grupp som vid tvärsnittsstudien befanns vara i en mellannivå av utbrändhet. Resultaten pekade på att en faktor, hög nivå av ångest, kunde predicera en försämring från mellannivå av utbrändhet till hög nivå av utbrändhet ett år senare. Vidare fanns två faktorer som kunde predicera en förbättring: låg nivå av depression samt acceptabel arbetsbelastning.

Resultaten från dessa två studier visar för det första att en relativt stor andel av den yrkesarbetande befolkningen har en hög nivå av utbrändhet vilket är ett observandum i våra strävanden efter att minska ohälsan i Sverige. Fortfarande återstår kunskap om hur omfattande utbrändhet är i en normalpopulation. Här behövs framförallt mer kunskap kring klinisk utbrändhet. Frågor kan ställas kring vilka kriterier som ska ingå i begreppet utbrändhet och hur lång tid som ska gå innan utbrändhet utvecklas?
Konsensus behövs kring val av mätinstrument och gränsvärden för att mäta utbrändhet och vi behöver representativa populationsstudier från olika länder och kulturer.

För det andra visar avhandlingens studier att psykosociala arbetsfaktorer har en påverkan på utbrändhetsprocessen men att individfaktorer också spelar en viktig roll. Dessa individfaktorer har en betydelse i perspektivet av en ingång till en utbrändhetsprocess genom negativ perception av arbetet och arbetsplatsen  men  de har också betydelse i en återhämtningsprocess. En ”ond” cirkel inleds när händelser på arbetet som leder till en stressreaktion tolkas negativt och som ett hot som är svårt att hantera. Denna tolkning leder till fortsatta stressreaktioner som i förlängningen skapar en utbrändhetsprocess. En ”god” cirkel skapas när en händelse tolkas neutralt eller positivt vilket leder till en känsla av att ha kontroll och att ha copingresurser vilket i förlängningen  minskar  stressreaktioner. Den onda cirkeln kan brytas var som helst likväl som den goda cirkeln kan initieras varsomhelst. En förbättring av arbetsmiljön kan eventuellt buffra individens ångestnivå och negativa perception och därigenom stödja adekvata copingstrategier. På samma sätt kan en individuell åtgärd för individen innebära en sänkning av ångest- och depressionsnivå. Detta leder till bättre copingstrategier i att antingen kunna hantera den  arbetsmiljö individen möter på sin arbetsplats, alternativt finna vägar att lämna en dålig psykosocial arbetsmiljö. Det finns här ett behov av fler longitudinella studier som med större sannolikhet kan avgöra relevanta riskfaktorer men också, vilket vi vet ännu mindre om, vilka faktorer som är läkande och kan predicera en återhämtning från utbrändhet. I dessa studier bör både arbets och individfaktorer inkluderas för att vi ska få mer klarhet i hur de påverkas av och påverkar varandra.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område thorax kärl diagnostik - Arbets- och miljömedicinska kliniken workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Slutrapport

Slutrapport

Utbrändhet i normalbefolkningen : arbets- och individfaktorers relation i utvecklingen mot eller återhämtning från utbrändhet

Karin Lindblom

University LibraryÖrebro : Universitetsbiblioteket, 2006Svenska 58 s.

Serie: Örebro studies in psychology, 1651-1328 ; 7•

Bok Avhandling (Licentiatavhandling Örebro : Örebro universitet, 2006


Utbrändhet i Örebro län, 2001
Projektledare Karin Lindblom och Edvard Lidén, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/239781