Långtidseffekter av arbete med kreosot 2013, 2014, 2016
Projektledare Jessika Hagberg, Håkan Westberg och Pål Graff
Långtidseffekter av arbete med kreosot 2013, 2014, 2016
Projektledare Jessika Hagberg, Håkan Westberg och Pål Graff

Project number : 240421
Created by: Ing-Liss Bryngelsson, 2017-12-27
Last revised by: Gunilla Hällzon, 2019-06-18
Project created in: FoU Region Örebro län

PublishedPublished
2013-01-01
Rekrytering/datainsamling pågår

Registeranmälan

  1. Långtidseffekter vid arbete med kreosot 2013, 2014, 2016 Projektledare Håkan Westberg, Pål Graff, Jessika Hagberg, PUL-anmälan
  2. Långtidseffekter av arbete med kreosot 2013, 2014, 2016 Projektledare Jessika Hagberg, Håkan Westberg och Pål Graff, Projektbeskrivning

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Vid tillverkning av spårväxlar hanteras träslipers impregnerade med kreosot, vilket är en välkänd källa till exponering för polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Kreosot innehåller ett brett spektrum av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) från benso(a)pyren till pyren och anses sannolikt kunna ge upphov till cancersjukdom hos människa, särskilt hudcancer. Den carcinogena effekten anses mer kopplad till bens(a)pyren än till pyren (International Agency for Research on Cancer 2010).

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Arbetsmedicin och miljömedicin


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

Z00-Z13 Kontakt med hälso- och sjukvården för undersökning och utredning

Multicenterstudie

Nej

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

2016/049

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=-   

Vetenskaplig sammanfattning

Vid tillverkning av spårväxlar hanteras träslipers impregnerade med kreosot, vilket är en välkänd källa till exponering för polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Kreosot innehåller ett brett spektrum av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) från benso(a)pyren till pyren och anses sannolikt kunna ge upphov till cancersjukdom hos människa, särskilt hudcancer. Den carcinogena effekten anses mer kopplad till bens(a)pyren än till pyren (International Agency for Research on Cancer 2010).

Bestämning av halten 1-hydroxipyren (1-OHP) i urin är en etablerad metod för att skatta det samlade upptaget av PAH från luftvägarna, huden och mag-tarmkanalen. I tidigare undersökningar genomförda våren och hösten 2013 konstaterades oväntat höga halter av 1-OHP i urin. Vid luftmätningar av olika PAH er (ex benso(a)pyren) konstaterades halter lägre än 0,05 µg/m 3 och låga pyrenhalter. Lufthalterna på kontoren var generellt låga.

I en uppföljande undersökning i september 2014 genomfördes parallellt provtagning av 1-OHP i urin och tejpning på hud av olika polycykliska aromatiska kolväten (PAHer). Syftet var att klarlägga nivåer för riskbedömning och om möjligt utvärdera användning av personlig skyddsutrustning, handskar av nytt material och användning av byxor och skjortor med lång ärm. För bestämning av 1-OHP och hudexponering för olika PAHer undersöktes 13 exponerade växelbyggare och 5 oexponerade kontroller. Hydroxipyren i urin provtogs måndag morgon, torsdag före och efter skift. Hudtejpning genomfördes efter skift under torsdagen.

Lägre nivåer av upptaget av 1-OHP kunde konstateras för de exponerade, median för de exponerade uppgick till 4,7 µmol/mol kreatinin och för kontrollerna 0,18 µmol/mol kreatinin, framför allt då jämförelse görs med mätningar april 2013. Data från hösten 2014 gav ungefär samma resultat som hösten 2014, dock med betydligt lägre högsta halter av 1-OHP i urin. Kontrollerna låg inom referensområdet.

Analys av PAHer vid hudtejpningen antydde samband mellan hudexponering och upptag av 1-OHP, koppling mellan användning av personlig skyddsutrustning och upptag av 1-OHP var svårtolkad. Hudexponeringen dominerades av pyren, benso(a)pyren kunde ej detekteras.

Mellan 80 och 90 % av totalupptaget av pyren studerat via 1-hydroxipyren i urin sker via hud vid kreosothantering. Detta gäller sannolikt också för upptag av andra PAHer.

Användning av skyddshandskar, arbetskläder, långbyxor, långärmad tröja och hygienrutiner är viktiga och avgörande för att minska upptaget av PAHer från kreosotimpregnerad syll.

Utvärdering av skyddsutrustning och hur de används bör göras med förnyade analyser av 1-OHP i urin.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område thorax kärl diagnostik - Arbets- och miljömedicinska kliniken workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Medarbetare i projektet

Jessika Hagberg
Kemist, Arbets- och miljömedicinska kliniken

Roll i projektet

checked PI (huvudprövare eller ansvarig forskare)

Slutrapport

Slutrapport

Rapport Id nr: AMM 2/2013,

Biologisk övervakning av PAH-exponering vid  arbete med kreosotimpregnerade järnvägsslipers

AMM 2/2015

Exponering för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) vid arbete med kreosotimpregnerade järnvägsslipers: luftmätningar av PAH, 1-hydroxipyren i urin samt pyrén och benso(a) pyren på hud via tejpning


Långtidseffekter av arbete med kreosot 2013, 2014, 2016
Projektledare Jessika Hagberg, Håkan Westberg och Pål Graff, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/240421