”Hur tillförlitlig är kariesriskbedömningen av förskolebarn vid 3 års - ålder?”
”Hur tillförlitlig är kariesriskbedömningen av förskolebarn vid 3 års - ålder?”
Project number : 246441
Created by: Gunilla Fernberg, 2018-03-28
Last revised by: Gunilla Fernberg, 2018-03-28
Project created in: FoU Region Örebro län

Not uppdated, final reminderNot uppdated, final reminder
2016-12-22
Rekrytering/datainsamling pågår

Registeranmälan

  1. Kurs: MC2027, medicin avancerad nivå, vetenskaplig metodik i odontologi Studieprotokoll : ”Hur tillförlitlig är kariesriskbedömningen av förskolebarn vid 3 års - ålder?”, PUL-anmälan
  2. ”Hur tillförlitlig är kariesriskbedömningen av förskolebarn vid 3 års - ålder?”, Projektbeskrivning

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Kariesbördan bland förskolebarn är snedfördelad och drabbar redan utsatta grupper hårt. Kariesriskbedömningen vid 3-års ålder resulterar i en kariesriskgruppering som är avgörande för intervallet till följande undersökning. Det är viktigt att denna riskbedömning är tillförlitlig(hög sensitivitet) Målsättningen för studien är att undersöka hur tillförlitlig kariesriskbedömningen av förskolebarn vid 3-års ålder är i Folktandvården Region Örebro län samt att jämföra om det skiljer i tillförlitlighet mellan det tidigare riskbedömningssystemet och det som infördes 2015 i samband med den nya riskmodulen i Lifecare Dental(tidigare Effica) Studien avser även att belysa de socioekonomiska, psykosociala samt eventuella andra riskfaktorer, som skiljer ut de barn som insjuknat i karies vid 5-års ålder men skattats som friska vid 3-års ålder, från dem som förblir friska.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Odontologi


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

Z55-Z65 Potentiella hälsorisker avseende socioekonomiska och psykosociala förhållanden

Multicenterstudie

Nej

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

2016/431

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=2416   

Vetenskaplig sammanfattning

MÅLSÄTTNING/FRÅGESTÄLLNING

Målsättningen för denna studie är att undersöka hur tillförlitlig kariesriskbedömningen av förskolebarn vid 3-års ålder är i Folktandvården Region Örebro län samt att jämföra om det föreligger någon skillnad i det riskbedömningssystem som använts fram till 2015 jämfört med den nya riskmodulen i LD som använts från 2015 framåt med avseende på tillförlitligheten i riskbedömningen av 3-åringar.

Primär frågeställning:

Hur stor andel av dem som klassats som friska vid 3-års ålder (deft=0) är fortsatt friska vid 5-års ålder (deft=0)?

Föreligger det en skillnad mellan tidigare och nuvarande riskbedömningssystem med avseende på att korrekt riskbedöma förskolebarn vid 3-års ålder?

Sekundär frågeställning:

Vad skiljer de barn som fortsatt är friska vid 5-års ålder från dem som har utvecklat karies som 5-åringar, trots att vi skattat dem som friska vid 3-års ålder?

Hypotesen är att barn som vi skattar som friska pga. avsaknad av karies vid 3-års ålder (riskgrupp =K0, deft=0) är fortsatt kariesfria vid 5-års ålder (riskgrupp =K0, deft=0) och att det inte råder någon skillnad mellan de två riskbedömningssystemen.

MATERIAL OCH METOD

Design:

Denna studie är designad som en deskriptiv retrospektiv journalstudie omfattande barn födda 2009 och 2012 som undersökts och riskbedömts inom allmäntandvården i Folktandvården Region Örebro län år 2012 och 2015.

Urval:

Studien omfattar alla barn födda 2009 som är undersökta och riskgrupperade som 3-åringar i Folktandvården Örebro 2012 och alla barn födda 2012 som är undersökta och riskgrupperade som 3-åringar 2015. Fullständiga uppgifter om epidemiologiska data (deft, ds) samt riskgrupp och kön måste finnas tillgängliga för samma individ år 2012 och 2014 samt för de barn födda 2012 måste motsvarande data finnas år 2015 och 2017.

Exklusionskriterier: Asylbarn med ofullständigt personnummer. Individer där riskgrupp eller epidemiologiska data saknas i samband med revisionsundersökningstillfället.

Datainsamling och mätmetoder:

Uppgifterna hämtas ur Folktandvårdens data journalsystem LD ur de vårdrapporter som Folktandvården levererar till regionens tandvårdsenhet. Data kopplas på individnivå från 2012 och 2014, samt 2015 och 2017 varefter dessa individer kodas. De till studien utvalda måste finnas med i vårdrapporterna från 2012 och 2014 samt 2015 och 2017 med riskgrupp och epidemiologiska data. Flödet av samstämmighet alt. förändring av riskgruppstillhörighet kommer att registreras och undersökas vad gäller alla som skattats som friska vid 3-års ålder. Ett representativt slumpmässigt urval kommer att göras dels av de K0 individer som kvarstår i samma riskgrupp vid 5-årsålder och de 5-åringar vars riskgrupp har förändrats från K0 till K1 eller K2. Hur stort detta urval blir avgörs av antalet K0 individer vid 3-års ålder, som uppvisar kariessjukdom (K1och K2) vid 5-års ålder.

Journaler och daganteckningar kommer att granskas på de individer som tagits ut genom ovannämnda urval. Syftet med detta är att studera om det i anamnes och daganteckningar går att finna någon skillnad vad gäller hälsobeteende och ev. skyddsfaktorer mellan de individer som bedömts som friska vid 3-års ålder och fortsatt är friska som 5-åringar och de individer som utvecklat kariessjukdom. Riskmarkörer för prediktion av kommande kariessjukdom är förutom tidigare karies, sociala faktorer och kostvanor enligt litteraturen (11). Socioekonomisk tillhörighet skattas enligt Region Örebro läns klusteranalys (12), uppgifter om hälsotillstånd tas ur anamnesen i journalen och information om klinisk undersökning, tandborstning med fluortandkräm, kostvanor och munhygien tas ur daganteckningar i journalen. För detta används ett för ändamålet konstruerat protokoll (Bilaga1).

Utfallsvariabler

deft(karierade fyllda tänder); ds(karierade ytor); Riskgrupp K0,K1,K2; negativt prediktivt värde; accuracy=träffsäkerhet

Databearbetning och statistik

Insamlade data bearbetas i SPSS, version 22. Samma individer samkörs som undersökts 2012 som 3-åringar och 2014 som 5-åringar för att se om det finns data tillgängliga vid båda tillfällena. Motsvarande samkörning görs med kohorten barn undersökta 2015 som 3-åringar och 2017 som 5-åringar. Kappatest görs för att se överenstämmelsen mellan skattningarna vid 3 och 5 års ålder. För att analysera förändringen används Mc Nemar change test. Logistisk regressionsanalys kommer att göras med karies som beroende variabel.

Beräkning av sample storlek

De individer som skattats som friska vid 3-års ålder (K0, deft=0) och som är sjuka vid 5-års ålder (K1, K2, deft>0) tas med i sin helhet under förutsättning att gruppens storlek är hanterbar. Annars görs ett slumpmässigt urval efter powerberäkning. Kliniktillhörighet registreras. Referensgruppens storlek, dvs. de individer som fortsatt är friska som 5-åringar (K0, deft=0) bestäms av storleken på den grupp individer som ändrat riskgrupp från frisk till sjuk. Referensgruppen matchas mot studiegruppen så att den överensstämmer till storlek och kliniktillhörighet. Denna beräkning görs på bägge kohorter dvs. individer födda 2009 och 2012.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Folktandvården - Allmäntandvård workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Supervisor

Annika Gustafsson
Odont Dr, övertandläkare, Odontologiska forskningsenheten, Enhet Pedodonti, Sjukhustandvård

”Hur tillförlitlig är kariesriskbedömningen av förskolebarn vid 3 års - ålder?”, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/246441