Avhandling: Vårdkvalitet med fokus på patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Delprojekt: Personals uppfattningar om begreppet patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Delprojekt: Patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård - en instrumentutveckling
This project is under revision
Avhandling: Vårdkvalitet med fokus på patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Delprojekt: Personals uppfattningar om begreppet patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Delprojekt: Patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård - en instrumentutveckling

Project number : 262301
Created by: Mikael Selvin, 2019-01-30
Last revised by: Mikael Selvin, 2019-09-23
Project created in: FoU Region Örebro län

Ongoing revisionOngoing revision
2017-05-01
Rekrytering/datainsamling pågår

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

I upprepade mätningar av vårdens kvalitet inom olika psykiatriska verksamheter framkommer det att frågor som handlar om patientens delaktighet ofta skattas lågt av både patienter och personal. Särskilt tydligt är det i slutenvården där patienter vårdas under tvångsvårdslagstiftning. Patientdelaktighet är något som de senaste åren fått allt mer uppmärksamhet i lagar och författningar då forskning visar att en ökad delaktighet påverkar resultatet av vården som bedrivs. Bland annat har det visat sig att en ökad delaktighet innebär mer nöjda patienter, en högre vårdkvalitet och en förbättrad vårdmiljö.

Inom den rättspsykiatriska vården där patienter vårdas på tvång ställer höga krav på vårdgivaren då det på många sätt är en stor utmaning att få patienterna att känna sig delaktiga. Det kan exempelvis handla om bristande sjukdomsinsikt eller att personal och patient har skilda uppfattningar om problematiken och hur problemen ska lösas. Vårdtiden är ofta lång, och det är tänkbart att en förbättrad vårdkvalitet skulle kunna leda till en mer effektiv vård och eventuellt kortare vårdtider vilket också innebär hälsoekonomiska vinster.

Syftet är att utifrån vårdkvalitet inom rättspsykiatrisk vård beskriva innebörden och betydelsen av begreppet patientdelaktighet. Genom att studera begreppet patientdelaktighet utifrån patient- och personalperspektiv kan förståelsen öka vilket ger både beslutsfattare och personal viktiga kunskaper i arbetet att förbättra kvaliteten av vården som bedrivs.

Sammanfattning på engelska

In repeated measures of how patients and staff experience the quality of psychiatric care, questions related to patient participation often are rated as low. This has been observed in different settings but especially in units where coercive care is conducted. In recent years, patient participation has been highlighted in guidelines and laws because it has been shown in research that it affects the care. An increased participation correlates among other things with an increased patient satisfaction, a higher quality of care and an improved care environment.

Patients in forensic psychiatric care are involuntarily admitted which means a limitation in autonomy, and they often have complex circumstances which can include psychosocial, economic, environmental, and drug related problems in addition to the psychiatric disorder. This might lead to challenges for staff when developing a care-promoting climate where the patients have a feeling of participating in the care.

The aim with this project is to investigate and describe the concept of patient participation in forensic psychiatric care, from both patient and staff perspectives. This is important knowledge for forensic nursing practice, management and decision makers in the constant work of improving forensic psychiatric care.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Omvårdnad
checked Psykiatri


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Kvalitativ studie

Fas

III

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

F20-F29 Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom

Multicenterstudie

Ja

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

2017-144

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=2025  

Vetenskaplig sammanfattning

Bakgrund

Under senare år har kraven på att patienter ska ha inflytande över sin behandling ökat och forskning och klinisk erfarenhet har visat på de goda effekter en ökad patientdelaktighet medför. Att bjuda in och göra patienter delaktiga i sin vård och behandling har bland annat kopplats till höjd vårdkvalitet (Weingart et al., 2011), till en ökad följsamhet i behandlingen (Varming, Hansen, Andrésdóttir, Husted & Willaing, 2015) och att patienter blir mer nöjda med vården (Dwamena et al., 2012). Trots att det generellt råder en samstämmighet i att patientdelaktighet är positivt verkar det dock som att det finns utmaningar att ta hänsyn till inom den psykiatriska vården då studier visar att patienterna ofta är missnöjda med sin delaktighet (Björngaard et al, 2007; Kuosmanen et al., 2006; Moutossis et al., 2000; Siponen & Välimäki, 2003). I relation till mätningar av vårdens kvalitet i olika psykiatriska verksamheter så är det även där tydligt att delaktighet som enskild dimension skattas lägst av patienter och särskilt tydligt är det inom slutenvården (Schröder, Lundqvist, Brunt, Rask, & Ivarsson, 2014; Schröder, Larsson, Ahström, & Lundqvist, 2010).

Inom rättspsykiatrisk slutenvård, där både personal och patienter skattade vårdens kvalitet, upplevs delaktigheten som låg, både i Danmark (Lundqvist, Riiskjaer, Lorentzen, & Schröder, 2014) och i Sverige (Lundqvist & Schröder, 2015). I en jämförelse visar det sig dessutom att personalen till och med skattar patienternas delaktighet lägre än patienterna. Detta bekräftas också i en pågående studie där personal och patienter skattat vårdens kvalitet på två rättspsykiatriska kliniker i Sverige under fyra års tid (Selvin, i manus).

Graden av patientdelaktighet kan bero på flera faktorer, exempelvis förmåga, hälsostatus, attityder och förtroende (Caress, Luker, & Akrill, 1998; Henderson, 2002). I hälso- och sjukvårdslagen betonas att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (1982:763). I en senare tillkommen lag, patientlagen, görs en vidare tolkning av begreppet delaktighet och vården ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten, utifrån patientens önskemål och individuella förutsättningar (5 kap. patientlagen (2014:821)). I patientsäkerhetslagen (6 kap. patientsäkerhetsslag (2010:659) tydliggörs också att vårdgivaren ska medverka till att patienten ges möjlighet att exempelvis välja behandlingsalternativ. För att patienten ska kunna vara delaktig så ligger det ett visst ansvar hos patienten själv men även hos vårdgivaren. Detta kan kopplas till begreppet ömsesidigt engagemang (Sahlsten, Larsson, Sjöström, & Plos, 2008) som innebär att en förutsättning för delaktighet är att både vårdgivare och patient är aktiva, och hur viktigt det är att personal bjuder in, uppmuntrar och stöttar patienten utifrån patientens situation.

Patientdelaktighet har tidigare studerats utifrån ett personalperspektiv (Sahlsten, Larsson, Sjöström, Lindencrona, & PLos, 2007; Eldh, Ehnfors, & Ekman, 2006). I dessa studier beskriver sjuksköterskor faktorer som kommunikation, allians, utbyte av information och kunskap, valmöjlighet och ansvar. De är dock gjorda inom somatisk vård och det är inte säkert att det ser likadant ut inom rättspsykiatrisk vård. Patienterna är inte frivilligt vårdade utan har efter att begått ett brott blivit överflyttade till rättspsykiatrisk vård i stället för kriminalvård. Att lyckas skapa en god vårdrelation i detta komplexa sammanhang och få bra effekt på insatser ställer höga krav på vårdgivaren. Att jobba för att patientens inflytande och delaktighet ska öka är inte enda lösningen för att den rättspsykiatriska vårdens kvalitet ska förbättras men som redan nämnts så är det den delen där det finns störst förbättringspotential.

I en tidigare studie där patienter beskrev uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård så framkom det aspekter som att kunna påverka sin vård och behandling, att känna trygghet med vården och att ta eget ansvar (Selvin, Almqvist, Kjellin, & Schröder, 2016). Ingen tidigare forskning på hur personalen uppfattar begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård är publicerad och tillsammans med tidigare resultat kan denna studie bidra med att öka förståelsen för begreppet patientdelaktighet i denna kontext. Syftet med denna studie är därför att beskriva vårdpersonals uppfattningar av begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård.

Vetenskapliga frågeställningar

Vad innebär begreppet patientdelaktighet för personalen inom rättspsykiatrisk slutenvård?

Design och metod

Detta är en kvalitativ intervjustudie där en fenomenografisk analysmetod kommer användas eftersom det är uppfattningar av ett fenomen som ska beskrivas.

Fenomenografi

Inom fenomenografin är begreppet uppfattning centralt. Avsikten med den fenomenografiska ansatsen är att analysera människors uppfattning av olika företeelser, inte uppfattningar om olika företeelser. Med uppfattningar om något avser man att människan gör något till föremål för medveten reflektion och förenar en värdering till denna tanke, eller med andra ord att människan har en åsikt om något. Inom fenomenografin är man i stället ute efter att beskriva vad fenomenet betyder för individen och på vilket sätt individen förstår fenomenet och detta kallas individens uppfattning av fenomenet (Marton & Booth, 1997).

Datainsamling

Intervjuer är den vanligaste metoden att samla in data i fenomenografiska undersökningar och de kan variera från att vara öppna eller semistrukturerade till att vara helt strukturerade. Oavsett struktur finns det inga fasta svarsalternativ och en central utgångspunkt inom fenomenografin är det finns inte ett rätt eller lämpligt svar. Intervjuaren uppfattas i den kvalitativa intervjun som medskapare till intervjuns resultat. Intervjun utgörs av en interaktion mellan minst två personer där både intervjuare och intervjuperson reagerar på och påverkar varandra (Marton, 1996).

Urval och tillvägagångssätt

Ungefär 15 - 20 stycken personal fördelat på två olika kliniker kommer att ingå i studien och urvalet blir strategiskt då en så stor variation som möjligt vad gäller yrkesgrupp, kön, ålder och yrkeserfarenhet eftersträvas.

Inklusionskriterier

  • Läkare, sjuksköterskor, behandlingsassistenter och skötare som arbetar med rättspsykiatrisk slutenvård.
  • Minst sex månaders erfarenhet av arbete inom rättspsykiatrisk vård

En kontaktperson på respektive enhet kommer enligt instruktion av forskargruppen (bilaga 4b) informera personer som uppfyller inklusionskriterierna om studien både muntlig och skriftligt (bilaga 4a). De som vill veta mer om studien får då uppge till kontaktpersonen hur de vill bli kontaktade (mail, telefon eller personligt möte). Inom en vecka tar intervjuaren kontakt och efter att svarat på eventuella frågor så tillfrågas personen om deltagande i studien. Om personen då önskar delta bestäms tid för intervjun som genomförs vid ett tillfälle och beräknas ta 45-90 minuter. Denna process pågår tills de strategiska urvalskriterierna är uppfyllda. Intervjun spelas in digitalt och skrivs sedan ut ordagrant. I samband med intervjun lämnar informanten ett skriftligt samtycke (bilaga 4c). Intervjuerna sker i lämpliga utrymmen i anslutning till klinikerna alternativt på plats informanten själv väljer, exempelvis i hemmet om så önskas. Samma huvudfråga används till samtliga deltagare; Hur uppfattar du begreppet patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård? Vidare ställs frågor i stil med: Hur menar du då? Kan du berätta mer? Vad får dig att säga så? Förklara! Utveckla! En intervjuguide kommer att användas (bilaga 5).

Analys av data

Kärnan i analysen är enligt Marton (1994) jämförelsen mellan likheter och skillnader i informanternas uppfattningar av det undersökta fenomenet. De utskrivna intervjuerna bearbetas och kategoriseras i fyra analysstegsteg. Marton menar att detta förfarande sker växelvis, att man kan gå fram och tillbaka i analysstegen.

Steg 1: Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck. I första fasen läses materialet igenom flera gånger för att bli insatt och väl bekant med det. Därefter markeras väsentliga utsagor av deltagarna som svarar mot studiens syfte.

Steg 2: Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna. Den andra fasen innebär att på ett systematiskt sätt uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna genom att kontrastera intervjuutsagor mot varandra. Syftet med att analysera uttalandena är att förstå delens relation till helheten.

Steg 3: Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier. I tredje fasen jämförs uppfattningarna med varandra och skillnader och likheter identifieras. Det viktiga här är att beskrivningskategorierna ska vara relevanta i förhållande till syftet och på ett tydligt sätt skilja sig från varandra. De får heller inte överlappa varandra.

Steg 4: Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet. Fokus i denna fjärde fas är relationen mellan de preliminära beskrivningskategorierna och om de på ett adekvat sätt representerar uppfattningarna.

Etiska överväganden

Forskaren ansvarar för att tillvarata deltagarens personliga integritet. Både muntlig och skriftlig information om studien ges, vad som är syftet och att deltagandet kan avbrytas när som helst utan att behöva förklara det närmare. Informanterna är anonyma vilket innebär att ingen förutom forskargruppen kan koppla samman de utskrivna intervjuerna med person. Allt material som rör studien kommer vara inlåst i kassaskåp på Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Örebro. Bedömningen är att det för informanten inte föreligger någon risk genom att medverka i studien då det är uppfattningar av ett begrepp som studeras. En ansökan till Etikprövningsnämnden ska göras.

  1. (Selvin) har tidigare jobbat på rättspsykiatriska kliniken i Örebro men slutade där 2011. Detta kan innebära vissa fördelar då Selvin är bekant med den miljö som studien handlar om men också nackdelar då förförståelsen kan påverka forskningsresultatet. Det har dock gått så många år att denna risk bedöms som låg. Skulle det bli så att en person som Selvin har någon relation till tackar ja att medverka i studien så kommer denna intervju genomföras av någon annan i forskargruppen. Det kan vara en vinst i att informera undersökningspersonerna om intervjuarens erfarenhet av att ha arbetat inom rättspsykiatrisk vård.

Kontaktpersoner på respektive klinik kommer rekrytera personer enligt inklusionskriterier och strategiska urvalskriterier. Rekrytering pågår utifrån inklusionskriterierna tills önskat antal informanter är nått och det finns här en risk att kontaktpersonerna på något sätt selekterar vem som tillfrågas först exempelvis om två personer uppfyller samma kriterier. Detta kommer förebyggas genom att ha dialog med kontaktpersonerna om betydelsen att vara neutral och inte tillfråga utifrån hur man tror personen kommer svara exempelvis.

Forskningens betydelse

Resultatet kommer utgöra ett kunskapsunderlag för både beslutsfattare och personal inom rättspsykiatrin i det ständiga arbetet att förbättra kvaliteten på vården som bedrivs. Resultatet kommer också kunna användas i utbildningssammanhang och presenteras på nationella och internationella konferenser.

Referenser

Bjørngaard, J.H., Ruud, T., Garrat, A., & Hatling, T. (2007). Patients' experiences clinicians

ratings of the quality of outpatient teams in psychiatric care units in Norway. Psychiatric

Services, 58, 1102-1107.

Caress, A.-L., Luker, K. A., & Akrill, P. (1998). Patient-sensitive treatment decision-making? Preferences and perceptions in a sample of renal samples. Nursing Times Research, 3, 364–372

Dwamena, F., Holmes-Rovner, M.,Gaulden, C. M., Jorgenson, S., Sadigh, G., Sikorskii, A., Olomu, A. (2012). Interventions for providers to promote a patient-centred approach in clinical consultations. The Cochrane Database of Systematic Reviews 12

Eldh AC, Ehnfors M, Ekman I. (2006). The meaning of patient participation for patients and nurses at the nurse-led clinic for chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing, 45-53.

Henderson, S. (2002). Influences on patient participation and decision-making in care. Professional Nurse, 17, 521–525.

Kuosmanen, L., Hätönen, H., Jyrkinen, A.R., Katajisto, J., & Välimäki, M. (2006) Patient satisfaction with psychiatric inpatient care. Journal of Advanced Nursing; 55, 655-663

Moutoussis, M. Gilmour,F, Barker, D., & Orrell, M.W. (2000). Quality of care in a psychiatric out-patient department. Journal of Mental Health, 9, 409-420.

Lundqvist, L. O., & Schröder, A. (2015). Patient and staff views of quality in forensic psychiatric inpatient care. Journal of Forensic Nursing, 11, 51–58. doi:10.1097/JFN.0000000000000060

Lundqvist, L.-O., Riiskjaer, E., Lorentzen, K. and Schröder, A. (2014) Factor Structure and Psychometric Properties of the Danish Adaptation of the Instrument Quality in Psychiatric Care-Forensic In-Patient Staff (QPC-FIPS). Open Journal of Nursing, 4, 878-885. http://dx.doi.org/10.4236/ojn.2014.412093

Marton, F. (1994). Phenomenography. In T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), International Encyclopaedia of Education, 2nd ed, Vol. 8., (pp. 4424–4429). Oxford; Pergamon.

Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister: Årsrapport. (2015). Hämtat från: http://www.psykiatriregister.se/sites/default/files/documents/rattspsyk_2015_magasin_extramaterial.pdf

Sahlsten, M. J., Larsson, I. E., Sjöström, B., Lindencrona, C, & Plos, K. A. (2007). Patient participation in nursing care: towards a concept clarification from a nurse perspective. Issues in clinical nursing, 16 (4), 630-637.

Sahlsten, M. J., Larsson, I. E., Sjöström, B., & Plos, K. A. (2008). An analysis of the concept of patient participation. Nursing Forum, 43, 2–11.

Schröder, A., Lundqvist, L-O, Brunt, D, Rask, M, & Ivarsson, A-M. (2014). Brukarnas upplevelse av kvalitet inom boendestödet. NSPH:s kvalitetsprojekt. Hämtad från: http://www.nsph.se/wp-content/uploads/2014/10/Rapport_kvalitetsprojektet.pdf

Schröder, A., Larsson, B.W., Ahlström, G., & Lundqvist, L-O. (2010). Psychometric properties of the instrument quality in psychiatric care and descriptions of quality of care among in-patients. International Journal of Health Care Quality Assurance. 2010:23(6):554-70.

Schröder, A., Ågrim, J.& Lundqvist, L-O. (2013). The “Quality in Psychiatric Care – Forensic In-patient” (QPC-FIP): Psychometric properties and patient’s view of quality of forensic psychiatric services in Sweden. Journal of Forensic Nursing.

Selvin, M, Almqvist, K, Kjellin, L, & Schröder, A. (2016). The concept of patient participation in forensic psychiatric care- the patient perspective. Journal of Forensic Nursing.

Siponen U, Valimaki M. (2003). Patients’ satisfaction with outpatient psychiatric care. Journal of Psychiatric mental Health Nursing, 10, 129-35.

Socialstyrelsen (2015b). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Hämtad från:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-10

Varming, A. R.,Hansen, U.M., Andrésdóttir, G., Husted, G. R., & Willaing, I. (2015). Empowerment, motivation, and medical adherence (EMMA): The feasibility of a program for patientcentered consultations to support medication adherence and blood glucose control in adults with type 2 diabetes. Patient Preference and Adherence, 9.

Weingart, S. N., Zhu J., Chiapetta, L., Stuver, S. O., Schneider, E. C., Epstein, A. M.,Weissman, J. S. (2011). Hospitalized patients’ participation and its impact on quality of care and patient safetyEM[. International Journal for Quality in Health Care], 23.

 
 
 

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område psykiatri - Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Supervisor

Agneta Schröder
Forskningshandledare, Universitetssjukvårdens forskningscentrum
Kjerstin Almqvist
forskningsledare, Område öppenvård

Avhandling: Vårdkvalitet med fokus på patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Delprojekt: Personals uppfattningar om begreppet patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Delprojekt: Patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård - en instrumentutveckling, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/262301