Epidemiologiska aspekter av samhällsförvärvad sepsis på svenska akutmottagningar
Epidemiologiska aspekter av samhällsförvärvad sepsis på svenska akutmottagningar
Project number : 262401
Created by: Lisa Kurland, 2019-01-31
Last revised by: Lisa Kurland, 2019-01-31
Project created in: FoU Region Örebro län

PublishedPublished
2019-03-04
Rekrytering/datainsamling pågår
2021-04-01
Projektet avslutat

Registeranmälan

  1. Epidemiologiska aspekter av samhällsförvärvad sepsis på svenska akutmottagningar, Registeranmälan
  2. Epidemiologiska aspekter av samhällsförvärvad sepsis på svenska akutmottagningar, Projektbeskrivning

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Nuvarande epidemiologiska data om sepsis är begränsade, trots kunskapen om ökande incidens i sepsis och hög mortalitet. Befintliga epidemiologiska studier är huvudsakligen sammanställda utifrån tidigare retrospektiva journal- och registerstudier med låg vetenskaplig tillförlitlighet samt prospektiva studier med heterogen studiedesign. Vidare saknas kunskap om vilka bakomliggande faktorer som predisponerar för sepsis. I Sverige finns idag inga nationella epidemiologiska kartläggningar. Denna studie avser därför att beskriva epidemiologin och vårdprocessen för patienter med samhällsförvärvad sepsis som ankommer via akutmottagningen i Sverige.

Sammanfattning på engelska

Epidemiological data on sepsis is limited, despite knowledge of increasing incidence and high mortality. Available studies manifest as either low quality retrospective studies, registry studies, or as prospective investigations with little, to no, comparability due to heterogeneous study designs. Despite a growing body of research, little is known about predisposing factors. There are currently no Swedish studies that have inquired the epidemiology of the sepsis population. The aim of this study is to characterize the epidemiology and care process of patients with community acquired sepsis at Swedish emergency departments.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Annan klinisk medicin
checked Epidemiologi
checked Infektionsmedicin


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

R50-R69 Allmänna symtom och sjukdomstecken

Diagnoskod för underdiagnos

R50-R69 Allmänna symtom och sjukdomstecken

Multicenterstudie

Nej

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

Planerat

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=15 000   

Vetenskaplig sammanfattning

Sepsis är ett vanligt förekommande tidskritiskt tillstånd med hög mortalitet. Sepsis har på senare år fått alltmer uppmärksamhet genom internationella initiativ som Global Sepsis Alliance [1], WHOs resolution och erkännande av sepsis som ett världshälsoproblem[2], och nationellt genom bland annat Sepsisfonden[3]. Idag pågår mycket forskning i området men fortfarande är den epidemiologiska kunskapen om sepsispopulationen begränsad. Grundläggande frågeställningar om populationen, så som prevalens och incidens, hur den septiska patienten presenterar och det fortsatta vårdförloppet, finns inte tydligt beskrivet och särskilt inte för sepsis i Sverige.

Internationellt har sjukhusmortaliteten minskat det senaste decenniet. Det uppskattas till cirka 17 – 28% i höginkomstländer, och cirka 5,3 miljoner dödsfall/år i låginkomstländer[4][5][6]. Ytterligare data från låginkomstländer saknas i nuläget vilket beror på avsaknad av studier. De epidemiologiska slutsatserna utifrån befintliga studier är ändock varierande, vilket beror bland annat på tillämpningen av sepsisdefinitionen, tid till behandling, behandlingsstrategi och den vårdnivå patienten omhändertas på [7–11]. Metoderna för att definiera sepsis utifrån ICD-koder, vilket är nödvändigt om man avser arbeta i register, är också en komplicerande faktor. I en amerikansk studie av Gaieski tillämpades fyra olika studiemetoder[5,6,12,13] på samma studiepopulation och mortaliteten varierade mellan 14,7 – 29.9%. [14] beroende på val av metod. Vidare utgår nästan samtliga epidemiologiska sepsisstudier från intensivvårdsavdelningar och kan på så sätt inte generaliseras till hela sepsispopulationen [15]. Epidemiologiska data rörande sepsispatienter på akutmottagningen är begränsad men går att uthämta från studier avsedda för andra ändamål, till exempel tidig identifiering av sepsis och interventionsstudier. På akutmottagningen är sjukhusmortaliteten 1.3 – 28% medan 30 dagarsmortaliteten uppskattas till 3.1 – 13%[16,17]. Variationen är stor med avseende på rapporterade mortalitetsdata och data från septiska patienter som söker på akutmottagningen på svenska sjukhus saknas.

Det saknas också i stor utsträckning populationsbaserade incidensstudier av sepsis. Enligt ett flertal stora epidemiologiska översiktsstudier[4–6], tros incidensen av sepsis öka. Incidensen uppskattas till 437 fall per 100 000 person-år. I höginkomstländer tillskrivs en åldrande population som en klar riskfaktor och bidragande orsak till ökad incidens, medan sepsis relativt sett drabbar yngre i låginkomstländer[4–6]. Översiktsstudierna baseras dock på studier med ett heterogent urval av metoder varför tolkning av dessa siffror bör ske med stor försiktighet. I ovan refererad studie av Gaieski[14], utmynnade ett incidensintervall mellan 300 – 1031 per 100 000 invånare beroende på val av studiemetod. Om den beskrivna incidensen och ökningen är reell, eller korrelerad med ökande kvalitet i den administrativa hanteringen av sepsis, kan i nuläget inte fastslås.

I svensk kontext beräknas incidensen av sepsis till 687 – 780/100 000 invånare[18]vilket är högre än Fleischmanns 437 per 100 000 invånare. Mortaliteten uppskattas till 2.7% - 19.% [18][19]. Dessa studier är dock inte konklusiva på grund av att de har studerat olika populationer. Enligt det svenska dödsorsaksregistret avlider cirka 1100 människor årligen av sepsis. Sepsisvården kostar cirka 540 miljoner kronor om året och är den 18:e mest resurskrävande diagnosgruppen i Sverige inom slutenvården[20]. De flesta epidemiologiska studier utgår från registrering av ICD-koder vid utskrivning. Samtidigt vet vi att en av sju patienter med sepsis inte erhåller ICD-kod förenlig med sepsis vid utskrivning [21][22]. Wilhelms har visat, likt Gaieskis studie[14], att incidensen av sepsis varierar mellan 0.13, 0.35 eller 0.43 fall/1000 invånare och år beroende på hur ICD-koderna tillämpas, även i svensk kontext[23][24]. Riskfaktorer, mortalitet och andra epidemiologiska variabler är inte bara svårmätta, sepsis som tillstånd är också sannolikt underdiagnostiserat

Den akuta vårdkedjan innefattar prehospital vård såväl som omhändertagande på sjukhus. Sepsis är att betrakta som ett medicinskt urakut tillstånd varför akutsjukvårdens roll i det initiala omhändertagandet är central. Svenska akutvårdsregister(SVAR)[25] är ett nationellt kvalitetsregister som omfattar det akuta omhändertaganden för alla patienter, härigenom också de septiska patienterna. I SVAR finns i dagsläget registreras cirka 800 000 akutmottagningsbesök per år, vilket omfattar cirka en tredje del av alla akutmottagningsbesök i hela Sverige. De flesta SKL-stödda kvalitetsregister avser enskilda behandlingsregimer eller diagnosgrupper. Ur detta perspektiv är SVAR nästan helt unikt, både nationellt och internationellt: från SVAR går att uthämta bakgrundsvariabler och medicinska data (till exempel sökorsak, vitalparametrar), processmått (till exempel tid till första läkarbedömning) men också strukturdata som avser organisationsfrågor (till exempel andel specialistutbildade sjuksköterskor på akutmottagningen, befolkningsunderlag). SVAR möjliggör för oss att kartlägga sepsispopulationen i Sverige ur ett epidemiologiskt perspektiv. Syftet med att beskriva epidemiologin och vårdprocessen för patienter med samhällsförvärvad sepsis som ankommer via akutmottagningen.

Referenser

  1. Global Sepsis Alliance [Internet]. GSA. [cited 2018 Sep 23]. Available from: https://www.global-sepsis-alliance.org/
  2. WHO | Improving the prevention, diagnosis and clinical management of sepsis [Internet]. WHO. [cited 2018 Sep 23]. Available from: http://www.who.int/servicedeliverysafety/areas/sepsis/en/
  3. Sepsisfonden [Internet]. Sepsisfonden. [cited 2018 Sep 23]. Available from: http://sepsisfonden.se/
  4. Fleischmann C, Scherag A, Adhikari NKJ, Hartog CS, Tsaganos T, Schlattmann P, et al. Assessment of Global Incidence and Mortality of Hospital-treated Sepsis. Current Estimates and Limitations. Am J Respir Crit Care Med. 2015 Sep 28;193(3):259–72.
  5. Angus DC, Linde-Zwirble WT, Lidicker J, Clermont G, Carcillo J, Pinsky MR. Epidemiology of severe sepsis in the United States: Analysis of incidence, outcome, and associated costs of care: Crit Care Med. 2001 Jul;29(7):1303–10.
  6. Martin GS, Mannino DM, Eaton S, Moss M. The epidemiology of sepsis in the United States from 1979 through 2000. N Engl J Med. 2003 Apr 17;348(16):1546–54.
  7. Emanuel R, Bryant N, Suzanne H, Julie R, Alexandria M, Bernhard K, et al. Early Goal-Directed Therapy in the Treatment of Severe Sepsis and Septic Shock. N Engl J Med. 2001;10.
  8. Mouncey PR, Osborn TM, Power GS, Harrison DA, Sadique MZ, Grieve RD, et al. Protocolised Management In Sepsis (ProMISe): a multicentre randomised controlled trial of the clinical effectiveness and cost-effectiveness of early, goal-directed, protocolised resuscitation for emerging septic shock. Health Technol Assess Winch Engl. 2015 Nov;19(97):i–xxv, 1–150.
  9. ARISE Investigators, ANZICS Clinical Trials Group, Peake SL, Delaney A, Bailey M, Bellomo R, et al. Goal-directed resuscitation for patients with early septic shock. N Engl J Med. 2014 Oct 16;371(16):1496–506.
  10. ProCESS Investigators, Yealy DM, Kellum JA, Huang DT, Barnato AE, Weissfeld LA, et al. A randomized trial of protocol-based care for early septic shock. N Engl J Med. 2014 May 1;370(18):1683–93.
  11. Singer M, Deutschman CS, Seymour CW, Shankar-Hari M, Annane D, Bauer M, et al. The Third International Consensus Definitions for Sepsis and Septic Shock (Sepsis-3). JAMA. 2016 Feb 23;315(8):801–10.
  12. Wang HE, Shapiro NI, Angus DC, Yealy DM. National estimates of severe sepsis in United States emergency departments. Crit Care Med. 2007 Aug;35(8):1928–36.
  13. Dombrovskiy VY, Martin AA, Sunderram J, Paz HL. Rapid increase in hospitalization and mortality rates for severe sepsis in the United States: a trend analysis from 1993 to 2003. Crit Care Med. 2007 May;35(5):1244–50.
  14. Gaieski DF, Edwards JM, Kallan MJ, Carr BG. Benchmarking the incidence and mortality of severe sepsis in the United States. Crit Care Med. 2013 May;41(5):1167–74.
  15. Mariansdatter SE, Eiset AH, Søgaard KK, Christiansen CF. Differences in reported sepsis incidence according to study design: a literature review. BMC Med Res Methodol [Internet]. 2016 Oct 12 [cited 2018 Sep 23];16. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5062833/
  16. Shapiro NI, Trzeciak S, Hollander JE, Birkhahn R, Otero R, Osborn TM, et al. A prospective, multicenter derivation of a biomarker panel to assess risk of organ dysfunction, shock, and death in emergency department patients with suspected sepsis. Crit Care Med. 2009 Jan;37(1):96–104.
  17. Glickman SW, Cairns CB, Otero RM, Woods CW, Tsalik EL, Langley RJ, et al. Disease progression in hemodynamically stable patients presenting to the emergency department with sepsis. Acad Emerg Med Off J Soc Acad Emerg Med. 2010 Apr;17(4):383–90.
  18. Mellhammar L, Wullt S, Lindberg Å, Lanbeck P, Christensson B, Linder A. Sepsis Incidence: A Population-Based Study. Open Forum Infect Dis [Internet]. 2016 Dec 8 [cited 2018 Mar 30];3(4). Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5144652/
  19. Gille-Johnson P, Hansson KE, Gårdlund B. Severe sepsis and systemic inflammatory response syndrome in emergency department patients with suspected severe infection. Scand J Infect Dis. 2013 Mar 1;45(3):186–93.
  20. Lindelius. Vårdkostnader 2015 för NordDRG – Sammanställning av material från den nationella kostnadsdatabasen [Internet]. [cited 2018 May 21]. Available from: https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/kostnadperpatientkpp/kppsomatik.1077.htm
  21. Henriksen DP, Laursen CB, Jensen TG, Hallas J, Pedersen C, Lassen AT. Incidence rate of community-acquired sepsis among hospitalized acute medical patients-a population-based survey. Crit Care Med. 2015 Jan;43(1):13–
  22. Läkartidningen - Diagnoskoder var ofta fel vid svår sepsis och septisk chock [Internet]. [cited 2018 Mar 30]. Available from: http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2015/09/Diagnoskoder-var-ofta-fel-vid-svar-sepsis-och-septisk-chock/
  23. Wilhelms SB, Huss FR, Granath G, Sjöberg F. Assessment of incidence of severe sepsis in Sweden using different ways of abstracting International Classification of Diseases codes: difficulties with methods and interpretation of results. Crit Care Med. 2010 Jun;38(6):1442–9.
  24. Wilhelms SB, Walther SM, Huss F, Sjöberg F. Severe sepsis in the ICU is often missing in hospital discharge codes. Acta Anaesthesiol Scand. 2017 Feb;61(2):186–93.
  25. Svenskt akutsjukvårdsregister [Internet]. [cited 2018 Sep 22]. Available from: http://www.ucr.uu.se/svar/
  26. Charlson ME, Pompei P, Ales KL, MacKenzie CR. A new method of classifying prognostic comorbidity in longitudinal studies: development and validation. J Chronic Dis. 1987;40(5):373–83.
  27. Patientregistret [Internet]. [cited 2018 Sep 24]. Available from: http://www.socialstyrelsen.se/register/halsodataregister/patientregistret
  28. Dödsorsaksregistret [Internet]. [cited 2018 Sep 24]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/register/dodsorsaksregistret

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Närsjukvårdsområde Örebro - Akutkliniken och ambulansverksamhet, Universitetssjukhuset Örebro workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14
Statligt - Universitet - Örebro Universitet - Medicinska vetenskaper
Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Forskning och utbildning - Övrigt workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Projektägare är huvudprövare eller ansvarig forskare

checked Ja


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Medarbetare i projektet

Pooyan Masarrat
AT-läkare, Forskning och utbildning

Roll i projektet

checked Medarbetare

Epidemiologiska aspekter av samhällsförvärvad sepsis på svenska akutmottagningar, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/262401