Patienters upplevelser vid ECT
Patienters upplevelser vid ECT
Project number : 262981
Created by: Agneta Schröder, 2019-02-14
Last revised by: Agneta Schröder, 2019-02-14
Project created in: FoU Region Örebro län

PublishedPublished
2016-10-03
Rekrytering/datainsamling pågår

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Depression tillhör vår tids folksjukdomar och medför ett stort lidande för den som drabbas. Det är inte heller ovanligt med återkommande depressionsperioder. Vid svår depression rekommenderas ECT som är den mest effektiva behandlingen vid svår depression. Vid ECT är omvårdnaden och omhändertagandet av patienten viktig för att minska patientens rädsla och oro i samband med behandlingen. Omvårdnad vid ECT är ett relativt outforskat område och tyvärr finns internationellt endast ett fåtal studier som har undersökt patienters egna upplevelser av ECT. Trots ett ökat intresse för att studera och följa kvalitet inom olika verksamheter där vård och stöd för personer med psykiatriska sjukdomar ges, är personers upplevelser av kvaliteten i samband med ECT föga utforskat.

Syftet med forskningsprojektet är att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad/omhändertagande och upplevelser av kvalitet i samband med ECT. Ytterligare ett syfte är att ställa patienters upplevelser av vårdens kvalité i relation till grad av depression och minnesstörning.

Studien kan bidra till att kartlägga orsakerna till att vissa patienter avböjer behandling med ECT. Identifieras orsakerna kan man fokusera på dem och vidta förbättringar av olika slag. Studien kan också leda till ökade kunskaper om hur man kan förmedla trygghet till patienterna och informera nyanserat om behandlingsalternativen.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Psykiatri


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Kvalitativ studie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

F30-F39 Förstämningssyndrom

Diagnoskod för underdiagnos

F30-F39 Förstämningssyndrom

Multicenterstudie

Nej

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

2016/352

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=20 intervju personer 100 personer som besvarar en enkät   

Vetenskaplig sammanfattning

Bakgrund

Depression tillhör vår tids folksjukdomar och medför ett stort lidande för den som drabbas. Det är inte heller ovanligt med återkommande depressionsperioder. Vid svår depression rekommenderas ECT som är den mest effektiva behandlingen vid svår depression. Vid ECT är omvårdnaden och omhändertagandet av patienten viktig för att minska patientens rädsla och oro i samband med behandlingen. Omvårdnad vid ECT är ett relativt outforskat område och tyvärr finns internationellt endast ett fåtal studier som har undersökt patienters egna upplevelser av ECT. Trots ett ökat intresse för att studera och följa kvalitet inom olika verksamheter där vård och stöd för personer med psykiatriska sjukdomar ges, är personers upplevelser av kvaliteten i samband med ECT föga utforskat.

Syfte 

Syftet med forskningsprojektet är att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad/omhändertagande och upplevelser av kvalitet i samband med ECT. Ytterligare ett syfte är att ställa patienters upplevelser av vårdens kvalité i relation till grad av depression och minnesstörning.

Design och Metod

Intervjuer

För att induktivt beskriva patienters upplevelser av ECT genomförs kvalitativa intervjuer som analyseras med hjälp av en fenomenografisk ansats.

Fenomenografins forskningsgrund kan härledas till den inlärningspsykologiska forskning som i början av 1970-talet initierades och utvecklades av en grupp forskare vid Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet under ledning av Ference Marton (Starrin & Svensson, 1998). Fenomenografi inriktar sig på hur något uppfattas vara och syftar till att ”beskriva det som visar sig” vilket innebär att det som visar sig för våra sinnen är det centrala (Starrin & Svensson, 1998). Målet är att med den fenomenografiska ansatsen analysera människors uppfattning om olika företeelser, inte uppfattningar om olika företeelser. Inom fenomenografin är begreppet uppfattning centralt. Fenomenografin vill fånga vilka skilda sätt det finns att uppfatta ett fenomen och beskriver uppfattningar av något (Marton 1981; 1992; 1994). Man använder sig av första och andra ordningens perspektiv. Första ordningens perspektiv är ett sätt att beskriva världen som människor erfar den. Världen erfars, situationer och fenomen, när de erfars, görs ofta inte synliga för människorna eller medvetna om dem. Forskaren fokuserar på svar som baseras på ett korrekt svar. Här bedöms svaren utifrån andra saker runtomkring som kan påverka. Fokus ligger på forskningen och de korrekta svaren. Andra ordningens perspektiv är när man reflekterar över hur någon erfar det problem som framställts. Gemensamt för första och andra ordningens perspektiv menar Marton och Booth (1997) är att forskaren sätter parentes om sitt eget erfarande. I första ordningens perspektiv är det då objektet/fenomenet som forskaren fokuserar på medan i andra ordningens perspektiv är det hur människor erfar och uppfattar ett fenomen som har fokus. Man kan alltså säga att vad något är och vad något uppfattas vara. Uppfattningarna baseras på individuella intervjuer men resultaten beskrivs på gruppnivå (Marton1996: Marton & Booth 1997).

Instrumentet

Instrumentet Kvalitet i Psykiatrisk Vård- Dina upplevelser av avdelningens kvalitet (KPV-A) är ett självskattningsformulär utvecklat i Sverige av Schröder et al. (2007) utifrån intervjuer med patienter inom allmänpsykiatrisk öppen- och slutenvård (Schröder et al., 2006) där deras uppfattningar av begreppet vårdkvalitet undersökts. KPV-A är psykometriskt testats med goda resultat (Schröder et al ., 2010). I denna studie används KPV-A för att beskriva patienters upplevelser av vårdens kvalité. KPV-A används både i kliniskt och vetenskapliga studie både nationellt och internationellt.

Instrumentet KPV-A består av ett antal bakgrundsfrågor och påståenden om vårdens kvalitét. Varje påstående skattas på en fyrgradig Likert typ skala med svarsalternativen instämmer inte alls, instämmer till viss del, instämmer till stor del och instämmer helt. Därutöver finns ett, ej aktuellt svarsalternativ. Frågeformuläret avslutas med en öppen fråga. KPV-A består av 30 påståenden som mäter vårdkvalitet inom 6 dimensioner: Bemötande, Delaktighet, Utskrivning, Stöd, Avskild miljö, och Trygg miljö. Fördelen med instrumentet är att det är utvecklat utifrån patientens perspektiv och är psykometriskt testade med goda resultat. Patienter med depressionsdiagnos har tidigare varit inkluderade i studier där KPV-A har använts. Men patienter med depression tenderar inte att skatta kvalitén på vården varken högre eller lägre än andra patienter med andra diagnoser. Huruvida patienters diagnoser påverkar skattningar av vårdens kvalitet skiljer sig bland olika studier och är missvisande (Schröder et al.2007)

Skattningsskalor

MADRS-S är en självskattningsskala för depression. MADRS betyder Montgomery Åsberg Depression Rating Scale. (Montgomery SA, Asberg M. A new depression scale 1979)Skalan är utvecklad ur ett annat större batteri av frågor kallat CPRS. Instrumentet består av nio frågor där man kan få mellan 0 till 6 poäng (så teoretiskt kan man ha mellan 0-54 poäng totalt). Ju högre grad av poäng, desto högre grad av depression. Instrumentet är mycket väl studerat och används i många vetenskapliga utvärderingar av depression världen över.( Snath R,Harrop F,Newby D,Teale 1986 ).Avsikten med formuläret är att ge en detaljerad bild av nuvarande sinnestillstånd. Formuläret innehåller en rad påståenden om hur man kan må i olika avseenden. Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt uttalat obehag. Man väljer ett alternativ som stämmer bäst med hur man mått de tre senaste dagarna.

CPRS (Comprehensive psychopatological rating scale) (Svanborg & Asberg 1994). Minnesfrågan i CPRS. Patientens upplevelse av försämrat minne efterfrågas. Patienten besvarar frågan. Svaren är mellan 0 till 6. Där 0 är ingen subjektiv minnesstörning och 6 är total oförmåga att minnas.

Kvalitetsregister ECT är ett regionalt register som till kom 2008 i samarbete mellan kliniska aktiva och forskande läkare och sjuksköterskor i Örebro, Uppsala, och Dalarna. Från 2011 är det ett nationellt kvalitetsregister ECT. Ur detta register kommer uppgifter att hämtas om diagnos, behandling och behandlingsresultat.

Urval

I Region Örebro län ges ECT vid tre enheter i Region Örebro i den kvalitativa studien görs ett strategiskt urval av ca 20 personer. Enkäterna delas ut till ca 100 personer som behandlats med ECT vid de tre enheterna i Region Örebro län. Efter avslutad ECT kommer patienter i samband med utskrivningssamtal från avdelningen att träffa kontaktpersoner och erhåller då enkäterna som besvaras och lämnas i ett igenklistrat kuvert till forskaren. Skriftligt samtycke kommer att inhämtas

  Inklusionskriterier

Patienter som har erhållit ECT inom psykiatrisk vård i Region Örebro. Kan svenska språket. Är i åldersgruppen 18 år eller äldre.

  Exklusionskriterier

Patienter med psykiska problem som omöjliggör deltagande.

Tillvägagångssätt

Efter att patienten tagit del av informationen får de patienter som önskar ytterligare information om studien lämna namn och telefonnummer till kontaktpersonen så att forskaren kan ringa upp patienten för att ge ytterligare information och besvara eventuella frågor, vilket i så fall kommer att ske inom en vecka. Patienten tillfrågas vid detta samtal om deltagande och om patienten tackar ja till att delat, bokas datum och tid för intervju. tillfrågar patienten om medverkan i forskningsstudien.

Studien är en integrerad del i uppföljningen av patienter som behandlats med ECT inom Region Örebro län. Efter avslutad ECT kommer patienter i samband med utskrivningssamtal från avdelningen att träffa kontaktpersoner vi de tre sjukhusen i Region Örebro län som informerar patienten om studien både muntligt och skriftligt. Därefter tillfrågas de om medverkan. Att medverka i studien innebär för patienten att besvara 2 enkäter, Instrumentet kvalitet i Psykiatrisk vård- Dina upplevelser av vårdens kvalitet (KPV-A) som mäter patienters upplevelser av den givna kvalitén och depressionsskattningsskalan Montgomery Åsberg Depression Rating Scale och minnesfrågan i Comprehensive Psychopatological Rating Scale som inkluderats i samma enkät som Montgomery Åsberg Depression Rating Scale, där patienten får självskatta sina symptom. Enkäterna besvaras vid första tillfället vid utskrivningen och sedan per post 6 månader efter avslutad ECT.

I samband med utskrivningen från avdelningen tillfrågas även patienterna om de ev får kontaktas för en intervju 2 månader efter utskrivningen gällande deras upplevelser av ECT. Bland de patienter givit sitt medgivande om att de får kontaktas för en eventuell intervju, kommer att väljas ut via ett strategiskt urval och kontaktas av en av medförfattaren till denna studie (A-CF) som också kommer att genomföra intervjuerna som spelas in på band och transkrivberas ordagrant.

Information om diagnos, ECT och behandlingsresultat kommer att hämtas från Kvalitetsregister ECT. De patienter som tackar ja till att medverka samt samtycker till att uppgifter får hämtas från ET registret skriver under ett samtyckesformulär.

Intervjuerna kommer att äga rum på Universitetssjukvårdens forskningscentrum i ett trevligt inrett rum eller annan plats som patienten föredrar.

Frågorna ställs efter en intervjuguide. Med huvudfrågor eller en inledande fråga gällande en konkret situation som till exempel: Kan du beskriva hur du upplevde omhändertagandet vid ECT? Kan du beskriva din upplevelse av vården du fick vid ECT? Sådana inledande frågor kan ge spontana och rika beskrivningar där intervjupersonen återger vad hen upplever som de viktigaste dimensionerna hos de undersökta fenomenen. Vidare ställs uppföljningsfrågor som: -Berätta mer, -Förklara. Frågor som specifikt rör omvårdnaden. Till exempel: Kan du berätta mer om vården du fick vid ECT? Sonderande frågor som ” Kan du säga något mer om hur du upplevde ECT?” Kan du ge en mer detaljerad beskrivning? Intervjuaren kan även följa upp med mer operationaliserande frågor: ”Vad tänkte du då?”

Bearbetning och analys

Enkäter

Enkäterna analyseras med hjälp av beskrivande statistik. Skillnader i upplevelsen av vårdkvaliteten analyseras med hjälp av icke-parametriska metoder. Kategorier som kommer att undersökas är bl. a. kön, åldersgrupper, diagnos, bedömd och självskattad, symtomlindring, upplevd minnesstörning, elektrodplacering och antal behandlingar.

Intervjuer

I analysen av intervjuerna kommer Martons fyra analyssteg att användas (Marton 1994: Marton et al. 1993):

Steg 1: Att initialt bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck.

I den första fasen läses materialet igenom flera gånger för att bli insatt och välbekant med det. Sedan markeras väsentliga utsagor som svarar mot studiens syfte.

Steg 2: Att uppmärksamma skillnader och likheter i utsagorna. Den andra fasen innebär att på ett systematiskt sätt uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna genom att kontrastera intervjuutsagor mot varandra. I slutet av denna fas börjar beskrivningskategorier växa fram.

Steg 3: Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier. I tredje fasen jämförs uppfattningar med varandra och skillnader och likheter identifieras.

Steg 4: Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet. Studerar relationen mellan de preliminära beskrivningskategorierna och om de på ett adekvat sätt representerar uppfattningarna.

Etiska aspekter

Patienterna kommer att få skriftlig och muntlig information om studien och dess syfte. En etisk aspekt som bör tas med är att en av medförfattarna till denna studie (A-CF) kan ha varit delaktig i vården av vissa av patienterna. Personen skulle eventuellt känna sig obekväm med att framföra en negativ aspekt av vården. Dessa kommer inte att exkluderas med tanke på att nyttan och fördelarna överväger eventuella nackdelar. En risk som kan finnas är att patienten upplever intervjun som obehaglig då de kommer att påminnas om sin sjukdomsperiod. En fördel för personen är att de ges tillfälle att få mer information, och bearbeta sina upplevelser. Depressioner tenderar att ha ett kroniskt återkommande förlopp. Det är därför vanligt att patienterna som behandlats med ECT kan behöva förnyad behandling efter en tid. Patienterna har därför nytta av om vården utvecklas i samband med eventuella framtida insjuknanden. Deltagarna kommer att informeras om att deras nuvarande och kommande behandling och vård kommer inte påverkas av om de inte vill delta i undersökningen. Deltagarna utlovas sekretess. Resultaten från intervjuerna samt enkäterna redovisas på gruppnivå.

Konfidentialitet i forskning betyder att privata data som identifierar undersökningspersonerna inte kommer att redovisas.

Att skydda undersökningspersonerna genom att förändra namn och identifierande drag är ett viktigt inslag vid redovisning av intervjuer (Kvale 1997).

Varje intervju och enkät kommer att kodas och förvaras i ett låst kassaskåp på Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län, där ingen obehörig har tillgång till materialet.

En kodlista kommer att upprättas och förvaras i ett annat kassaskåp vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum än det ovan beskrivna.

Patienterna kommer att få information att det är frivilligt att delta och att de har rätt att avbryta sitt deltagande i studien när som helst utan påverkan på sin pågående eller kommande vård och behandling.

Tillstånd att genomföra studien inhämtas från Verksamhetschefen på Allmänpsykiatrins öppenvård samt Verksamhetschefen på Akut och heldygnsvård, Region Örebro län.

En ansökan till Etikprövningsnämnden kommer att lämnas in.

Forskningens betydelse

Det saknas kunskap om hur patienter upplever ECT och om hur de upplever vårdens kvalité vid ECT. En viktig del är även att få svar på om graden av depression och minnesstörning påverkar den omvårdnad som ska ges. Denna studie har potential att kunna ta fram viktig kunskap för att förbättra och eventuellt differentiera omvårdnaden. Om man visste mer om vilken information patienterna önskade i olika skeden av behandlingen kunde informationsinsatserna kunna komma att bli mer effektiva. Om vårdpersonalen visste mer om hur patienterna kunde känna sig delaktiga i vården kunde denna kunskap användas i vårdens förbättringsarbete, men också i utbildningssammanhang.

Många av patienterna som potentiellt kunde ha stor nytta av behandlingen med ECT tackar nej till behandlingen. Det är ett problem eftersom alternativa behandlingar sällan är lika effektiva. Studien kan bidra till att kartlägga orsakerna till att vissa patienter avböjer behandling med ECT. Identifieras orsakerna kan man fokusera på dem och vidta förbättringar av olika slag. Studien kan också leda till ökade kunskaper om hur man kan förmedla trygghet till patienterna och informera nyanserat om behandlingsalternativen. Det är också tänkbart att mer effektiv information och större känsla av delaktighet för patienten skulle kunna öka följsamheten till rekommenderad förebyggande behandling och därmed förbättra behandlingsresultaten på sikt.

Om kunskapsläget förbättras kunde rutiner och riktlinjer vid ECT förbättras och kompletteras gällande omvårdnaden. Kunskaperna kunde vara vägledande vid planering och utveckling av ECT-enheter. Resultaten kan även användas vid utbildning och fortbildning av personal inom psykiatrisk vård och personal på ECT-enheter.

Arbetet kommer att resultera i vetenskapliga artiklar för publikation i internationell vetenskapliga tidskrifter och resultatet kommer att presenteras vid nationella och internationella konferenser.

Genusperspektiv

Studien kommer att inkludera både män och kvinnor. Depression är vanligare hos kvinnor och dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen depression.

I enkätstudien kommer det särskilt att belysas hur män respektive kvinnor upplever vårdens kvalité.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Forskning och utbildning - Universitetssjukvårdens forskningscentrum workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14

Projektägare är huvudprövare eller ansvarig forskare

checked Ja


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Medarbetare i projektet

Axel Nordenskjöld
Överläkare, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Allmänpsykiatrisk öppenvård

Roll i projektet

checked Medarbetare

Roll i projektet

checked Medarbetare

Patienters upplevelser vid ECT, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/262981