CT-RSA studie av distala radiusfrakturer
Project number : 272589
Created by: Marcus Sagerfors, 2019-06-24
Last revised by: Marcus Sagerfors, 2019-08-20
Project created in: FoU Region Örebro län

Published

2019-06-24: Planering och förberedelse

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Handens funktion har stor betydelse för allmänna dagliga livsfunktioner liksom för förvärvsarbete. Distala

radiusfrakturer är den vanligaste extremitetsfrakturen. Distala radiusfrakturer indelas i extraartikulära stabila frakturer och instabila intraartikulära

(ledyteengagerande) frakturer. Det finns flertal röntgenologiska klassifikationssystem. Emellertid är det fortfarande omstritt vilken operationsmetod som är bäst vid komplexa distala radiusfrakturer.

Vid utvärdering av ortopediska implantat har man sedan många år använt sig av så kallad radiostereometric analysis (RSA) för att mäta mikrorörelser hos implantat. Metoden med RSA är välbeprövad för att studera migration och mikrorörelser av t ex höft och knäledsproteser. Mikrorörelser har visat sig korrelera med lossning hos protesen. Metoden är dock dyr och aningen omständlig vilket har drivit utvecklingen mot andra metoder som t ex CT-RSA. CT-RSA är både enklare och billigare samt har visat sig kunna utvärdera protesmigration med liknande precision som konventionell RSA. Stråldosen har successivt kunnat reduceras till sk lågdosCT där stråldosen nu är ekvivalent med en valig slätröntgen av handleden. Det är rimligt att anta att metoden är lämplig för att studera migration av frakturfragment efter opererad distal radiusfraktur.

Studien avser att studera rörelser av frakturfragmenten hos patienter som opererats för distal radiusfraktur med hjälp av metoden CT-RSA.

Projektspecifik information

Ämnesord

Ortopedi

(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

S50-S59 Skador på armbåge och underarm

Multicenterstudie

Nej

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

2019-04377

Inklusionsstatus

	Planerat antal	Antal tillfrågade	Screen-failure	Antal randominserade
n=	20	0

Vetenskaplig sammanfattning

Syftet med detta projekt är att undersöka resultatet efter kirurgi av distala radiusfrakturer opererade med plattfixation.

Syftet är särskilt att studera förekomsten av rörelser av frakturfragmenten med metoden CT-RSA. Dels om frakturfragmenten migrerar, i så fall hur mycket, vid vilka tidpunkter och om detta i så fall är korrelerat till patientrelaterade utfallsmått såsom smärta, rörlighet, greppstyrka och handfunktion.

Patienter aktuella för denna studie har remitterats till handkirurgiska kliniken USÖ med en distal radiusfraktur som bedömts aktuell för operation med plattfixation. Efter att handkirurg i samråd patienten fattat beslut om att plattfixation är lämplig behandling så informeras patienten muntligt och skriftligt om studien.

Operation genomförs med plattfixation enligt klinisk rutin.

Patienterna planeras genomgå CT-RSA av den opererade handleden direkt postoperativt samt vid återbesöken 6 v, 3 mån samt 1 år postoperativt. CT-RSA utförs efter lågdosprotokoll med jämförbar stråldos som konventionell slätröntgen.

Vi på handkirurgiska kliniken, USÖ har stor operativ erfarenhet av distala radiusfrakturer då vi årligen opererar ca 150 patienter. Denna studie är dimensionerad för 20 patienter som opererats med plattfixation. Vi kommer analysera smärta, rörlighet, greppstyrka, självskattad handledsfunktion och tecken till artros i handleden postoperativt. Hur många patienter har fått reopereras med plattborttagning? Hur många patienter har genomgått sekundär rekonstruktiv kirurgi av handleden till följd av sin fraktur?

Primär frågeställning: Hur mycket rör sig frakturfragmenten efter operation av distal radiusfraktur med plattosteosyntes? Finns det en korrelation mellan eventuell rörelse av frakturfragment och variabler såsom patientupplevt utfall, rörlighet i handleden, greppstyrka, smärta från handleden?

Sekundära frågeställningar:Finns det en korrelation mellan eventuell rörelse av frakturfragment och variabler såsom patientupplevt utfall, rörlighet i handleden, greppstyrka, smärta från handleden? Finns det en korrelation mellan frakturens allvarlighetsgrad och migration av frakturfragment?

Är en mera uppslittrad fraktur associerad med ett sämre patientupplevt resultat eller är frakturens

allvarlighetsgrad av mindre betydelse?

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område opererande och onkologi - Handkirurgiska kliniken

Projektägare är huvudprövare eller ansvarig forskare