Hälsolitteracitet och utbildningsnivå i den onkologiska vården - en systematisk litteraturöversikt.
Hälsolitteracitet och utbildningsnivå i den onkologiska vården - en systematisk litteraturöversikt.
Project number : 273079
Created by: Charlotte Ryman, 2019-10-10
Last revised by: Charlotte Ryman, 2019-10-12
Project created in: FoU Region Örebro län

PublishedPublished
2019-10-03
Planering och förberedelse

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Det genomsnittliga hälsoläget i världen och i Sverige blir allt bättre men omotiverade skillnader i hälsan kvarstår. Tidigare forskning ser skillnader i överlevnad beroende av kön, boendeort, boendeform, civilstånd och utbildningsnivå i Sverige. Att människor lever under olika förutsättningar är faktum och sjukvården uppgift är att erbjuda vård på lika villkor oavsett social bakgrund. Alla invånare i Sverige har enligt lag rätt att få hälsoinformation anpassad efter individuella förutsättningar vilket är en stor utmaning för sjukvården. Enligt den nationella patientenkäten (NPE) 2018 så uppger personer med lägre utbildningsnivå större svårigheter att förstå medicineringen och behandlingarna som hälso- och sjukvården förordar jämförelse med personer som har en högre utbildningsnivå. Att inte förstå eller ha verktygen att tillämpa den information sjukvården ger äventyrar inte bara den egna hälsan negativt utan den gör även vården ineffektiv. Hälsolitteracitet är ett av grundbegreppen inom det hälsofrämjande arbetet och handlar om att kunna mäta i vilken utsträckning personer kan förstå, söka, värdera och tillämpa hälsoinformation. Hälsolitteraciteten är i inte statisk utan föränderlig och kan påverkas. Syftet med denna studie är att kartlägga kunskapsunderlaget för begreppet hälsolitteracitet i cancervården och det eventuella sambandet mellan personers utbildningsnivå och hälsolitterära nivå.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Annan hälsovetenskap
checked Arbetsmedicin och miljömedicin
checked Cancer och onkologi
checked Folkhälsovetenskap


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Diagnoskod för huvuddiagnos

C97-C97 Flera (primära) maligna tumörer med olika utgångspunkter

Diagnoskod för underdiagnos

C97-C97 Flera (primära) maligna tumörer med olika utgångspunkter

Multicenterstudie

Nej

Etikprövningsmyndighetens diarienummer

Ansökan om etisk prövning ej aktuell

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=0   

Vetenskaplig sammanfattning

Bakgrund

Det genomsnittliga hälsoläget i världen och i Sverige blir allt bättre men omotiverade skillnader kvarstår i dagens sjukvård (1, 2, 3). Skillnader syns mellan hög- och lågutbildade vårdtagare i den onkologiska vården gällande utredning- och behandlingsintensitet samt överlevnad (4, 5). Enligt Nationell Patientenkät (NPE) så uppger personer med lägre utbildningsnivå svårare att förstå medicineringen och behandlingen som hälso- och sjukvårdspersonalen förordar i jämförelse med de personer som har en högre utbildningsnivå (6). All svensk hälso- och sjukvård regleras av Hälso- och Sjukvårdslagen (7) och inbegriper att all sjukvård skall ges på lika villkor och Patientlagen (8) tydliggör att hälsoinformation skall anpassas till mottagarens individuella förutsättningar.

Genom att se på hälsan och ohälsans bestämningsfaktorer ur ett biopsykosocialt (BPS) perspektiv, inkluderas de sociala bestämningsfaktorerna i motsats till det dualistiska, där biologi och psykologi utgör paradigmen (9). BPS används som teoretiskt ramverk för att klassificera funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa av Världshälsoorganisationen (WHO) sedan 2001 (10). Hälsolitteracitet är ett grundbegrepp inom hälsofrämjande arbete och syftar till att belysa människors olika förutsättningar att söka, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation (11). Vårdkommunikation eller den mellanmänskliga kommunikationen är central i all typ av vård och kan ha en avgörande betydelse i den ojämlika cancervården (12). Myndigheten för vårdanalys hänvisar till att flest klagomål bottnar i den mellanmännskliga kommunikationen mellan vårdgivaren och vårdtagaren (3). Klagomålen kan grunda sig i en bristande social tillit och delaktighet i beslutsprocessen (13). Enligt Marmot Review (14) kan utbildningsnivå som ensam variabel står i relation till ohälsa, även när tidigare kända riskfaktorer som tobak, alkohol och ensidig kost extraheras.

Cancerincidensen är högre bland personer som är lågutbildade, dock syns stor diskrepans inom diagnosfältet (1). Incidens för lungcancer är högre bland personer med lågubildning, hudcancer drabbar personer som är högutbildade i högre utsträckning. Orsaken till dessa skillnader kan handlar om vanor, lågutbildade röker mer medan de högutbildade solar mer (15). Korrelationen mellan patienternas utbildningsnivå och överlevnad är sedan tidigare känd (5,16).

Idag har vi omotiverade skillnader i utredning och behandling av cancersjukdom och orsaken är inte helt kartlagd. Den kan bottna i den mellanmänskliga kommunikationen enligt Myndigheten för vårdanalys. Vidare saknas idag en samlad översikt om det eventuella sambandet mellan personers utbildningsnivå och hälsolitteracitet i den onkologiska vården. Därför kan det vara betydelsefullt att kartlägga utbildningsnivåns eventuella samband med den hälsolitterata förmågan hos vårdtagaren.

Syfte

Det övergripande syftet är att beskriva eventuella samband mellan utbildningsnivå och hälsolitteracitet i den onkologiska vården. 

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

Vilka riskfaktorer utgör vårdtagarens utbildningnivå i den mellanmänskliga kommunikationen med utgångspunkt i hälsolitteracitet?

Analysen av litteraturen utgår ifrån det biopsykosociala perspektivet på ohälsa och hälsas ursprung (9).

Metod: Design

Systematisk litteraturöversikt med deskriptiv design (17). En allmän deskriptiv litteraturstudie skrevs 2018 som Masteruppsats i Förbättringskunskap vid Örebro Universitet.

Metod: Urval/Studiegrupper

Under hösten 2018 utfördes sökningar i databaserna PubMed/Medline, CINAHL, PsycINFO, ERIC med tre sökord (health literacy, education level, neoplasms). Begränsningar var att studierna skulle vara gjorda på människor, skrivna på svenska eller engelska och publicerade de senaste tio åren. Inklusionskriterier var att de hade sökorden: health literacy, education level och neoplasms. Masteruppsatsens fokus inbegrep onkologisk vård och omvårdnad inom den tertiära preventionsnivån. Exlusionskriterier var studiepopulation inom primär eller sekundär prevention eller utan ett forskningsetiskt godkännande. Inklusionskriterier och exlusionskriterier kommer vara snarlika i denna systematiska litteraturstudie, men sökningarna kommer att upprepas i flera databaser och med flera sökord för att precisera sökningen mer. Hjälp kommer att tas via medicinska biblioteket.

Metod: Genusperspektiv

Kön kommer tillsammans med utbildningsnivå att belysas i resultatet.

Metod: Intervention, datainsamling och mätmetoder

Masteruppsatsens litteratursökning identifierade totalt 588 artiklar, varav 73 dubbletter exkluderades. 490 titlar screenades vilket resulterade i 40 abstrakt som alla svarade mot inklusionskriterierna. Av dessa 40 abstrakt lästes 22 i fulltext, varav 7 exkluderades och 15 inkluderades i resultatet. De exkluderade var uteslutande kvantitativa och handlade i 5 fall om annan preventionsnivå och 2 hade färre deltagare än 20 st. För att fördjupa analysförförandet i det kommande doktorandarbetet kommer sökningarna att upprepas i flera databaser och med flera sökord och med tillägg av senaste årets forskning i ämnet. För att undvika bias i urvalet kommer doktoranden och bihandledaren ABZ att utföra urvalsprocessen tillsammans.

Metod: Databearbetning och analys

För att granska artiklarna används Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) granskningsmallar (18). Granskningen av en studie gäller i första hand studiens kvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter. En sammanvägd bedömning av alla inkluderade studier enligt GRADE det vill säga studiernas överensstämmelse, överförbarhet, precision, publikationsbias, effektstorlek, dos–respons-samband och effekter kommer om möjligt att bedömas (19). SBUs granskningsmall av studier med kvalitativ forskningsmetodik kommer att användas för att bedöma studiernas tillförlitlighet, överförbarhet, giltighet och verifierbarhet (20). Granskningarna utförs av de sökande och bihandledarna ABZ och CW var för sig för att undvika bias. Granskningsresultaten diskuteras för att komma till konsensus om värderingarna. Artiklarna summeras i en metaanalys och/eller metasyntes beroende på metod (17). Troligen kommer Covidence, ett mjukvaruprogram https://www.cov, att användas för att få ut prismadiagram, artikelmatriser och underlätta analysen.

Betydelse/Förväntat resultat

Sverige har under de senaste decennierna haft en allmänt god hälsoutveckling, med en förbättrad folkhälsa och en ökad utbildningsnivå (1). Dock syns en allt större diskrepans i världen och i Sverige mellan olika utbildningsnivåer och socialgrupper (1, 2, 3). Den mellanmänskliga kommunikationen ses vara en av orsakerna till den ojämlika vården (3, 8) vilket kan ses i ökande klagomål på vården i olika bemötandefrågor (6). Omotiverade skillnader existerar i dagens onkologiska vård, bland annat syns det i utredning och behandlingsintensitet samt överlevnad i flertalet cancersjukdomar (4,5,12). Kommissionen för jämlik hälsa beskriver i sitt delbetänkande att en hälsolitterat organisation är ändamålsenlig för en mer jämlik hälsa vilket innebär att vårdgivaren kan bidra till en bättre hälsa och förbättra behandlingsgenomslag genom att anpassa kommunikationen utifrån ett personcenterat omhändertagande (21). Nationella patientenkäten 2018 (NPE) vittnar om en kommunikativ förbättringspotential i sjukvården (6). 

Forskningsetiska överväganden

All forskning skall utföras för att generera i ny kunskap (22). Idag saknas en samlad översikt om eventuella samband mellan personers utbildningsnivå och hälsolitterata förmåga i den onkologiska vården. Genom att bringa mer kunskap om utbildningsnivåns betydelse i förmågan att söka, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation kan denna systematiska litteraturgenomgång bidra till en kunskapsbas för en jämlikare vård. Tillstånd från Etikprövningsmyndigheten (EPM) behöver inte sökas eftersom de inkluderade artiklarna redan har publicerats (22). Den stora utmaningen i arbetet med studien är att minimera selektionsbias för att sedan ha tillräcklig kunskap för att bedöma artiklarna enligt GRADE. Till min hjälp kommer jag ha mina handledare och eventuellt kommer statistiker inkluderas det statistiska arbetet. All forskning skall bedrivas utifrån omsorg för individen och den stora utmaningen i socialmedicinsk forskning ses i att observera utan att stigmatisera och fragmentisera redan existerande polarisering i samhället (23). 

Referenser

1. Folkhälsomyndigheten. Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso-respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv Solna: Folkhälsomyndigheten 2015 Tillgänglig på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/utbildningsniva-halsa/slutrapport-utbildningsnivaer.pdf.

2. Marmot., Allen., Bell., Bloomer., Goldblatt. WHO European review of social determinants of health and the health divide. Lancet (London, England). 2012;380(9846):1011-29.

3. Myndigheten för vårdanalys. En mer jämlik vård är möjlig - Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande Stockholm Myndigheten för vårdanalys; 2014. Tillgänglig på: http://www.vardanalys.se/Rapporter/2014/En-mer-jamlik-vard-ar-mojlig---Analys-av-omotiverade-skillnader-i-vard-behandling-och-bemotande/.

4. Lagerlund, M., Bellocco, R., Karlsson, P., Tejler, G., & Lambe, M. (2005). Socio-economic factors and breast cancer survival--a population-based cohort study (Sweden). Cancer Causes Control, 16(4), 419-430. doi:10.1007/s10552-004-6255-7.

5. Regionalt Cancercentrum, R. (2017). Jämlik cancervård. Tillgänglig på: http://www.cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/jamlik-vard/.

6. Nationell Patientenkät. Specialiserad sjukhusvård slutenvård 2018. Tillgänglig på: https://patientenkat.se/sv/resultat/#!/Specialiserad%2520sjukhusv%25C3%25A5rd%2520sluten%25202018/public/public.

7. Svensk författningssamling. Svensk hälso- och sjukvårdslag 2017 :30 tillänglig på: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30.

8. Svensk författningssamling. Patientlag 2014:821 tillänglig på: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

9. Engel GL. The clinical application of the biopsychosocial model. The American journal of psychiatry. 1980;137(5):535-44.

10. Socialstyrelsen. (2016). ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion, modell, struktur och innehåll Tillgänglig på: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20074/2016-2-18.

11. Sorensen K, Van den Broucke S, Fullam J, Doyle G, Pelikan J, Slonska Z, et al. Health literacy and public health: a systematic review and integration of definitions and models. BMC Public Health. 2012;12:80.

12. Myndigheten för vårdanalys. Möten med mening- En analys av patienters erfarenheter av vårdmöten. 2018. Tillgänglig på: https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2019/05/2018-12-moten-med-mening-web-tag.pdf

13. Margareta Kristensson. (2015). Kommissionen för jämlik hälsa. Tillgänglig på: http://kommissionjamlikhalsa.se/wp-content/uploads/2017/09/rapport-8-haelso-och- sjukvardens-roll-foer-en-jaemlik-haelsa.pdf.

14. Marmot, M., Goldblatt, P., & Allan, J. (2010). Fair Society Healthy Lives (The Marmot Review). Tillgänglig på: http://www.instituteofhealthequity.org/resources-reports/fair- society-healthy-lives-the-marmot-review.

15.Folkhälsomyndigheten. (2015b). Utbildningsnivå och hälsa-hur hänger det ihop? Tillgänglig på: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/u/utbildningsniva-och-halsa-hur-hanger-de-ihop/.

16. Berglund, A., Holmberg, L., Tishelman, C., Wagenius, G., Eaker, S., & Lambe, M. (2010). Social inequalities in non-small cell lung cancer management and survival: a population-based study in central Sweden. Thorax, 65(4), 327-333. doi:10.1136/thx.2009.125914.

17. Egger M, Smith GD, Altman DG, editors. Systematic reviews in health care: meta-analysis in context. 2. ed. London: BMJ; 2001.

18. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier. 2014. Tillgänglig på: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_observationsstudier.pdf.

19. Schunemann HJ, Fretheim A, Oxman AD. Improving the use of research evidence in guideline development: 9. Grading evidence and recommendations. Health research policy and systems. 2006;4:21.

20. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik– patientupplevelser. 2014. Tillgänglig på: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf.

21. Regeringskasliet. Delbetänkande på Socialdepartementet av Kommissionen för jämlik hälsa: Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Tillänglig på: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/.

22. World Medical Association. WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects 2013. Tillgänglig på: https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/.

23. Allebeck P, Burström B, Hensing G, Kristenson M. Socialmedicin : individ, hälsa och samhälle. Lund: Studentlitteratur; 2015.

Involverade parter

Arbetsplats

Added workplaces

Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område opererande och onkologi - Vårdenhet hud, plastik och öron workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14
Regioner - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Område opererande och onkologi - Öron-, näs- och halskliniken workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14
Statligt - Universitet - Örebro Universitet - Hälsovetenskaper

Supervisor

Svante Hugosson
Överläkare, Öron-, näs- och halskliniken
Ann-Britt Zakrisson
Distriktssköterska, Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Laxå vårdcentral
Camilla Warnicke
Forskningshandledare, Hälso- och sjukvård, Universitetssjukvårdens forskningscentrum

Hälsolitteracitet och utbildningsnivå i den onkologiska vården - en systematisk litteraturöversikt., from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/en/fourol/project/273079