Betydelsen av fysisk kapacitet för andra utfallsmått, såsom mortalitet, återinskrivning och sammanlagd vårdtid på sjukhus, inom ett år för sköra äldre patienter på sjukhus.
Betydelsen av fysisk kapacitet för andra utfallsmått, såsom mortalitet, återinskrivning och sammanlagd vårdtid på sjukhus, inom ett år för sköra äldre patienter på sjukhus.
Project number : 249571
Created by: Kristina Åhlund, 2018-06-13
Last revised by: Kristina Åhlund, 2018-06-13
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Hög ålder tillsammans med sjukdom och funktionsnedsättningar leder ofta till skörhet som kan påverka förmågan att kunna leva självständigt. Skörhet är idag ett vanligt förekommande begrepp inom forskning om äldre och förknippas ofta med en person som har många sjukdomar och funktionsnedsättning. Skörhet kan beskrivas på olika sätt. En vanligt använd definition ser till förekomst av muskelsvaghet, nedsatt gånghastighet, viktnedgång, nedsatt uthållighet och låg fysisk aktivitetsnivå. Nedsatt fysisk kapacitet, såsom nedsatt muskelstyrka och uthållighet, har i tidigare studier visat sig vara av betydelsen för prognosen med ökad risk för negativa hälsoutfall och förtida död.

Skörhet innebär minskade reserver, vilket ofta leder till försämring vid sjukdom och sjukhusinläggning. I samband med vård på sjukhus är det vanligt att sköra personer försämras avseende aktivitet i dagligt liv (ADL), gångförmåga och muskelstyrka. Strukturerat omhändertagande av olika professioner inom sjukvården i samband med vrd på sjukhus vid akut försämring har visat sig i högre utsträckning kunna bevara/ förbättra fysisk kapacitet de första månaderna efter sjukhusvistelse hos dessa patienter, jämfört med vård på vanlig akutmedicinsk vårdavdelning. Detta har stor betydelse för den enskilda patienten, men enligt vår vetskap har ingen tidigare studerat hur detta påverkar andra utfallsmått över längre tid.

Syftet är att se om mått på fysisk kapacitet (6-MWT och handkraft) predicerar för mortalitet, återinläggning och sammanlagd vårdtid på sjukhus (<12 mån). Vidare avser projektet att analysera om bibehållen/förbättrad fysisk kapacitet de första 3 månaderna efter ett vårdtillfälle inverkar på dessa variabler.

Med fysisk kapacitet menas flera olika, mätbara hälso- och skicklighetsrelaterade utfallsmått t.ex. muskelstyrka, uthållighet, I denna studie används handkraft som ett generellt mått på muskelstyrka och 6-min gångtest som ett test av submaximal aerob kapacitet.

Studiepopulationen utgörs av sköra äldre som ingår i studien ”Is the Treatment of Frail Eldery Patients Effective in an Eldery Care Unit” (TREEE), vilket är en studie med huvudsakligt syfte att utvärdera effekten av olika akutmedicinska vårdformer för sköra äldre patienter. Studien har inkluderat 408 patienter på NÄL och Uddevalla sjukhus.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Hög ålder tillsammans med sjukdom och funktionsnedsättningar leder ofta till skörhet som kan påverka förmågan att kunna leva självständigt. Skörhet är idag ett etablerat begrepp inom forskning om äldre och associeras ofta med multisjuklighet och funktionsnedsättning. Skörhet kan beskrivas på olika sätt. En vanligt använd definition ser till förekomst av muskelsvaghet, nedsatt gånghastighet, viktnedgång, nedsatt uthållighet och låg fysisk aktivitetsnivå. Nedsatt fysisk kapacitet, såsom nedsatt muskelstyrka och uthållighet, har i tidigare studier visat sig vara en prognostisk markör med ökad risk för negativa hälsoutfall och förtida död.

Skörhet innebär minskade reserver, vilket ofta leder till försämring vid sjukdom och sjukhusinläggning. I samband med vård på sjukhus är det vanligt att sköra personer försämras avseende fysisk funktion och fysiska kapacitet, såsom aktivitet i dagligt liv (ADL), gångförmåga och muskelstyrka. Strukturerat och multiprofessionellt omhändertagande i samband med akutmedicinsk sjukhusvård har visat sig i högre utsträckning kunna bevara/ förbättra fysisk kapacitet de första månaderna efter sjukhusvistelse hos dessa patienter, jämfört med vård på vanlig akutmedicinsk vårdavdelning. Detta har stor betydelse för den enskilda patienten, men enligt vår vetskap har ingen tidigare studerat hur detta påverkar andra utfallsmått över längre tid.

Syftet är att se om mått på fysisk kapacitet (6-MWT och handkraft) predicerar för mortalitet, återinläggning och sammanlagd vårdtid på sjukhus (<12 mån). Vidare avser projektet att analysera om bibehållen/förbättrad fysisk kapacitet de första 3 månaderna efter ett vårdtillfälle inverkar på dessa variabler.

Med fysisk kapacitet menas flera olika, mätbara hälso- och skicklighetsrelaterade utfallsmått t.ex. muskelstyrka, uthållighet, I denna studie används handkraft som ett generellt mått på muskelstyrka och 6-min gångtest som ett test av submaximal aerob kapacitet.

Studiepopulationen utgörs av sköra äldre som inkluderats i studien ”Is the Treatment of Frail Eldery Patients Effective in an Eldery Care Unit” (TREEE), vilket är en studie med huvudsakligt syfte att utvärdera effekten av olika akutmedicinska vårdformer för sköra äldre patienter. Studien har inkluderat 408 patienter på NÄL och Uddevalla sjukhus.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Physical Fitness
A state of well-being in which performance is optimal, often as a result of physical conditioning which may be prescribed for disease therapy.
Frail Elderly
Older adults or aged individuals who are lacking in general strength and are unusually susceptible to disease or to other infirmity.
Mortality
All deaths reported in a given population.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Registrering i andra projektdatabaser

FoU i Sverige

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - NU-sjukvården NÄL workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Statligt - Universitet - Linköpings universitet - Medicinska fakulteten - Institutionen för medicin och hälsa, IMH - Avdelning för fysioterapi

Medarbetare

Björn W Karlson
AstraZeneca R&D Mölndal, Sweden

Tutor

Niklas Ekerstad
FoU-enheten, NU-sjukhuset
Maria Bäck
Fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Finansiering

Grant provider: FoU Fyrbodal (VGR) (Reference number: VGFOUFBD-809601)
Decided and approved
Grant reciever: Kristina Åhlund
Applied 2018-03-29 for a contribution of 108,735 SEK intended for Forskning. Att slutföra detta projekt, vilket är en del i kommande avhandling
Decision 2018-05-11 with a contribution of 80,000 SEK and is available t.o.m 2020-05-11
Total applied sum: 108,735 SEK | Total granted sum: 80,000 SEK

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2017-12-11

Datum då projektet är slutrapporterat

2019-12-31

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund

Demografisk forskning tyder på att personer ≥ 80 år är den del av befolkningen som är snabbast växande 1. Hög ålder tillsammans med sjukdom och funktionsnedsättningar leder ofta till skörhet som kan påverka förmågan att kunna leva självständigt 2. Skörhet beskrivs som ett kliniskt syndrom och kan definieras på olika sätt 3,4. Definitionen av Fried et al 3 är vanligt förekommande och beskriver skörhet utifrån följande kriterier: Viktnedgång, nedsatt uthållighet, muskelsvaghet, nedsatt gånghastighet och låg fysisk aktivitetsnivå. Minskad muskelmassa, sarkopeni, anses vara av stor etiologisk betydelse för syndromet och påverkar fysisk kapacitet negativt 5-7.

Skörhet används ofta för att beskriva en person med ökad sårbarhet, eller minskade fysiologiska reserver 8. En studie redovisar hög förekomst av sarkopeni och kraftigt nedsatt fysisk kapacitet hos sköra äldre patienter på sjukhus, jämfört med åldersmatchade referensvärden 9. I samband med vård på sjukhus är det vanligt med ytterligare försämring av fysisk funktion, vilket kan leda till ökad beroendegrad och risk att inte kunna återgå till eget boende 10-13. Trots låga utgångsvärden tyder tidigare forskning på att det går att påverka graden av skörhet och det ser ut att finnas rehabiliteringspotential även för svårt sköra äldre patienter 14,15. Multiprofessionella behandlingsinsatser innefattande fysioterapi och träning har visat sig kunna förbättra fysisk kapacitet eller bromsa in försämringen 16,17.

Med fysisk kapacitet menas flera olika, mätbara hälso- och skicklighetsrelaterade utfallsmått, t.ex. kardiovaskulär kapacitet, muskelstyrka, muskeluthållighet och balans. Fysisk funktion definieras som en individs kapacitet att utföra fysisk aktivitet tillhörande det dagliga livet 18.

Det är sedan tidigare känt att skörhet och multisjuklighet negativt påverkar medicinsk prognos 19-21, men även låg fysisk kapacitet såsom nedsatt kondition och muskelstyrka är associerat med försämrat hälsoutfall 22-24. Vanligtvis används ADL-formulär för skattning av fysisk funktion. Landi et al 25 undersökte betydelsen av nedsatt fysisk funktion och multisjuklighet hos äldre kommuninvånare (>80 år) med sarkopeni. Över en 10-årsperiod sågs nedsatt fysisk funktion tydligt predicera en ökad mortalitet. Även hos sköra äldre patienter på sjukhus har tidigare studier visat samband mellan nedsatt fysisk funktion och mortalitet 26,27.

Med återinläggning på sjukhus menas ofta behov av förnyad inläggning på sjukhus inom 30 dagar från tidigare vårdtillfälle och används ofta av sjukhus för att utvärdera vårdkvalitet 28. Läkemedelsrelaterade faktorer lyfts ofta som tänkbar orsak till förnyat behov av vård på sjukhus 29,30, men även andra faktorer kan vara av betydelse. En systematisk review 31 studerade risk för återinläggning hos äldre patienter (≥75 år) som vårdas inneliggande för medicinsk sjukdom. Författarna fann morbiditet och nedsatt fysisk funktion vara de mest betydelsefulla faktorerna. I en stor grupp patienter (medelålder 70 år) fann Shih et al 32 tydliga fördelar att använda fysiska funktionsmått istället för demografiska variabler och komorbiditet, vid beräkning av risk för återinläggning. När återinläggningar blir frekventa och förväntas pågå under lång tid kan istället vårdkonsumtion eller totala antalet vårddagar vara ett sätt att utvärdera behov av sjukhusvård.

I en rapport om sköra äldre som inkommer akut till sjukhus 33 skriver Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) om den komplexa situation som råder runt dessa patienter och vilka svårigheter dagens akutsjukvård ofta ställs inför. Efter att ha granskat olika metoder visade det sig att endast ”Comprehensive Geriatric Assessment (CGA)” på svenska ofta översatt till strukturerat omhändertagande av äldre, motsvarade de krav SBU ställt avseende struktur och vetenskaplig kvalitet. Modellen bygger på individanpassad behandling och innefattar ett tätt multiprofessionellt teamarbete, innefattande bl.a. fysioterapeutisk kompetens. Regelbundna teamronder där alla samverkar för att nå ett gemensamt mål, standardiserade instrument för mätning, läkemedelsavstämning samt upprättande av vårdplan i samråd med andra huvudmän. En omfattande geriatrisk bedömning görs, vilket inbegriper medicinsk-, funktions- och social bedömning 34.

Inom sjukhusorganisationen NÄL-Uddevalla (NU-sjukvården) finns sedan år 2008 två Medicinska Äldrevårdsavdelningar (MÄVA). Vården och omsorgen på MÄVA följer kriterierna för CGA och sker i nära samverkan med primärvård och kommunal vård och omsorg 35.

En nyligen publicerad artikel 17 visade att patienter som vårdats på MÄVA (CGA-enhet) bevarade/förbättrade sin fysiska kapacitet, mätt som handstyrka, gång-/ och förflyttningsförmåga i högre utsträckning, jämfört med patienter som vårdats på en konventionell akutmedicinsk vårdavdelning vid mätning tre månader efter utskrivning från sjukhus.

För svårt sjuka, sköra patienter på sjukhus tycks det sällsynt med studier som utvärderar olika fysiska kapacitetsmått i förhållande till mortalitet. Sannolikt är det också många andra utfall som kan vara av stort värde att studera för dessa patienter 36, såsom återinläggning och total vårdtid på sjukhus. Det saknas också longitudinella studier (>3 mån) som värderat betydelsen av bibehållen/förbättrad fysisk kapacitet i samband med sjukhusvård i förhållande till mortalitet, återinskrivning och sammanlagd vårdtid på sjukhus.

Klinisk betydelse

Med ökad kunskap om fysisk kapacitet och dess betydelse för andra utfallsmått såsom mortalitet, återinläggningsfrekvens och sammanlagd vårdtid på sjukhus hos svårt sköra äldre patienter på sjukhus, kan det på sikt leda till möjligheten att erbjuda fler sköra äldre interventioner som inkluderar fysiska faktorer. Ett bättre omhändertagande av sköra äldre är av stor betydelse för både för patient och samhället i stort.

Syfte - delprojekt (del 3 av 4 i kommande avhandling)

Syftet är att se om mått på fysisk kapacitet (6-MWT och handkraft) predicerar för mortalitet, återinläggning och sammanlagd vårdtid på sjukhus (<12 mån). Vidare avser projektet att analysera om bibehållen/förbättrad fysisk kapacitet de första 3 månaderna efter ett vårdtillfälle inverkar på dessa variabler.

Metod

Denna studie är en del i ett större projekt riktat mot sköra äldre: ”Is the Treatment of Frail Eldery Patients Effective in an Elderly Care Unit ” (TREEE), vars huvudsakliga syfte är att på olika sätt utvärdera effekten av två olika vårdformer; Vård på en CGA-enhet/MÄVA (interventionsgrupp) jämfört med vård på en konventionell akutmedicinsk vårdavdelning (kontrollgrupp).

Urval

TREEE-Studien är en klinisk prospektiv, kontrollerad studie som genomförs inom NU-sjukvården. Patient som är ≥75 år, skör enligt specifikt screeninginstrument för skörhet (FRail Elderly Support researcH group, FRESH) 37,38 och med bedömt behov av slutenvård inkluderades. Behov av slutenvård skulle aktualiserats via kontakt tagen av vårdcentral, ambulanssjukvård i samråd med läkare på MÄVA alternativt jourhavande läkare. Patient med akut behov av vård på organspecifik avdelning, t.ex. vid akut hjärtinfarkt eller vid stark misstanke om stroke exkluderades från studien.

Under åren 2013-2015 har totalt 408 patienter inkluderats i studien; 206 i interventionsgruppen och 202 i kontrollgruppen.

Mätinstrument

Mätning av fysisk kapacitet gjordes i samband med slutenvårdstillfället och igen vid en 3-månadersuppföljning. Demografiska variabler samt uppgifter om återinläggning och mortalitet är inhämtade från patientjournal och andra register.

Ett 6-minuters gångtest (6MWT) har visat sig vara ett valitt och reliabelt mått på submaximal aerob kapacitet hos äldre patienter 39 och hos patienter med hjärtsvikt 40. Framför allt tycks det lämpat som konditionstest hos patienter med högre sjuklighet och förväntad låg aerob fysisk kapacitet 41. Resultatet anger hur långt i meter en patient klarar att gå under 6 minuter.

Mätning av handkraft används ofta som ett valitt och reliabelt mått på muskelstyrka hos äldre och hos äldre personer med demens 42,43. Handkraft mäts med hjälp av en handdynamometer (SAEHAN) och resultatet anger muskelstyrka i antal kilo.

Dataanalys

Preliminärt så kommer data om mortalitet ses som primärt utfallsmått och data om återinläggning och sammanlagd vårdtid som sekundära utfall.

Data om fysisk kapacitet (6MWT och handkraft) kommer läggas in i en modell för att med cox-regression beräkna om fysisk kapacitet är relaterat till mortalitet inom 12 månader efter ett indexvårdtillfälle.
Gällande återinläggning och sammanlagd vårdtid läggs fysisk kapacitet (6MWT och handkraft) in i en logistisk alternativt multipel regressionsmodell för att beräkna hur fysisk kapacitet predicerar återinläggning (dikotomt JA/NEJ alternativt antal inläggningar) och totala antalet dagar på sjukhus inom 12 månader. Data bör justeras för kön, ålder, komorbiditet och grupptillhörighet.

Förändring i fysisk kapacitet första 3 månaderna efter utskrivning är hypotetiskt sett en medierande faktor. I tidigare analyser av materialet har vi rapporterat att interventionsgruppen (CGA-enhet) setts bibehålla/förbättra fysisk kapacitet i större utsträckning än konventionell vård. En analys av förändring av fysisk kapacitet de första 3 månaderna kommer att genomföras där frågeställning är om förändringen har en medierande effekt på ovan beskrivna utfallsmått.

Poweranalys. Innan datainsamling i TREEE studien genomfördes en poweranalys baserat på förändring i ADL mellan index och 3 månader som primärt utfall. Analysen gav att total 400 patienter (200/studiegrupp) sannolikt var tillräckligt för att med styrka kunna påvisa resultat (power 0.05 och alfavärde 0.05)

Aktuell studie baseras på sekundära data från TREEE. I samband med analysarbetet kommer en poweranalys genomföras för att fastställa studiens styrka för fysisk kapacitet kopplad till mortalitet inom 1 år.

Referenser
  1. Commission E. The 2015 Ageing Report. Economic and budgetary projections for the 28 EU Member States (2013-2060). 2015.
  2. Ferrucci L, Guralnik JM, Simonsick E, Salive ME, Corti C, Langlois J. Progressive versus catastrophic disability: a longitudinal view of the disablement process. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 1996;51(3):M123-130.
  3. Fried LP, Tangen CM, Walston J, et al. Frailty in older adults: evidence for a phenotype. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2001;56(3):M146-156.
  4. Rockwood K, Song X, MacKnight C, et al. A global clinical measure of fitness and frailty in elderly people. CMAJ. 2005;173(5):489-495.
  5. Fried LP, Ferrucci L, Darer J, Williamson JD, Anderson G. Untangling the concepts of disability, frailty, and comorbidity: implications for improved targeting and care. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2004;59(3):255-263.
  6. Clegg A, Young J, Iliffe S, Rikkert MO, Rockwood K. Frailty in elderly people. Lancet. 2013;381(9868):752-762.
  7. Cruz-Jentoft AJ, Baeyens JP, Bauer JM, et al. Sarcopenia: European consensus on definition and diagnosis: Report of the European Working Group on Sarcopenia in Older People. Age Ageing. 2010;39(4):412-423.
  8. Rockwood K, Mitnitski A, Song X, Steen B, Skoog I. Long-term risks of death and institutionalization of elderly people in relation to deficit accumulation at age 70. J Am Geriatr Soc. 2006;54(6):975-979.
  9. Ahlund K, Ekerstad N, Oberg B, Back M. Physical Performance Impairments and Limitations Among Hospitalized Frail Older Adults. J Geriatr Phys Ther. 2017.
  10. Zisberg A, Shadmi E, Gur-Yaish N, Tonkikh O, Sinoff G. Hospital-associated functional decline: the role of hospitalization processes beyond individual risk factors. J Am Geriatr Soc. 2015;63(1):55-62.
  11. den Ouden ME, Schuurmans MJ, Arts IE, van der Schouw YT. Physical performance characteristics related to disability in older persons: a systematic review. Maturitas. 2011;69(3):208-219.
  12. Covinsky KE, Pierluissi E, Johnston CB. Hospitalization-associated disability: "She was probably able to ambulate, but I'm not sure". JAMA. 2011;306(16):1782-1793.
  13. Creditor MC. Hazards of hospitalization of the elderly. Ann Intern Med. 1993;118(3):219-223.
  14. Ng TP, Feng L, Nyunt MS, et al. Nutritional, Physical, Cognitive, and Combination Interventions and Frailty Reversal Among Older Adults: A Randomized Controlled Trial. Am J Med. 2015;128(11):1225-1236 e1221.
  15. Puts MT, Toubasi S, Andrew MK, et al. Interventions to prevent or reduce the level of frailty in community-dwelling older adults: a scoping review of the literature and international policies. Age Ageing. 2017.
  16. de Morton NA, Keating JL, Jeffs K. Exercise for acutely hospitalised older medical patients. Cochrane Database Syst Rev. 2007(1):CD005955.
  17. Ahlund K, Back M, Oberg B, Ekerstad N. Effects of comprehensive geriatric assessment on physical fitness in an acute medical setting for frail elderly patients. Clin Interv Aging. 2017;12:1929-1939.
  18. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep. 1985;100(2):126-131.
  19. Shamliyan T, Talley KM, Ramakrishnan R, Kane RL. Association of frailty with survival: a systematic literature review. Ageing Res Rev. 2013;12(2):719-736.
  20. Vermeiren S, Vella-Azzopardi R, Beckwee D, et al. Frailty and the Prediction of Negative Health Outcomes: A Meta-Analysis. J Am Med Dir Assoc. 2016;17(12):1163 e1161-1163 e1117.
  21. Charlson ME, Pompei P, Ales KL, MacKenzie CR. A new method of classifying prognostic comorbidity in longitudinal studies: development and validation. J Chronic Dis. 1987;40(5):373-383.
  22. Harber MP, Kaminsky LA, Arena R, et al. Impact of Cardiorespiratory Fitness on All-Cause and Disease-Specific Mortality: Advances Since 2009. Prog Cardiovasc Dis. 2017;60(1):11-20.
  23. Cooper R, Kuh D, Hardy R, Mortality Review G, Falcon, Teams HAS. Objectively measured physical capability levels and mortality: systematic review and meta-analysis. BMJ. 2010;341:c4467.
  24. Leong DP, Teo KK, Rangarajan S, et al. Prognostic value of grip strength: findings from the Prospective Urban Rural Epidemiology (PURE) study. Lancet. 2015;386(9990):266-273.
  25. Landi F, Calvani R, Tosato M, et al. Impact of physical function impairment and multimorbidity on mortality among community-living older persons with sarcopaenia: results from the ilSIRENTE prospective cohort study. BMJ Open. 2016;6(7):e008281.
  26. Buurman BM, van Munster BC, Korevaar JC, Abu-Hanna A, Levi M, de Rooij SE. Prognostication in acutely admitted older patients by nurses and physicians. J Gen Intern Med. 2008;23(11):1883-1889.
  27. Socorro Garcia A, de la Puente M, Perdomo B, Lopez Pardo P, Baztan JJ. Functional status and mortality at month and year in nonagenarians hospitalized due to acute medical illness. Eur J Intern Med. 2015;26(9):705-708.
  28. Rumball-Smith J, Hider P. The validity of readmission rate as a marker of the quality of hospital care, and a recommendation for its definition. N Z Med J. 2009;122(1289):63-70.
  29. Morandi A, Bellelli G, Vasilevskis EE, et al. Predictors of rehospitalization among elderly patients admitted to a rehabilitation hospital: the role of polypharmacy, functional status, and length of stay. J Am Med Dir Assoc. 2013;14(10):761-767.
  30. Ekerstad N, Bylin K, Karlson BW. Early rehospitalizations of frail elderly patients - the role of medications: a clinical, prospective, observational trial. Drug Healthc Patient Saf. 2017;9:77-88.
  31. Garcia-Perez L, Linertova R, Lorenzo-Riera A, Vazquez-Diaz JR, Duque-Gonzalez B, Sarria-Santamera A. Risk factors for hospital readmissions in elderly patients: a systematic review. QJM. 2011;104(8):639-651.
  32. Shih SL, Zafonte R, Bates DW, et al. Functional Status Outperforms Comorbidities as a Predictor of 30-Day Acute Care Readmissions in the Inpatient Rehabilitation Population. J Am Med Dir Assoc. 2016;17(10):921-926.
  33. (SBU) SCoHTA. Comprehensive Geriatric Assessment and Care of Frail Elderly: Swedish Council on Health Technology Assessment (SBU). 2014. 221.
  34. Ellis G, Whitehead MA, O'Neill D, Langhorne P, Robinson D. Comprehensive geriatric assessment for older adults admitted to hospital. Cochrane Database Syst Rev. 2011(7):CD006211.
  35. Johansson ME, Johansson P. [Elderly with multiple diseases often in contact with health services should be admitted right away. Study of 40 patients in the NU-healthcare]. Lakartidningen. 2012;109(20-21):1022-1023.
  36. Rockwood K, Theou O, Mitnitski A. What are frailty instruments for? Age Ageing. 2015;44(4):545-547.
  37. Kajsa E, Katarina W, Sten L, Synneve ID. Screening for frailty among older emergency department visitors: Validation of the new FRESH-screening instrument. BMC Emerg Med. 2016;16(1):27.
  38. Wilhelmson K, Duner A, Eklund K, et al. Design of a randomized controlled study of a multi-professional and multidimensional intervention targeting frail elderly people. BMC Geriatr. 2011;11:24.
  39. Steffen TM, Hacker TA, Mollinger L. Age- and gender-related test performance in community-dwelling elderly people: Six-Minute Walk Test, Berg Balance Scale, Timed Up & Go Test, and gait speeds. Phys Ther. 2002;82(2):128-137.
  40. Guyatt GH, Sullivan MJ, Thompson PJ, et al. The 6-minute walk: a new measure of exercise capacity in patients with chronic heart failure. Can Med Assoc J. 1985;132(8):919-923.
  41. Roul G, Germain P, Bareiss P. Does the 6-minute walk test predict the prognosis in patients with NYHA class II or III chronic heart failure? Am Heart J. 1998;136(3):449-457.
  42. Mathiowetz V, Weber K, Volland G, Kashman N. Reliability and validity of grip and pinch strength evaluations. J Hand Surg Am. 1984;9(2):222-226.
  43. Alencar MA, Dias JM, Figueiredo LC, Dias RC. Handgrip strength in elderly with dementia: study of reliability. Rev Bras Fisioter. 2012;16(6):510-514.


Betydelsen av fysisk kapacitet för andra utfallsmått, såsom mortalitet, återinskrivning och sammanlagd vårdtid på sjukhus, inom ett år för sköra äldre patienter på sjukhus., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/en/vgr/project/249571