Den totala smärtan och dess hantering vid kronisk smärta eller hjärtsvikt hos patienter vid Angereds närsjukhus.
Den totala smärtan och dess hantering vid kronisk smärta eller hjärtsvikt hos patienter vid Angereds närsjukhus.
Project number : 254131
Created by: Ingela Henoch, 2018-10-10
Last revised by: Ingela Henoch, 2018-10-10
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

The total pain and how patients at Angered's hospital manage it when suffering from chronic pain or heart failure.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Att leva med kronisk smärta eller hjärtsvikt får konsekvenser för personens vardag, upplevelser, tankar och känslor. Båda tillstånden är något som kommer att följa personen resten av livet och påverka möjligheter till att leva ett bra liv. Studien kommer att genomföras på Angereds närsjukhus. Den socioekonomiska segregationen i Göteborg fortfarande är både påtaglig och det finns skillnader i hälsa där nordöstra Göteborg är ett område med höga ohälsotal. För att möta vårdbehov på hemmaplan kom Angereds närsjukhus till för att vara en närsjukvård i en mångkulturell miljö. Vid Angereds närsjukhus finns flera olika specialiteter, bl.a. en hjärtmottagning och en mottagning för patienter med smärta. För att kunna ge adekvat vård är det viktigt att börja med att lyssna på patienters beskrivning av livssituation och hanteringsstrategier.

Kronisk smärta är smärta som kvarstår efter 3-6 månader. Den kroniska smärtan är resistent mot behandling eller så saknas (känd) behandling och kan ha olika orsaker, t.ex. artros, ryggbesvär, långvarig smärta efter operation eller trauma, stroke eller nedsatt cirkulation/bensår. Smärta är en subjektiv upplevelse och kan bara definieras av personen som lider av den. Förekomst av kronisk smärta ökar med stigande ålder och är vanligare hos kvinnor än hos män. Exempel på hanteringsstrategier som utlandsfödda kvinnor använde för att klara av kronisk smärta och dess konsekvenser var att ändra sina dagliga rutiner genom att hålla nere dagliga aktiviteter till ett minimum, begränsa fysisk aktivitet, ta smärtstillande mediciner, vila, hålla sig varm, använda tekniskt hjälpmedel och få hjälp från andra, och att försöka avleda uppmärksamheten från smärtan.

Hjärtsvikt definieras som ett tillstånd där hjärtat har en nedsatt förmåga att pumpa runt tillräckligt med blod. Detta leder till att cellerna i kroppen inte får tillräckligt med syre och näring. Eftersom cirkulationen försämras på grund av sjukdomen leder det till att vätska ansamlas i kroppen och ödem uppkommer med andfåddhet och trötthet som följd. Ca två till tre procent av Sveriges befolkning av har symptomgivande hjärtsvikt. De främsta riskfaktorerna för att utveckla hjärtsvikt är hjärt- och kärlsjukdomar, hypertoni, klaffsjukdomar, hög ålder, höga blodfetter, övervikt, rökning och nedsatt fysisk aktivitet. Ett vanligt symtom vid hjärtsvikt är andfåddhet i vila och vid ansträngning. Andra symtom är fatigue, ödem, illamående, obstipation, och sömnproblem. Smärta i olika delar av kroppen förekommer och kan upplevas som oroväckande, eftersom patienterna inte visste orsaken till smärtan. Studier visar att patienter kan ha fysisk smärta [19], men också att utlandsfödda hade hög andel av oförklarlig bröstsmärta och att denna smärta hade till viss del kulturella orsaksförklaringar.

En hanteringsstrategi som kvinnor använde för att hantera kronisk smärta var att söka vård. Att delta i behandling och fysioterapi kunde ge en tillfällig distraktion från smärtan. När patienter möter vården kan det finnas problem att möta patienternas behov, vilket kan leda till missförstånd. Patienternas tankar om smärtan kan påverka deras upplevelse av smärta och behandlingsresultat. Det är viktigt att förstå människors uppfattning om sjukdom och smärta. Vårdpersonalen såg också de utlandsföddas kulturella särarter som svårigheter.

Att ha smärta är en mångdimensionell upplevelse och karakteriserades inom palliativ vård av Cicely Saunders som ”total pain”, där man tog in även andra dimensioner än den fysiska. Fysisk smärta sitter ofta i kroppen, medan psykisk smärta inom palliativ vård kan härröra från att den döende personens sorg över kommande förlust av framtid. Att leva med kronisk smärta eller hjärtsvikt kan vara en upplevelse som går utöver den fysiska upplevelsen, vilket behöver uppmärksammas. Hur patienter med kronisk smärta och hjärtsvikt upplever smärtans olika dimensioner behöver klargöras. Det behövs mer kunskap om hur personer med kronisk smärta eller hjärtsvikt upplever sin vardag ur ett fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt perspektiv. Det behövs mer kunskap om hur människor upplever att leva med kronisk smärta eller hjärtsvikt, hur deras vardagar påverkas och vilka förväntningar de har på vården. Vidare behövs mer kunskap om hur vården behöver anpassas för att beakta personernas totala upplevelse, samt vilka utmaningar och möjligheter det finns att stödja utlandsfödda personer . Det övergripande syftet är att beskriva hur patienter med långvarig smärta eller hjärtsvikt upplever sin livssituation och deras strategier för att hantera situationen.

Metod

Kvalitativ design är lämpligt för att utforska upplevelser av både livssituation och hanteringsstrategier.

Ett strategiskt urval av deltagare med avseende på ålder, kön, hur länge man varit sjuk, och ursprungsland kommer att göras för att få en bredd i upplevelser av livssituation och hanteringsstrategier. Inklusionskriterier är att patienterna har antingen kronisk smärta eller hjärtsvikt. Rekrytering av deltagare kommer att ske vid Angereds närsjukhus’ hjärtmottagning och smärtmottagning. Vidare kommer sjuksköterskor, undersköterskor och läkare att intervjuas om vilka utmaningar och möjligheter det finns att arbeta med/ stödja patienter med långvarig smärta och/ eller hjärtsvikt. Rekrytering kommer att pågå tills mättnad har nåtts som mest till antal deltagare uppgår till 30 patienter och 30 vårdpersonal.

Datainsamling kommer att ske med enskilda intervjuer eller fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna kommer att spelas in digitalt och skrivas ut ordagrant.

Dataanalys kommer att ske med kvalitativ innehållsanalys. Ur det utskrivna materialet kommer meningsenheter som svarar på syftet att väljas ut. Dessa kommer att kodas och analyseras med avseende på likheter och skillnader för att sedan forma subkategorier och kategorier.

Det finns stora skillnader i hälsa i olika stadsdelar i Göteborg. För att avhjälpa detta kom Angereds närsjukhus till. Det är viktigt att ha förståelse för människors upplevelse av ohälsa, såsom hjärtsvikt och kronisk smärta. För att förstå hur ”total pain” påverkar människor med olika bakgrund behöver man utgå från människors totala situation, både ohälsa och vardag. Denna studie kommer att ge kunskap om hur ohälsa upplevs av människor som lever i ett utsatt område från både patienternas och personalens perspektiv och skulle kunna ligga till grund för ett bättre omhändertagande.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Syftet

Det övergripande syftet är att beskriva hur patienter med långvarig smärta eller hjärtsvikt upplever sin livssituation och strategier för att hantera situationen.

Inledning

Studien kommer att genomföras på Angereds närsjukhus. Den socioekonomiska segregationen i Göteborg fortfarande är både påtaglig och allvarlig [1] och därmed finns skillnader i hälsa där nordöstra Göteborg är ett område med höga ohälsotal. För att möta vårdbehov på hemmaplan kom Angereds närsjukhus till för att vara en närsjukvård i en mångkulturell miljö. Vid Angereds närsjukhus finns flera olika specialiteter, bl.a. en hjärtmottagning och en mottagning för patienter med smärta. För att kunna ge adekvat vård är det viktigt att börja med att lyssna på patienters beskrivning av livssituation och hanteringsstrategier.

Att leva med kronisk smärta eller hjärtsvikt får konsekvenser för personens vardag, upplevelser, tankar och känslor. Båda tillstånden är något som kommer att följa personen resten av livet och påverka möjligheter till att leva ett bra liv. På samma sätt som upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan väcka både livsångest och dödsångest [2], så kan upplevelsen av att leva med kronisk smärta eller hjärtsvikt få svåra konsekvenser för personen. Detta är en kunskap som är viktig för sjuksköterskan i mötet med patienter med kronisk smärta eller hjärtsvikt.

Bakgrund

Kronisk smärta

Smärta definieras av International Association for Study of Pain som ”en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i form av sådan skada” [3]. Kronisk smärta är smärta som kvarstår efter 3-6 månader. Tidsrymden som smärtan ska ha pågått under för att tillståndet ska kallas kroniskt skiljer sig åt, allt från 12 veckor [3] till sex månader [2]. Somliga menar att all smärta ska definieras som kronisk om den varar längre tid än vad normalt läkande eller återhämtning skulle ha gjort [4]. Den kroniska smärtan är med andra ord resistent mot behandling eller så saknas (känd) behandling. Patienter som ligger inne på sjukhus har ofta långvarigt smärttillstånd, vilket kan bero på artros, ryggbesvär, långvarig smärta efter operation eller trauma, smärta efter stroke och smärta beroende på nedsatt cirkulation/bensår [4].

Smärta är en subjektiv upplevelse och kan bara definieras av personen som lider av den. Detta har lett till att man uteslutande förlitar sig på självskattning av smärta, trots att i en studie undersöktes om patienter med kronisk smärta var nöjda med smärtbehandlingen och där fann man endast ett svagt samband mellan nöjdhet med behandling och förbättring av smärtan [5]. Däremot var prediktorer för nöjdhet med smärtbehandlingen att man upplevde att man fått en noggrann undersökning av smärtan, att man fått proceduren förklarad för sig och att behandlingen bidrog till att förbättra dagliga aktiviteter. Detta tillvägagångssätt gör att man fokuserar på "smärtan" som definieras av det subjektiva värdet, och antagandet om att om den numeriska skattningen av smärta leder till förbättrad livskvalitet [5]. Användning av multidimensionella mätinstrument av smärta uppmuntras [6], men de anses ofta sekundära till fynd som minskning av smärtintensitetsvärdet.

I en metaanalys från Storbritannien fann man att förekomst av kronisk smärta varierade mellan 35-51%. När det gällde förekomst av måttlig till svår kronisk smärta varierade den från 10% till 14%. Förekomsten ökade med stigande ålder, i gruppen 18-25 år var förekomsten 14%, medan den var 62% i gruppen över 75 år [7]. I en studie av över 6000 personer över 65 år i Sverige fann man att måttlig till svår smärta och spridd smärta förekom oftare hos kvinnor än hos män. Svår smärta var vanligare i gruppen 65-69 år än i grupperna 80-84 eller äldre än 85 [8]. I en undersökning från 2007 som utfördes i 16 Europeiska länder samt Israel, så svarade 19 % av deltagarna (totalt 46 394 tillfrågades) att de hade kronisk smärta av måttlig till svår intensitet. Hälften av dessa ansåg att de hade otillräcklig smärtlindring [4].

I en intervjustudie med 14 utlandsfödda kvinnor i Norge med kronisk smärta beskrev kvinnorna att smärtan gjorde dem lidande då de upplevde det som en hotande, oförståelig och orealistisk kraft, utan mening eller förmåga att styras, de kunde inte längre lita på sin kropp [9]. Deras egen psykiska oro förvärrade deras smärta. De upplevde smärtan som en osynlig fiende och att kroppen var märkt av svåra upplevelser [9]. In en dansk intervjustudie med utlandsfödda kvinnor med kronisk smärta uppfattades smärtan ha en negativ effekt på alla aspekter av livskvalitet, inklusive fysisk hälsa, psykiskt välbefinnande och sociala relationer. Den kroniska smärtan påverkade möjlighet att behålla dagliga aktiviteter och förmåga att arbeta. Kvinnorna påverkades känslomässigt och detta ledde till förlust av sociala relationer [10]. En svensk intervjustudie med kvinnor födda i Irak med kronisk smärta visades att om man kunde kontrollera smärtan så fanns en möjlighet att få en känsla av kontroll av livet. Kvinnorna upplevde bristande förståelse för sina svårigheter och begränsningar som smärtan orsakade. Smärtan förstörde livet och begränsade kvinnornas möjligheter till aktivitet. De strävade hela tiden efter att hantera smärtan. Resurser som de då använde var stödjande relationer, men upplevde ibland brist på stöd. Svår ekonomisk situation var ett problem, medan ett arbete gav ekonomisk stabilitet. Men smärtan och svårighet att få arbete minskade möjligheten till kontroll [11].

Exempel på hanteringsstrategier som utlandsfödda kvinnor använde för att klara av kronisk smärta och dess konsekvenser var att ändra sina dagliga rutiner genom att hålla nere dagliga aktiviteter till ett minimum, begränsa fysisk aktivitet, ta smärtstillande mediciner, vila, hålla sig varm, använda tekniskt hjälpmedel och få hjälp från andra, och att försöka avleda uppmärksamheten från smärtan [10].

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt definieras som ett tillstånd där hjärtat har en nedsatt förmåga att pumpa runt tillräckligt med blod. Detta leder till att cellerna i kroppen inte får tillräckligt med syre och näring. Eftersom cirkulationen försämras på grund av sjukdomen leder det till att vätska ansamlas i kroppen och ödem uppkommer med andfåddhet och trötthet som följd [12]. Ca två till tre procent av Sveriges befolkning av har symptomgivande hjärtsvikt [13]. De främsta riskfaktorerna för att utveckla hjärtsvikt är hjärt- och kärlsjukdomar, hypertoni, klaffsjukdomar, hög ålder, höga blodfetter, övervikt, rökning och nedsatt fysisk aktivitet [14]. Hjärtsvikt kan klassificeras på olika sätt, exempelvis akut och kronisk hjärtsvikt. Akut hjärtsvikt innebär en snabb försämring av hjärtat då vätska samlas i lungorna. Denna form av hjärtsvikt är ett livshotande tillstånd och behandlingen syftar till att omfördela vätskan i kroppen för att underlätta andningen [14]. Kronisk hjärtsvikt utvecklas under en längre tidsperiod och kan bero bl.a. på långvarig hypertoni eller tidigare genomgången hjärtinfarkt. Vid kronisk hjärtsvikt har patienten ofta haft behandling över en längre tid [15].

Hjärtsviktens allvarlighetsgrad klassificeras enligt New York Heart Association [NYHA]. Definitionen baseras på hur de kliniska symtomen yttrar sig. NYHA klassificerar hjärtsvikt enligt fyra funktionsnivåer alltifrån Nivå I som innebär nedsatt hjärtfunktion utan symtom till nivå IV som innebär grav hjärtsvikt [16].

  1. vanligt symtom vid hjärtsvikt är andfåddhet i vila och vid ansträngning. Andra symtom är fatigue, ödem, illamående, obstipation, och sömnproblem. Symtomen tilltar i takt med försämrad hjärtfunktion vilket kan leda till nedsatt funktion i det dagliga livet [15, 17]. En rad psykologiska symtom förekommer också, däribland oro, nedstämdhet, ångest, koncentrationssvårigheter och irritation [18]. Smärta i olika delar av kroppen förekommer och kan upplevas som oroväckande, eftersom patienterna inte visste orsaken till smärtan. Studier visar att patienter kan ha fysisk smärta [19], men också att utlandsfödda hade hög andel av oförklarlig bröstsmärta och att denna smärta hade till viss del kulturella orsaksförklaringar [20]. En studie av Goebels et al. [21] visade att smärtan hos patienter med hjärtsvikt hade många olika orsaker och visade på betydelsen av den totala smärtan. Exempelvis kunde en existentiell oro inför sjukdomen och framtiden föranleda smärta i kroppen [21, 22].

För att kunna ge rätt behandling måste först orsakerna till hjärtsvikten ska kartläggas. Syftet med behandlingen är att lindra symtom, förbättra livskvalitet och förlänga överlevnad. Hjärtsviktsbehandling innefattar både farmakologisk- och icke-farmakologisk behandling, i kombination med varandra [23]. I det akuta läget behandlas patienten inneliggande med bl.a. Continuous Positive Airway Pressure (CPAP), hjärtläge och farmakologisk behandling. Därefter är egenvård en viktig komponent i behandlingen av hjärtsvikt där utbildning och information är viktiga delar som bör anpassas efter varje individ för att få bäst effekt [24].

Mötet med vården

En hanteringsstrategi som kvinnor använde för att hantera kronisk smärta var att söka vård. Att delta i behandling och fysioterapi kunde ge en tillfällig distraktion från smärtan. Eftersom kvinnorna hade lidit av smärta i många år så var de inte så förhoppningsfulla att vården kunde hjälpa dem. En del kvinnor var inte eniga med vårdpersonalen om ursprunget till smärtan, kvinnorna ansåg att deras smärta var ett fysiskt problem, medan läkaren förklarade det som ett psykologiskt problem på grund av t.ex. depression [10]. När patienter möter vården kan det finnas problem att möta patienternas behov, vilket kan leda till missförstånd. Patienternas tankar om smärtan kan påverka deras upplevelse av smärta och behandlingsresultat. Det är viktigt att förstå människors uppfattning om sjukdom och smärta [11]. Vårdpersonalen såg också de utlandsföddas kulturella särarter som svårigheter. I en intervjustudie med vårdpersonal som vårdade utlandsfödda i Katalonien beskrevs känslor överbelastning och utmattning. Kommunikationssvårigheter var det viktigaste problemet [25].

Den totala upplevelsen av smärta eller hjärtsvikt

Att ha smärta är en mångdimensionell upplevelse och karakteriserades inom palliativ vård av Cicely Saunders som ”total pain”[26, 27], där man tog in även andra dimensioner än den fysiska. Fysisk smärta sitter ofta i kroppen, medan psykisk smärta inom palliativ vård kan härröra från att den döende personens sorg över kommande förlust av framtid [28]. Den sociala smärtan handlar i palliativ vård om att förlora relationer och den existentiella smärtan kan röra livsfrågor [29, 30].

Att leva med kronisk smärta eller hjärtsvikt kan vara en upplevelse som går utöver den fysiska upplevelsen, vilket behöver uppmärksammas. Personer med kronisk smärta eller hjärtsvikt upplever fysisk smärta, men den psykiska smärtan kan också finnas genom att man förlorar det liv man tidigare levt. Att leva med kronisk smärta eller hjärtsvikt kan också innebära att det fysiska tillståndet ger upphov till att man inte kan leva det sociala liv man levt tidigare. Vid långvarig sjukdom så blir ofta livsfrågor aktuella och det kan vara fallet också för patienter med kronisk smärta eller hjärtsvikt. Hur patienter med kronisk smärta och hjärtsvikt upplever smärtans olika dimensioner behöver klargöras. Det behövs mer kunskap om hur personer med kronisk smärta eller hjärtsvikt upplever sin vardag ur ett fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt perspektiv. Det behövs mer kunskap om hur människor upplever att leva med kronisk smärta eller hjärtsvikt, hur deras vardagar påverkas och vilka förväntningar de har på vården. Vidare behövs mer kunskap om hur vården behöver anpassas för att beakta personernas totala upplevelse, samt vilka utmaningar och möjligheter det finns att stödja utlandsfödda personer . Det övergripande syftet är att beskriva hur patienter med långvarig smärta eller hjärtsvikt upplever sin livssituation och deras strategier för att hantera situationen.

Metod

Design

Kvalitativ design är lämpligt för att utforska upplevelser av både livssituation och hanteringsstrategier.

Deltagare

Ett strategiskt urval av deltagare med avseende på ålder, kön, hur länge man varit sjuk, och ursprungsland kommer att göras för att få en bredd i upplevelser av livssituation och hanteringsstrategier. Inklusionskriterier är att patienterna har antingen kronisk smärta eller hjärtsvikt. Rekrytering av deltagare kommer att ske vid Angereds närsjukhus’ hjärtmottagning och smärtmottagning. Personalen och chefer vid dessa mottagningar kommer att tillfråga patienter om deltagande och om de som är intresserade får mer information av personal på FoU-enheten. Vidare kommer sjuksköterskor, undersköterskor och läkare att intervjuas om vilka utmaningar och möjligheter det finns att arbeta med/ stödja patienter med långvarig smärta och/ eller hjärtsvikt. Information kommer att ges både muntligt och skriftligt. Om patienterna och personal samtycker till att delta i studien kommer de att få skriva under informerat samtycke. Rekrytering kommer att pågå tills mättnad har nåtts som mest till antal deltagare uppgår till 30 patienter och 30 vårdpersonal.

Datainsamling

Datainsamling kommer att ske med enskilda intervjuer eller fokusgruppsintervjuer [31]. Fördelen med enskilda intervjuer är att man kan gå in djupare på frågeställningarna. Fördelen med fokusgruppsintervjuer är att deltagarna kan inspirera varandra och komma på sådant som de tidigare inte tänkt på. Intervjuerna kommer att spelas in digitalt och skrivas ut ordagrant. De digitala inspelningarna kommer att förvaras på lösenordskyddade datorer vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. Intervjuerna kommer att ske utifrån en intervjuguide med öppna frågor och börja med en inledande fråga och fortsätta med följdfrågor utifrån hur deltagaren svarar.

Dataanalys

Dataanalys kommer att ske med kvalitativ innehållsanalys [32, 33]. Ur det utskrivna materialet kommer meningsenheter som svarar på syftet att väljas ut. Dessa kommer att kodas och analyseras med avseende på likheter och skillnader för att sedan forma subkategorier och kategorier.

Etiska överväganden

Patienterna kommer inte att ha någon direkt nytta av att delta i studien. Att bli intervjuad om livet med en kronisk sjukdom/tillstånd kan upplevas som ett intrång i den personliga sfären, men vår upplevelse av mångårig kvalitativ forskning är att många människor uppskattar att få berätta om hur de har det för någon som lyssnar. Det eventuella integritetsintrånget kan uppvägas av att det är positivt att få berätta. Patienternas berättelser kan bidra till ökad kunskap om livssituationen för utlandsfödda med kronisk smärta eller hjärtsvikt och därmed kan ligga till grund för att situationen för kommande patienter kan förbättras. Att kunna bidra till en bättre vård för andra patienter kan av många människor upplevas som positivt.

Individskyddskravet indelas i fyra huvudkrav på forskningen, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet [34]. I denna forskning kommer informationskravet och samtyckeskravet att tillgodoses genom att deltagarna får information om syfte med studien och hur den går till samt att de närsomhelst kan avbryta sin medverkan utan att det kommer att få några konsekvenser för dem. De kommer att få ge muntligt och skriftligt samtycke innan deltagande. Konfidentialitetskravet tillgodoses genom att allt material kommer att förvaras så att ingen obehörig kan komma åt det. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in endast kommer att användas i föreliggande studie och inte vidarebefordras till annan.

Betydelse

Det finns stora skillnader i hälsa i olika stadsdelar i Göteborg [1]. För att avhjälpa detta kom Angereds närsjukhus till. Det är viktigt att ha förståelse för människors upplevelse av ohälsa, såsom hjärtsvikt och kronisk smärta. För att förstå hur ”total pain” påverkar människor med olika bakgrund behöver man utgå från människors totala situation, både ohälsa och vardag. Denna studie kommer att ge kunskap om hur ohälsa upplevs av människor som lever i ett utsatt område från både patienternas och personalens perspektiv och skulle kunna ligga till grund för ett bättre omhändertagande.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Fokusgrupper (Focus Groups)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Heart Diseases
Pathological conditions involving the HEART including its structural and functional abnormalities.
Pain
An unpleasant sensation induced by noxious stimuli and generally received by specialized nerve endings.
Emotions
Those affective states which can be experienced and have arousing and motivational properties.
Nursing
The field of nursing care concerned with the promotion, maintenance, and restoration of health.
Health
The state of the organism when it functions optimally without evidence of disease.
Socioeconomic Factors
Social and economic factors that characterize the individual or group within the social structure.
Health Facilities
Institutions which provide medical or health-related services.

Projektets delaktighet i utbildning

checked C-uppsats / Kandidatexamen


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Angereds Närsjukhus - Specialistcentrum Vuxna - Kardiologi/diabetes workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27 (0 %)
Landsting - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Angereds Närsjukhus - Specialistcentrum Vuxna - Smärtmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27 (0 %) (0 %)

3. Processen och projektets redovisning

Hur långt har projektet framskridit?

Rekrytering/datainsamling pågår

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2018-10-10

Datum då projektet är slutrapporterat

2020-12-31

Den totala smärtan och dess hantering vid kronisk smärta eller hjärtsvikt hos patienter vid Angereds närsjukhus., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/en/vgr/project/254131