Prognostisk betydelse av olika typer av KOL-gradering – en 12-årig uppföljningsstudie
Prognostisk betydelse av olika typer av KOL-gradering – en 12-årig uppföljningsstudie
Project number : 253991
Created by: Åsa Athlin, 2018-10-04
Last revised by: Åsa Athlin, 2018-10-05
Project created in: FoU Region Örebro län

PublishedPublished

Titel och sammanfattning

Populärvetenskaplig sammanfattning

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste allvarliga folksjukdomarna i Sverige med en prevalens på 10%. KOL innebär kraftigt ökad risk för mortalitet och är globalt sett den tredje vanligaste dödsorsaken. Det föreligger god dokumentation att både nedsatt lungfunktion, försämringsepisoder av sjukdomen och patientskattat dåligt hälsostatus är associerat till ökad dödlighet vid KOL.

Svårighetsgraderingen av KOL har ändrats under åren från att initialt enbart tagit hänsyn till lungfunktionsnedsättning. År 2011 infördes en ny gradering som även innefattade försämringsepisoder och symtom/hälsostatus och år 2017 presenterades den senaste graderingen där man dels beskriver lungfunktionen i stadium 1-4 och dels graderar i grupp A,B,C,D utifrån en sammanvägning av symtom och försämringsepisoder (exacerbationer) . Ett annat internationellt vedertaget sätt till gradering är DOSE Index där symtom, lungfunktion, rökning och exacerbationer värderas.

Syftet med det aktuella projektet är att jämföra hur stadium, grupp och DOSE-poäng predikterar mortalitet vid KOL över en 12-årsperiod. 

Studiepopulationen utgörs av 562 KOL-patienter från primär-och slutenvård i de sju landstingen i Uppsala-Örebroregionen. Patient- och spirometridata insamlades år 2005 med hjälp av journalgranskning och en patientenkät.

Sammanfattning på engelska

Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common severe diseases in Sweden and worldwide the third most usual cause of death. It has been well documented that decline in lungfunction, exacerbations and patientreported bad health status is associated with increased mortality in patients with COPD.
The grading of COPD has changed over the years. Initially only decline in lungfunction was considered through spirometric classification. In 2011 the Global initiative on Obstructive Lung Disease (GOLD) revised the grading system to include exacerbations and patientreported symptoms into Groups A-D.
Furthermore, in 2017 a refinement of the grading was done that separates spirometric grades from the “ABCD” groups.
Another way of grading severity of COPD is by DOSE-index where symptoms, lungfunction, smoking habits and exacerbations are considered.
The aim of this study is to evaluate how the different grading systems predict mortality in patients with COPD over a 12-year period.
The study population consists of 562 patients diagnosed with COPD at primary care units and out-patient hospital clinics in the Uppsala-Örebro region.

Projektspecifik information

Ämnesord

checked Allmänmedicin


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Studietyp

Observationsstudie

Randomiserad studie

Nej

Diagnoskod för huvuddiagnos

J40-J47 Kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna

Multicenterstudie

Nej

Startdatum för datainsamling

2005-01-01

Slutdatum för datainsamling

2017-12-31

Studiens status

Projektet pågår Datainsamling avslutad

Inklusionsstatus

 Planerat antalAntal tillfrågadeScreen-failureAntal randominserade
n=1089562  

Vetenskaplig sammanfattning

KOL är en av de vanligaste allvarliga folksjukdomarna i Sverige med en prevalens på 10%. Globalt är KOL den tredje största dödsorsaken. Sjukdomen diagnostiseras med hjälp av spirometri, men bör också graderas för att därigenom  få underlag för optimala behandlingsinsatser i syfte att förhindra progress, symptom, exacerbationer (försämringsepisoder) och ökad dödlighet. Såväl lungfunktion, dyspné, hälsostatus  och exacerbationer är associerade med ökad mortalitet vid KOL.

Traditionellt har KOL klassificerats genom gradering av lungfunktion (forcerad expiratorisk volym på 1 sekund i % av förväntat värde, FEV1% pred), i stadium 1-4. År 2011 reviderades de internationella KOL-riktlinjerna GOLD (Global initiative on Obstructive Lung Disease), med en ny gradering där man kombinerade lungfunktionsnedsättning med symtom/hälsostatus och antal exacerbationer under senaste året. Dyspné värderades med skattningsformulär mMRC (modified Medical Research Council scale) och hälsostatus med CAT (COPD Assessment Test) eller CCQ (Clinical COPD Questionnaire). Klassifikationen beskrevs då i fyra grupper, GOLD A, B, C, D. I de senaste GOLD-rekommendationerna från 2017 har man särskiljt lungfunktionsnedsättningen (grad 1-4) och gradering i grupp A, B, C, D men nu enbart utifrån symtom och exacerbationer. De svenska riktlinjerna från Läkemedelsverket 2015 baseras fortfarande på GOLD 2011.

Det finns även andra typer av multidimensionella instrument för svårighetsgradering, där DOSE (Dyspnoea (mMRC), Obstruction (FEV1% pred), Smoking (ja/nej), Exacerbations (antal senaste året) är utvecklat särskilt för primärvården. Detta instrument är starkare associerat till mortalitet än varje delkomponent var för sig.

En studie har jämfört klassificering enligt stadium 1-4 med GOLD 2011 grupp A-D avseende prediktion av exacerbationer och mortalietet. I dagsläget saknas det mortalitetsstudier avseende den senaste indelningen från 2017.

Det är av stor vikt att identifiera det instrument som är bäst associerat till den ökade mortaliteten i denna sjukdomsgrupp för att därigenom kunna anpassa behandlingen samt prioritera högriskpatienter.

Syfte

Det övergripande syftet är att undersöka vilken svårighetsgradering av KOL som har störst prognostisk betydelse över en 12-årsperiod.

Frågeställning

Vilket av graderingsinstrumenten stadium 1-4, grupp A-D enl GOLD 2011, grupp A-D enl GOLD 2017 och DOSE index predikterar bäst mortalitet över en tolvårs-period?

Skiljer sig instrumentens prediktiva förmåga åt mellan kvinnor och män?

Metod

Projektet är en longitudinell kohortstudie baserad på data från journalgranskning och patientenkät samt mortalitetsdata från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister.

Studiepopulationen är hämtad från Praxisstudiens KOL-kohort som skapades år 2005 på uppdrag av Samverkansnämnden i Uppsala/Örebroregionen. Syftet med det ursprungliga projektet var att kartlägga huruvida sjukvården i regionen uppfyller Socialstyrelsens riktlinjer för handläggning av astma och KOL. Populationen baseras på patienter från 14 sjukhus och 56 vårdcentraler i Uppsala-Örebroregionens sju landsting.  Data insamlades via patientenkät, journalgranskning av dessa patienters journal samt en strukturenkät till verksamhetscheferna vid respektive enhet. Vid varje vårdenhet upprättades en lista på patienter med befintlig diagnos KOL, satt av läkare. Ur dessa gjordes ett slumpvis urval av patienter till vilka brev med förfrågan om deltagande skickades. 

Totalt inkluderades 1089 pat, varav 562 (56% kvinnor och 58% från primärvården) med tillgängliga spirometridata. 

Involverade parter

Arbetsplats

information Added workplaces
Landsting - Region Örebro Län - Hälso- och sjukvård - Närsjukvårdsområde Örebro - Övrigt workplace verified by Region Örebro län on 2018-06-14 (0 %)

Prognostisk betydelse av olika typer av KOL-gradering – en 12-årig uppföljningsstudie, from FoU Region Örebro län
http://www.researchweb.org/is/fourol/project/253991