Rättspsykiatri i förändring;

-En deskriptiv studie om vårdmiljö för patienter, personal och anhöriga


Project number : 108251
Created by: Maivor Olsson-Tall, 2012-07-06
Last revised by: Maivor Olsson-Tall, 2019-07-09
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Psykiatrisk vård i allmänhet och rättspsykiatrisk vård i synnerhet har av många länge ansetts ha behov av en fördjupad forskning för att få ytterligare underlag för utveckling av vård och behandling. I Västsverige pågår sedan början på 2000-talet ett arbete för att samordna och optimera resurserna inom hela rättspsykiatriområdet. Ett led i detta är att modernisera vårdanläggningarna, vilket innebära att man lämnar en vårdmiljö (Restad Gård) som man varit i under mycket lång tid och flyttar in i en ny anläggning (Brinkåsen).
Studien utgår från att vårdmiljön och dess delaspekter kan påverka patienters utveckling och rehabiliteringsmöjligheter. En beskrivning av miljöaspekterna skulle kunna bidra till den rättspsykiatriska forskningen och praxisen. Syftet med studien är således att beskriva och utvärdera hur en förändrad vårdmiljö kan påverka patienter i rättspsykiatrisk vård. Projektet beräknas pågå över sex år med mätningar av patienter, personal och närstående vid olika tillfällen och med olika intervall. Genom att följa patientens sjukdom, behandling och vårdmiljö samt bedömning av den aktuella funktionsnivån, personlighet och tester av patientens kognitiva förmåga kan man beskriva patientens funktionsförmåga och neurokognition, vilket ökar möjligheten att ge rätt sorts stöd med individuell anpassning. För att kunna besvara forskningsfrågorna har det utformats en tidsseriedesign av mätningar där förmätningar, eftermätningar och uppföljning kontinuerligt äger rum. Datainsamling sker genom enkäter, självskattningsskalor och intervjuer samt från registerdata, såsom det nationella kvalitetsregistret för rättspsykiatrisk vård och patientjournalen. Vid baseline fanns det totalt 47 vårdplatser fördelade på tre rättpsykiatriska avdelningar i lokaler byggda år 1905 och på 60-talet. Vid Restad gård. I oktober 2011 genomfördes flytten till den nya anläggningen Brinkåsen som har fyra rättspsykiatriska avdelningar med totalt 54 vårdplatser.
NU-sjukvården har stöd av Västra Götalandsregionens FoU-organisation i att fullfölja denna fleråriga studie. Ytterst ansvarig för studien är Överläkare Lars Helldin för att säkerställa att det finns adekvat forskningskompetens tillgänglig, har hjälp från FoU-chef Sven Kylén från VGR, Professor Torsten Norlander från Karlstads Universitet, Professor Bertil Marklund från Göteborgs Universitet samt Högskolelektorerna Anders Kauffeldt och Håkan Nunstedt från Högskolan Väst.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund: Psykiatrisk vård i allmänhet och rättspsykiatrisk vård i synnerhet har av många länge ansetts ha behov av en fördjupad forskning för att få ytterligare underlag för utveckling av vård och behandling. I Västsverige pågår sedan början på 2000-talet ett arbete för att samordna och optimera resurserna inom hela rättspsykiatriområdet. Ett led i detta är att modernisera vårdanläggningarna, vilket innebära att man lämnar en vårdmiljö (Restad Gård) som man varit i under mycket lång tid och flyttar in i en ny anläggning (Brinkåsen). Studien utgår från att vårdmiljön och dess delaspekter kan påverka patienters utveckling och rehabiliteringsmöjligheter. En beskrivning av miljöaspekterna skulle kunna bidra till den rättspsykiatriska forskningen och praxisen.
Syftet: Studiens syfte är således att beskriva och utvärdera hur en förändrad vårdmiljö kan påverka patienter i rättspsykiatrisk vård. Projektet beräknas pågå över sex år med mätningar av patienter, personal och närstående vid olika tillfällen och med olika intervall.
Metod: Genom att följa patientens sjukdom, behandling och vårdmiljö samt bedömning av den aktuella funktionsnivån, personlighet och tester av patientens kognitiva förmåga kan man beskriva patientens funktionsförmåga och neurokognition, vilket ökar möjligheten att ge rätt sorts stöd med individuell anpassning. För att kunna besvara forskningsfrågorna har det utformats en tidsseriedesign av mätningar där förmätningar, eftermätningar och uppföljning kontinuerligt äger rum. Datainsamling sker genom enkäter, självskattningsskalor och intervjuer samt från registerdata, såsom det nationella kvalitetsregistret för rättspsykiatrisk vård och patientjournalen. Vid baseline fanns det totalt 47 vårdplatser fördelade på tre rättpsykiatriska avdelningar i lokaler byggda år 1905 och på 60-talet. Vid Restad gård. I oktober 2011 genomfördes flytten till den nya anläggningen Brinkåsen som har fyra rättspsykiatriska avdelningar med totalt 54 vårdplatser.
Resultat: NU-sjukvården har stöd av Västra Götalandsregionens FoU-organisation i att fullfölja denna fleråriga studie, genom att undersöka patienters, närstående och personalens upplevelser och uppfattningar. Ytterst ansvarig för studien är Överläkare Lars Helldin för att säkerställa att det finns adekvat forskningskompetens tillgänglig, har hjälp från FoU-chef Sven Kylén från VGR, Professor Torsten Norlander från Karlstads Universitet, Professor Bertil Marklund från Göteborgs Universitet samt Högskolelektorerna Anders Kauffeldt och Håkan Nunstedt från Högskolan Väst.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Behavior and Behavior Mechanisms
The observable response made to a situation and the unconscious processes underlying it.
Psychological Phenomena and Processes
Mechanisms and underlying psychological principles of mental processes and their applications.
Mental Disorders
Psychiatric illness or diseases manifested by breakdowns in the adaptational process expressed primarily as abnormalities of thought, feeling, and behavior producing either distress or impairment of function.
Behavioral Disciplines and Activities
The specialties in psychiatry and psychology, their diagnostic techniques and tests, their therapeutic methods, and psychiatric and psychological services.
Endocrine System
The system of glands that release their secretions (hormones) directly into the circulatory system. In addition to the ENDOCRINE GLANDS, included are the CHROMAFFIN SYSTEM and the NEUROSECRETORY SYSTEMS.
Respiratory System
The tubular and cavernous organs and structures, by means of which pulmonary ventilation and gas exchange between ambient air and the blood are brought about.
Digestive System
A group of organs stretching from the MOUTH to the ANUS, serving to breakdown foods, assimilate nutrients, and eliminate waste. In humans, the digestive system includes the GASTROINTESTINAL TRACT and the accessory glands (LIVER; BILIARY TRACT; PANCREAS).
Cardiovascular System
The HEART and the BLOOD VESSELS by which BLOOD is pumped and circulated through the body.
Sense Organs
Description missing
Chemical and Pharmacologic Phenomena
Chemical, pharmacologic, and metabolic action and interaction of drugs.
Environment
The external elements and conditions which surround, influence, and affect the life and development of an organism or population.
Health Care Quality, Access, and Evaluation
The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Annan utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - NU-sjukvården - NU-sjukvården NÄL workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Övrigt

Coworker

Sven Kylén
FoU-chef, Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal, Göteborgs universitet
Fredrik Hjärthag
Forskningsledare, FoU, NU-sjukvården

Finansiering

Grants

Lokala FoU-rådet (VGFOUFBD-263741)
30 000 SEK (applied sum: 94 200 SEK)
Maivor Olsson

2012, 50 % av lön inklusive sociala avgifter i 4 månader genererar en total kostnad på 94 200 kronor, varav 74 200 kronor för forskningssjuksköterska och 20 000 kronor för statistikbearbetning.

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Psykiatrin i allmänhet och rättspsykiatrin i synnerhet har av många länge ansetts ha behov av en fördjupad forskning för att få ytterligare underlag för utveckling av vård och behandling. Det kan exemplifieras med att det var först på 2000-talet som behandlingsmål började formuleras på ett mer bearbetat sätt (Helldin, 2009). Det behövs fler studier som belyser olika aspekter av vad som sker när en patient vårdas på en rättspsykiatrisk avdelning. Framförallt behövs mer forskning som även väger in sambanden mellan psykiatriska sjukdomar, funktion och miljö (Stewert & Craik, 2007).
I Västsverige pågår sedan början på 2000-talet ett arbete för att samordna och optimera resurserna inom hela rättspsykiatriområdet. Ett led i detta är att modernisera vårdanläggningarna, vilket innebära att man lämnar en vårdmiljö (Restad Gård) som man varit i under mycket lång tid och flyttar in i en ny anläggning (Brinkåsen).
Kunskapsskapande och lärande, en fråga om miljö och klimat
För att möjliggöra att forskningsprojektet skall kunna innebära både kunskapsskapande och lärande för forskare och praktiker har projektet en miljöansats. Avsikten är att lägga upp projektet så att data kan användas till kvalitetsuppföljning, förbättringsarbete och forskning genom kontinuerliga mätningar under lång tid.
Arbetet har tagit sin början i en beskrivning av kontext och population. Man bör undersöka samspelet (Handy, 1989) mellan den yttre fysiska miljön (anläggningen), uppdraget och den inre behandlings- samt arbetsmiljön för att förstå förutsättningarna och hur dessa påverkar rehabiliteringsmöjligheterna. Detta arbete kan i sin tur generare både ny kunskap från forskare och förbättrad kvalitet/arbetssätt genom praktikern. Forskningsaktiviteter som motor för kompetensutveckling i verksamheter, (Kylen & Shani, 2002), är en väg till förbättrad patientnytta som är vanlig inom hälso- och sjukvården. Dock är detta ännu relativt outvecklat inom rättspsykiatrin.
En viktig utgångspunkt i en miljö är organisationsklimatet. Det meteorologiska klimatbegreppet syftar till att karaktärisera ett väderleksförhållande, alltså ett över tid stabilt väder. Organisationsklimat som begrepp syftar till att spegla ett psykosocialt tillstånd som är typiskt för en organisation eller arbetsgrupp. Definitionen för organisationsklimat i denna studie är i stora drag i enlighet med Ekvall och Tångeberg (1990, sid 2): "Beteenden, attityder och känslostämningar som karaktäriserar livet i organisationen". Detta avspeglar en ytnivå av de socialpsykologiska skeendena där djupdimensioner som normer, värderingar och kunskapssyn faller utanför definitionen. Även strukturella och formella delar av organisationen ses som utanförliggande. Dessa utanförliggande dimensioner och delar ses dock som betydelsefulla bakomliggande faktorer som förklarar mycket av det mera ytpräglade begreppet organisationsklimat.
Organisationsklimatet inverkar på organisatoriska processer som samarbete mellan individer, samordning, problemlösning, beslutsfattande, planering, uppföljning. Vid sidan av detta påverkas individualpsykologiska processer som lärande, identifikation och motivation. Klimatet är mycket känsligt för om olika former av goda resultat nås eller inte. Klimatet växer fram i interaktion mellan medlemmarna i organisationen och med mötet med uppdraget/de affärsmässiga kraven. Människorna, med sina förutsättningar, utformar klimatet inom de ramar som organisationen ger förutsättningar för. Medarbetaren agerar utifrån sin kompetens och reagerar på förhållanden och förutsättningar i organisationen och då växer klimatet fram.
Genomförande av planerad förändring underlättas av ett innovativt klimat. Schein (1988) anser att aktionsforskaren/förändringsagenten bör eftersträva ett hjälparperspektiv för att underlätta för arbetsgruppen/organisationen att utveckla ett innovativt klimat och påverka förutsättningarna att genomföra planerade förändringar.
I och med byggande av nya anläggningar uppstår möjligheter till studier med en miljö och klimatologisk ansats där just en verksamhetsnära ingång kan gagna såväl klinisk forskning som kvalitets- och förbättringsarbete. Möjligheter finns både att studera nuläge-börläge, transitionen från nu till framtid, samtidigt som grunden läggs för en longitudinell studie på en rättspsykiatrisk population i sluten såväl som öppen vård.
Baseline
Läget på Restad Gård vid baseline var tre vårdavdelningar med totalt 47 vårdplatser (19, 18 resp. 10), där de två första var inrymda i en fastighet från 1905 och den senare från 60-talet. Säkerheten var begränsad till avdelningarnas yta och inga möjligheter fanns för patienter utan frigång att vistas utomhus på egen hand. Rehabiliteringen var belägen i en tredje separat fastighet utan avvikningssäker gångväg varför rehabiliterande insatser kan påbörjas först när patienten klarat av att vistas utomhus utan risk för att avvika. Lokalernas beskaffenhet samt de bristande sambanden mellan dem gjorde att utevistelse och rehabilitering utanför avdelningen först kunde komma till stånd efter en längre tids slutenvård. Behandling och rehabilitering gavs under kontorstid de fem vardagarna i veckan. Patienterna placerades på avdelningarna som hade olika säkerhetsnivåer och bemanningstäthet utifrån bedömd farlighet och risken för att de kunde avvika. Hänsyn togs till deras psykiatriska tillstånd, som skulle behandlas, först i andra hand. I takt med att patientens tillstånd förbättrades eller försämrades skedde förflyttningar mellan avdelningarna. Avdelningarna bemannades totalt av ett hundratal medarbetare, med var sin avdelningschef och tillgång till en sedvanlig stab av läkare, psykolog, kurator och fysio-/socioterapeut.
Nuläget
Nuläget på den nya anläggningen Brinkåsen innebär fyra avdelningar med femtiofyra vårdplatser, tre stycken med 14 och en fjärde med 12, som kommer att byggas. Varje avdelning är uppdelad i två separerade enheter som vardera har en inbyggd atriumgård där patienter kan vistas från första dagen på avdelningen. Avdelningarna bildar tillsammans med två fastigheter för behandling och rehabilitering en sluten ring med en gemensam utegård. Den inre omkretsen som byggnaderna bildar är trehundrasextio meter lång. Patienterna kan vistas på innergården då deras medicinska tillstånd så tillåter och utan föregående dom från Förvaltningsdomstolen. Utformningen av anläggningen tillåter att egen utevistelse och rehabilitering utanför avdelningen kan påbörjas tidigare jämfört med idag. Startpunkten begränsas enbart av medicinska skäl och inte som nu av risken för att patienten skall avvika. Behandling kommer att ges alla dagar i veckan utanför avdelningarna. Kvällstid och helger sker endast social rehabilitering utanför avdelningarna.
Patienterna kommer att fördelas mellan avdelningarna eller avdelningarnas mindre enheter utifrån sin sjukdomsdiagnos. Avdelningarna är så konstruerade att patienten kommer att kunna vistas där under hela slutenvårdstiden. Förflyttningar mellan avdelningarna kommer därför att endast ske undantagsvis. De nya avdelningarna kommer att bemannas genom att personalen i de nuvarande tre avdelningarna delas upp mellan dessa och därutöver kommer nyrekrytering ske. Möjlighet finns också för övrig personal inom NU-sjukvårdens psykiatri att söka sig dit. Inga nya kompetenser kommer att tillföras avdelningar utöver de som finns idag. Den paramedicinska personalen utökas och anpassas till ett högre patienttal.
Det överordnade begreppet vårdmiljö
Ovanstående två beskrivningar kan komma att innebära olika vårdmiljöer. Med vårdmiljö (Armelius & Fogelstam, 1984) avses den övergripande miljö som byggs upp av den fysiska miljön, behandlingsmiljön, omvärldsmiljön och arbetsmiljön. Det finns i ovanstående beskrivningar nya förutsättningar. Den gamla och den nya vårdmiljön kan komma att skilja sig åt beroende på att förutsättningarna delvis förändras.
Begreppet vårdmiljö omfattar såväl byggd fysisk miljö som den miljö som blir resultatet av verksamhetens organisation och behandlingsmetoder (Kylén & Thylefors, 1989). En god vårdmiljö genererar ökad behandlingsföljsamhet och ger bättre förutsättningar för förtroendefulla relationer mellan patient och personal, vilket i sin tur kan minska risken för återfall i såväl psykisk sjukdom, drogmissbruk som kriminalitet (Granhag & Christianson, 2008).
Förändring av delaspekten fysisk miljö
Av beskrivningen ovan framgår att man har flyttat till en ny anläggning med en annan typ av möjlighet att under kontrollerade former ge patienterna ökade frihetsgrader tidigt i behandlingen.
Förändring av delaspekten behandlingsmiljö
Vidare framgår i beskrivningarna att behandlingsmiljön kan påverkas av att avdelningsplaceringen beroende på farlighet förändras till att man placeras med utgångspunkt i diagnos. Dessutom kommer ny lagstiftning som betonar patientens ansvar, delaktighet och inflytande.
Indelning av patienter i kategorier/ målgruppering kan ske på olika sätt, exempelvis utifrån diagnos eller svårighetsgrad. Vårdinnehållet för respektive diagnos bör bygga på senaste evidensbaserad kunskap. Om patientunderlaget inte är tillräckligt stort, vid indelningen av patienterna, för att ta hänsyn till såväl diagnos som svårighetsgrad bör endera vara dominerande. Sjukvården strävar efter att vårda patienter tillsammans, i små grupper, där patienterna har liknande eller näraliggande diagnos/diagnoser. Detta kan innebära att patienter med olika svårighetsgrad, både vad gäller sjukdomsaktivitet och våldsbenägenhet till följd av sjukdomen, kommer att vårdas på samma avdelning. Det innebär krav på såväl flexibilitet gällande lokaler som personalstrategi. Med en diagnosindelning av patienter på vårdavdelningar får man större möjligheter att individanpassa vårdinsatserna. Den bakomliggande tanken är att en förbättrad vårdmiljö (Armelius & Fogelstam, 1984) i kombination med ett förändrat vårdinnehåll kommer att kunna resultera i tidigare övergång till öppenvårdsinsatser och därmed kortare slutenvårdstider.
Förändring av delaspekten omvärldsmiljö
Ny lagstiftning kommer troligtvis att fokusera på rättspsykiatrisk öppenvård vilket medför att omvärlden utanför institutionen blir en viktigare del i behandlingen. Det gäller till exempel samarbetspartners som somatisk hälso- och sjukvård, försäkringskassan och kommunen. Det gäller också individer som anhöriga, kontaktpersoner och chefer.
Närståendes situation: Psykisk sjukdom i samband med brott har ofta så allomfattande konsekvenser att inte bara de psykiska symptomen kan antas ha betydelse både för den som är sjuk samt dennes närstående, utan också flera andra faktorer exempelvis: diagnos, brottets art, patientens funktionsförmåga, patientens upplevda livskvalitet, socialt stöd, grad av missbruk och insatser från vården kan ha stor betydelse för närståendes upplevda börda. En beskrivning av vårdmiljön utifrån närståendes perspektiv är därför relevant att genomföra.
Förändring av delaspekten arbetsmiljö
Arbetsplatsklimat, interaktionsmönster, handlingsrutiner och ledarskap är exempel på sådant som skapar arbetsplatsens miljö. I detta sammanhang är trygghet och säkerhet viktiga utgångspunkter. De båda begreppen utgår delvis ifrån de olika perspektiv patienter respektive personal har på miljön. En säker/god arbetsmiljö innebär ökad trygghet och egen-/gemensam kontroll (Kylén, 1999). Därmed påverkas den psykosociala arbetsmiljön vilket i sin tur påverkar till exempel antalet inrapporterade tillbud, avvikelserapporter samt sjukskrivningstalen (Kylén & Nyquist, 2005).
Varför ett forskningsprojekt?
Det finns idag endast ett fåtal studier som beskriver patienter som under en lång tid vårdas på rättspsykiatriska avdelningar. Forskning som beskriver både symtom, funktion och miljöns påverkan är mycket begränsad (Stewart & Craik, 2007). För att bättre kunna utnyttja resurser för interventioner och planering av kompenserande åtgärder vid utslussning behövs en grundlig kartläggning av patienternas psykiatriska problematik samt funktionsnivå. Den period som patienten är inneliggande på sluten rättspsykiatrisk avdelning ger möjlighet att nå patienten i en mer stabil fas där miljön står för strukturen. Team som arbetar med standardiserade utredningspaket som grund ökar sannolikt förutsättningarna för att kunna ge en individanpassad vård (Miltonprojekt, 318/2005). Dessa utredningar görs på enheterna idag men för att få tillgång att analysera detta material på gruppnivå i kommande studie, krävs skriftligt samtycke från patienterna.

Syfte

Studien utgår från att vårdmiljön och dess delaspekter kan påverka patienters utveckling och rehabiliteringsmöjligheter. En beskrivning av miljöaspekterna skulle kunna bidra till den rättspsykiatriska forskningen och praxisen.
Syftet med studien är således att beskriva och utvärdera hur en förändrad vårdmiljö kan påverka patienter i rättspsykiatrisk vård.

Frågeställning / Hypoteser

1. Hur kan vårdmiljön beskrivas på a/Restad gård, b/Brinkåsen, c/ i öppenvård
2. Hur uppfattas/upplevs vårdmiljön (a-c) ?
2.1. Vad av denna uppfattning/upplevelse påverkas av den fysiska delaspekten av vårdmiljön?
2.2. Vad av denna uppfattning/upplevelse påverkas av behandlingsmiljön?
2.3. Vad av denna uppfattning/upplevelse påverkas av omvärldsmiljön?
2.4. Vad av denna uppfattning/upplevelse påverkas av arbetsmiljön?
3. Hur påverkas behandlingsresultat och rehabilitering av vårdmiljön?

Metod: Urval

Samtliga patienter som är inskrivna på de aktuella rättspsykiatriska avdelningarna kommer att informeras och erbjudas att delta i studien. Samtlig personal som är anställd på dessa avdelningar kommer att informeras och erbjudas deltagande. De patienter som givit sitt medgivande till eget deltagande och även att en närstående får tillfrågas väljer också ut vilken av sina närstående som får informeras och tillfrågas.

Metod: Datainsamling

Informationen kommer att inhämtas med hjälp av tre huvudsakliga områden. Dessa är:
•-Enkäter och självskattningsblanketter,
•-Registerdata (Nat. kvalitetsregister för rättspsykiatrin) och journaldata,
•-Intervjudata, som kan innebära individuella djupintervjuer lika väl som fokusgruppsintervjuer. Utgångspunken är öppna ingångsfrågor om vårdmiljön och dess delaspekter. Bearbetning kommer att ske med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Baseline
Baselineuppgifter angående patienterna ska utgå ifrån Nationella Kvalitetsregistret - Rättspsyk och innehålla demografiska data och journaluppgifter. Dessutom kommer följande instrument som i dagsläget redan används rutinmässigt att ingå i studien: HCR-20 (Belfrage & Douglas, 2002), Global Assessment of Function Scale - GAF, AUDIT och DUDIT. Data från psykologernas neurokognitiva och personlighetstester samt arbetsterapeuternas bedömningsinstrumet kommer på så sätt att fångas upp för de patienter som genomgått utredningarna. Exempel på sådana bedömningsinstrument som används är bland annat WAIS-III, CPT, WCST , MMPI-II, AMPS, ACIS och OPHI-II

Nytillkomna instrument för studien
Symtom Check List - SCL-90 För att skatta symtom på patienter med flera olika psykiatriska diagnoser.
Visuell Analog Skala – Livskvalitet Patientens upplevelse av sin livskvalitet. Skalan ingår i Kvalitetsstjärnan för psykossjukdom.
Consumers Satisfaction – ConSat Patientens nöjdhet med olika delar av vården och behandlingen. Skattningen ingår i Kvalitetsstjärnan för psykossjukdom.
BIRP Burden Inventory for Relatives to persons with Psychotic disturbances – BIRP; Närståendes börda. (Hjärthag, Helldin & Norlander, 2008), och grad av upplevd börda såsom praktisk och emotionell börda, egen hälsa och dess möjliga konsekvenser (Hjärthag, Helldin, Karilampi, & Norlander, 2010).
Självtillit: General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE) Mäter olika förmågor som kan ge en bild av personens generella känsla av självtillit.
Kontrollfunktioner: Multidimensional Health Locus of Control Scale, formulär C (MHLC) Personens förmåga att kunna kontrollera sin situation
Interaktionsmönster och handlingsrutiner Mätinstrumentet (Kylén, 1999) mäter offensivt och defensivt interaktionsmönster samt handlingsrutiner som samarbete och anpassning. Instrumentet samvarierar med organisationsklimat (Ekvall & Tångeberg-Andersson, 1990), återkoppling och socialt stöd (Karasek & Theorell, 1990).
Vårdmiljö Armelius och Fogelstam (1984) Beskriver vårdmiljön som ett begrepp som sammanfattar olika miljöaspekter. Instrumentet väver samman dessa aspekter med Bions (1968) grupp- och organisationsteorier.
Ledarstilstest I Hersey och Blanchards (1982) ledarstilstest bedömer medarbetarna sin ledares stil i termer av beslutsmässighet och arbetsgruppens delaktighet i beredningsprocessen.

Resultat

Studiens resultat kommer att redovisas i form av artiklar som insänds för publicering i vetenskapliga tidskrifter. Parallellt kommer fynden att presenteras vid konferenser och seminarier som arrangeras för personal och allmänhet.

Referenser

Armelius, B. Å., & Fogelstam, H. (1984). Mätning av psykiatriskt vårdklimat, rapport 12, ISSN 0281-6571.

Ekvall, G., & Tångeberg-Andersson, Y. (1990). Arbetsklimat och projektarbete, arbetsrapport nr 1, FA-rådet.

Granhag, P. A., & Christianson, S. A. (red.) (2008). Handbok I rättspsykologi. Liber AB: Stockholm.

Handy, C., (1989) The Age of Unreason, Boston, MA. HBS, Oxford University press.

Helldin, L. (2009). The importance of remission in the treatment of patients with schizophrenia spectrum syndromes: clinical long-term investigation of psychosis in Sweden. Avhandling. Institutionen för Psykologi: Karlstad Universitet.

Hersey, P., & Blanchard, K. H., (1982). Management of Organization Behavior. Prentice-Hall, Englewood Cliffs, New Jersey.

Hjärthag, F., Helldin, L., & Norlander, T. (2008). Psychometric proberties of the burden inventory for relatives of persons with psychotic disturbances. Psychological reports, 103, 323-335.

Hjärthag, F., Helldin, L., Karilampi, U., & Norlander, T. (2010). Illness related components for the family burden of relatives to patients with psychotic illness. Social psychiatry and psychiatric epidemiology, 45, 275-283.

Karazek, R. A., & Theorell, T., (1990). Helthy Work, stress, produktivity and the reconstruction of working life. Basic books inc., New York.

Kylén, S.F., & Shani, A.B., (2002). Triggering Creativity in Teams, -an exploratory investigation, artikel i Creativity and Innovation Management, Vol. II, No. 1, Blackwell Publ.

Kylén, S., & Thylefors, I. (1989). Behovsanpassad behandling av jagsvaga, Artikel, psykisk hälsa nr. 3

Kylén, S. (1999). Interaktionsmönster i arbetsgrupper, Offensiva och Defensiva
Handlingsrutiner, Doktorsavhandling, Psykologiska institutionen, GU

Kylen, S. (1993). Arbetsgrupper med förändrings- och utvecklingsuppdrag, Filosofie licentiatavhandling, Psykologiska institutionen, GU.

Kylén, S., & Nyquist, P-O., (2005). Att Möta Framtiden”, utvärderingsrapport av det regionala projektet Attraktiv Arbetsplats. Tryckeriet, Regionens Hus Vänersborg I A 20051113

Miltonprojekt 318/2005. Utveckling och implementering av kvalificerad utredning tidigt i vårdförloppet för personer med svåra psykiska funktionshinder. Socialstyrelsen:Stockholm.

Schein, E.H., (1988). Process Consultation, Vol. 1, Addison Wesley, Reading, Mass.

Stewart, P., & Craik, C. (2007). Occupation, mental illness and medium security: exploring time-use in forensic regional secure units. British journal of occupational therapy, 70 (10), 416-425.

Vetenskapsrådet. (1992). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. ISBN: 91-7307-008-4.

WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Finland, Juni 1964. Hämtad 2 januari, 2012, från WMA:
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/


Rättspsykiatri i förändring;

-En deskriptiv studie om vårdmiljö för patienter, personal och anhöriga

, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/108251