Spirometri och konditionstests effekter på rökarens livskvalitet.
Project number : 115061
Created by: Solbrith Wachsmann, 2012-11-27
Last revised by: Solbrith Wachsmann, 2019-06-19
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund:
Rökning och låg fysisk aktivitet har negativ effekt på hälsa och livskvalitet. Därmed kan antas att interventioner som syftar till rökstopp och till ökad fysisk aktivitet leder till förbättrad livskvalitet. Spirometri (lungfunktionsundersökning som bl.a. diagnostiserar KOL) kan motivera till rökstopp men konsensus saknas. Huruvida konditionstest motiverar till rökstopp eller ökad fysisk träning är inte studerat. En del kommuner har inrättat "Hälsospår" där invånarna på ett enkelt sätt kan mäta sin kondition och därmed förhoppningsvis bli motiverad till att vilja öka konditionen.
Syfte:
Syftet är att studera spirometri och konditionstests påverkan på livskvalitet hos personer som röker.
Metod:
Forskningspersonerna rekryteras från studien" Effekter av spirometri och konditionstest". Inklusions- kriterier är daglig rökning minst senaste året. Forskningspersoner besvarar enkätfrågor om tobaksvanor, fysisk aktivitet och SF-36 livskvalitetsenkät. De randomiseras till interventionsgrupp och kontrollgrupp. Interventionen innebär konditionstest och spirometri.
Ett år efter besvarar båda grupper samma enkätfrågor som innan randomiseringen. Förändringsmåttet mellan baseline och uppföljning samt skillnaden mellan grupperna, analyseras med parametriskt och icke parametriskt test beroende på skalning och fördelning.
Förväntat resultat: Visar resultatet att interventionen leder till rökfrihet och ökad fysisk aktivitet skulle det kunna ge ökad livskvalitet. Då borde spirometri erbjudas till alla patienter i Primärvården som röker och Hälsospåret skulle rekommenderas.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Folkhälsoinstitutet beräknar att rökningen kostar det svenska samhället minst 30 miljarder kr och för vårt län är kostnaden 5069 miljoner kr. Olika undersökningar på rökande personer tyder på att 70-84% vill sluta röka. Det är dock svårt att motivera rökande personer till att använda hjälp både i form av läkemedel eller individuellt stöd.
Det finns studier gjorda om medicinska undersökningar kan motivera till rökstopp, som bl.a. spirometri, vilket man inte kunnat fastslå. En studie däremot som mätte lungålder genom spirometri visade sig vara en motiverande faktor till att sluta röka.
Hur ett konditionstest skulle påverka motivation till rökstopp är inte studerat men skulle kunna ses som en hypotes. Kondition kan lätt mätas via Hälsospåret som finns i en del kommuner. Det är framtaget av Peter Foxberg och är validerat efter Åstrands konditionstest. Tanken med Hälsospåret är att befolkningen ska kunna göra en egen mätning på ett enkelt sätt.
Syftet är att ta reda på om ett konditionstest (Hälsospåret) i kombination med spirometri, kan vara en motiverande faktor till att börja i ett rökavvänjningsprogram inom primärvård och om det påverkar rökfrihet efter ett år.
Forskningspersoner som är rökare får en förfrågan hemskickad om de vill delta i studien samt en enkät med frågor om ålder, kön och tobakskonsumtion. Därefter sker en randomisering till interventionsgrupp och kontrollgrupp. Interventionsgruppen gör spirometri och konditionstest (genom att gå Hälsospåret) samt erbjuds att delta i ett rökavvänjningsprogram. Kontrollgruppen erbjuds enbart att delta i ett rökavvänjningsprogram. Uppföljning sker efter ett år då forskningspersonerna svarar på frågor om tobakskonsumtion samt om deltagande i det erbjudna rökavvänjningsprogrammet. Grupperna jämförs avseende antal personer som påbörjat rökavvänjningsprogrammet samt blivit rökfria. Parametriska test används för kontinuerliga normalfördelade data och icke parametriska test för övriga data.
Om interventionen ger motivation till att börja i ett rökavvänjningsprogram och leder till rökfrihet bör spirometri och Hälsospår erbjudas alla rökande patienter inom primärvården.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Quality of Life
A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.
Tobacco
A plant genus of the family SOLANACEAE. Members contain NICOTINE and other biologically active chemicals; its dried leaves are used for SMOKING.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Ängabo vårdcentral (Alingsås) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Tutor

Gun Rembeck
FoU-strateg, leg barnmorska, Närhälsan Borås ungdomsmottagning, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg
Annika Billhult Karlsson
VD, Minso Solutions AB, Högskolan i Borås

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Rökning är fortfarande ett stort problem för folkhälsan i Sverige och dess skadeverkningar är väldokumenterad sedan länge. Rökningen har visserligen minskat hos den vuxna befolkningen men inte hos ungdomarna [1]. De senaste åren har det även uppmärksammats hur fysisk inaktivitet påverkar hälsan negativt. Folkhälsoinstitutet (FHI) skriver att fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer [1].
Både rökning och fysisk inaktivitet leder till lägre livskvalitet [2]. Livskvalitet är ett viktigt begrepp inom både hälsoekonomi och inom medicinsk etik, dålig hälsa är inte lika med dålig livskvalitet men kan bidra till det [3].
Det finns forskning som visar att personer som röker har sämre livskvalitet än de som inte röker [4] [5] [6]. En studie visar att rökande kvinnor har lägre livskvalitet än män som röker [7].
Ficher et al [2] visar att beteende såsom rökning och låg fysisk aktivitet spelar en stor roll vad gäller hälsa och livskvalitet. Long et al [8] studerade hur kondition påverkade unga reumatikers livskvalitet vilket visar positivt samband mellan förbättrad kondition och ökad livskvalitet. Dogra et al [9] studerade astmapatienter som fick ett självträningsprogram vilket ledde till bättre astmakontroll och en högre livskvalitet efter 12 veckor. En annan studie som gjordes på patienter diagnostiserade med KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) visar också att fysisk träning leder till högre livskvalitet [10].
Kondition kan lätt mätas via Hälsospåret [11] som finns i en del kommuner. Det är framtaget av Peter Foxberg och är validerat efter Åstrands konditionstest [12]. Tanken med Hälsospåret är att befolkningen ska kunna göra en egen mätning på ett enkelt sätt och bli motiverade till att förbättra sina resultat vilket skulle leda till ökad fysisk aktivitet.

Vid en spirometri (en lungfunktionsundersökning som används för att diagnostisera KOL) har jag erfarenhet av att patienter som röker blir motiverad till rökstopp. Det finns forskning som visar att spirometrin har effekt på rökstopp men det finns också forskning som inte kan visa det [13]. Det verkar dock som om spirometriresultatet ges i relation till personens rökning har det effekt på motivationen till rökstopp [14].
Tvetydiga resultat av effekt av spirometri på rökstopp och i förlängningen förbättrad livskvalitet, ger anledning till att fortsätta studera olika alternativ som kan leda till positiva resultat på livskvalitet hos personer som röker. Huruvida konditionstest skulle leda till rökstopp och på så sätt leda till högre livskvalitet hos personer som röker, är inte studerat. Föreliggande studie avser därför att studera huruvida fysisk aktivitet, ensamt eller tillsammans med spirometri, leder till ökad livskvalitet för personer som röker.

Syfte

Syftet med denna studie är att studera spirometri och konditionstests påverkan på livskvalitet hos personer som röker.

Frågeställning / Hypoteser

Kan spirometri och konditionstest leda till högre livskvalitet hos personer som röker?
Föreligger det någon skillnad i livskvalitet beroende på hur stor rökkonsumtionen är?
Föreligger det någon skillnad i livskvalitet beroende på grad av fysisk aktivitet?

Metod: Urval

Urval
Urvalet kommer att hämtas från forskningsstudien "Livskvalitet och tobak"( VGFOU 161861). Den rekryteringen skedde via SPAR (Sveriges Person och Adressregister) som slumpmässigt valde ut 3000 personer i Vårgårda, Herrljunga och Sollebrunn i ålder mellan 18 och 65 år. I den studien fick forskningspersonerna svara på frågor ang. tobaksvanor (se bilaga 1) och de fick även svara på livskvalitetsenkäten SF-36 (bilaga 2). De som svarade att de rökte i den studien kommer att rekryteras till denna studie. Inklusionskriterier är cigarett-rökning dagligen. De som gjort spirometri eller gått Hälsospåret sista halvåret kommer att exkluderas.

Metod: Gruppindelning

De randomiseras till två olika grupper genom lottning.

Metod: Intervention

Interventionsgrupp:
Enkätfrågor ang. rökkonsumtion och fysisk aktivitet samt SF-36 besvaras innan randomiseringen.
Interventionen som studeras är konditionstest och spirometris påverkan på livskvalitet.
Interventionsgruppen blir kallade till respektive vårdcentral för spirometri och undersökningen utförs av en och samma astmasköterska som åker runt till de tre olika vårdcentralerna dit deltagaren är listad. Konditionstestet görs på Hälsospåret i Vårgårda och Alingsås med hjälp av en hälsocoach.
Uppföljning efter ett år med samma enkätfrågor ang. rökkonsumtion och fysisk aktivitet samt SF-36 som innan randomiseringen.
Kontrollgruppen:
Enkätfrågor ang. rökkonsumtion och fysisk aktivitet samt SF-36 besvaras innan randomiseringen.
Uppföljning efter ett år med samma enkätfrågor ang. rökkonsumtion och fysisk aktivitet samt SF-36 som innan randomiseringen.

Metod: Datainsamling

Brev skickas hem till forskningspersonerna med förfrågan om deltagande och frågor om nuvarande rökkonsumtion, fysisk aktivitet samt frågor om de gått Hälsospåret eller gjort en spirometri det senaste halvåret (bilaga 3).
Efter att interventionsgruppen gjort spirometrin och konditionstest så skickas det resultatet till projektledaren av astmasköterskan respektive hälsocoach.
Ett år efter interventionen får båda grupperna hemskickat samma frågor om rökkonsumtion, fysisk aktivitet, Hälsospår och spirometri som året innan (bilaga 4). De får även svara på SF-36 enkäten igen som gjordes i studien "Livskvalitet och tobak".
Dessa enkäter skickas ut tillsammans med förfrankerat svarskuvert. Två påminnelser kommer att skickas.

SF-36
För att mäta livskvalitet används en validerad och reliabilitetstestad enkät, SF-36. SF-36 har använts i över 4000 olika studier [15] och översatts till svenska 1995 [16].
Skattning av stickprovsstorlek.
Studier som använt SF-36 som utvärderingsinstrument finns, men studier som använt SF-36 för utvärdering av effekten av spirometri och konditionstest på livskvalitet hos personer som röker saknas. Använder därför uppgifter i SF-36s manual. Där skattas att vid en skillnad på 20 poäng, mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp, i den delskalan som kräver flest forskningspersoner krävs en gruppstorlek på 30st. Det är då beräknat med P-värde 0.05 och styrka 0.80.

Metod: Databearbetning

Förändringsmåttet mellan baseline och uppföljning och skillnaden mellan grupperna analyseras med parametriskt och icke parametriskt test beroende på skalning och fördelning.

Referenser

1.Folkhälsoinstitutet (FHI), Hämtad 2012-08-20 http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/
2.Fisher EB, Fitzgibbon ML, Glasgow RE, Haire-Joshu D, Hayman LL, Kaplan RM, Nanney MS, Ockene JK. Behavior matters, Am J Prev Med. 2011 May;40(5):e15-30
3.Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-08-20. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/livskvalitet
4.Samardzić S, Marvinac GV. Health related quality of life of smokers in Croatia. Coll Antropol. 2009 Apr; 33 Suppl 1:107-14.
5.Cayuela A, Rodríguez-Domínguez S, Otero R. Deteriorated health-related quality of life in healthy male smokers. Arch Bronconeumol. 2007 Feb; 43(2):59-63.
6.Davila EP, Zhao W, Byrne M, Hooper MW, Messiah A, Caban-Martinez A, Dietz N, Huang Y, Lee DJ.Am J Health Behav. Health-related quality of life and nicotine dependence, Florida 2007 2011 May; 35(3):280-9.
7.Wilson DH, Chittleborough CR, Kirke K, Grant JF, Ruffin RE.The health-related quality of life of male and female heavy smokers. Soz Praventivmed. 2004; 49(6):406-12.
8.Long AR, Rouster-Stevens KA. The role of exercise therapy in the management of juvenile idiopathic arthritis.Curr Opin Rheumatol. 2010 Mar; 22(2):213-7.
9.Dogra S, Jamnik V, Baker J. Self-directed exercise improves perceived measures of health in adults with partly controlled asthma. J Asthma. 2010 Nov; 47(9):972-7.
10.Rochester CL. Exercise training in chronic obstructive pulmonary disease. J Rehabil Res Dev. 2003 Sep-Oct; 40(5 Suppl 2):59-80.
11.Hälsospåret. Hämtad 2012-08-20.http://www.halsosparet.se/
12.Åstrand, P O. Quantification of exercise capability and evaluation of physical capacity in man. Progress in cardiovascular diseases 1976:19(1):51-67. [Källa: PubMed


Spirometri och konditionstests effekter på rökarens livskvalitet., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/115061