Miljöföroreningar i blod hos yngre män
Project number : 117721
Created by: Staffan Svensson, 2013-01-09
Last revised by: Staffan Svensson, 2019-04-22
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2011-12-22
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad
2019-12-12
Projektet pågår, rekrytering/datainsamling stängd

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Environmental pollutants in blood among young men

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Huvudansvarig forskare är Gerd Sällsten vid Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet.

=Bakgrund och områdesöversikt=
I Sverige genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) regelbundet studier av halter av miljöföroreningar i blod, urin och hår hos allmänbefolkningen. NV stödjer på detta sätt forskning vars syfte är att följa tidstrender av exponering för miljöföroreningar med potentiellt skadliga effekter och att identifiera grupper som kan vara mera exponerade än genomsnittet.

Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Göteborgs universitet har tidigare genomfört flera sådana studier, t.ex. kvicksilver i hår hos gravida i Västsverige. Den studie vi nu önskar genomföra avser oorganiska och organiska miljöföroreningar hos yngre män. Studien ansluter till en längre tidsserie som utförts på mönstrande män i Skåne (Hagmar 2006, Jönsson 2008).

Naturvårdsverket önskar att undersökningen genomförs i Göteborgsområdet och att denna gång den undersökta gruppen även omfattar personer med utomnordisk invandrarbakgrund. Skälet till detta är att exponeringen för miljöföroreningar beror på livsstilsfaktorer, t.ex. kost, vilka kan variera med bl.a. etnisk bakgrund.

Bly, kvicksilver och kadmium är toxiska tungmetaller, vilka återfinns i mätbara halter hos nästan alla människor. Källan till blyexponering är i huvudsak kosten; den kritiska effekten är en diskret påverkan på centrala nervsystemet, särskilt den växande hjärnan. Det har skett en tydlig minskning av exponeringen i Sverige sedan 1970-talet. Vi exponeras för kvicksilver genom kosten, fr. a. fisk, samt från eget amalgam. Nivåerna är ganska stabila över tid. Kritisk effekt är påverkan på fosterhjärnan. Även kadmiumnivåerna är stabila över tid i Sverige, men på grund av långa halveringstider sker en ackumulering med ökande ålder. Källan är kosten (ris, spannmålsprodukter, potatis, andra rotfrukter) och tobaksrökning. Redan de exponeringsnivåer som ses hos dagens svenska misstänks påverka njurar, skelett samt risken för hormonrelaterad cancer.

De klorerade, bromerade och perfluorerade organiska miljögifterna (se under ”Metoder”) uppmärksammas för sin persistens. Effekterna på människa vid dagens nivåer är oklara, men misstankar finns att de kan bidra till reproduktionsstörningar och diabetes. Flera av dem är hormonstörande ämnen. För PCB-er ses en sjunkande tidstrend, medan nivåerna av mera nyligen introducerade ämnen stiger.

=Syfte=
Studiens syfte är att kartlägga biologiska halter av miljöföroreningar i blod och urin hos yngre män i Göteborgsområdet. Frågeställningar: Vilka är nivåerna av miljöföroreningar i blod och urin bland dessa män? Finns någon skillnad vid jämförelse med motsvarande resultat hos mönstrande män i Skåne? Påverkas nivåerna av miljöföroreningar av rök- och kostvanor?

=Metoder=
Åttio friska män i åldern 18-22 år rekryteras genom utdelning och uppsättning av informationsblad på platser såsom kommunala anslagstavlor och idrottslokaler. Efter information om studien genomförs provtagning av blod och urin. Provtagning sker vid vårdcentral eller annan plats med god hygien och möjlighet till enskildhet. Ett venöst blodprov (cirka 10 mL) tas av biomedicinsk analytiker och försökspersonerna får lämna urin i ett särskilt uppsamlingskärl. För provtagning används två rör, ett om 4 mL för metallanalyser i helblod (Vacuette) och ett om 7 mL (Vacutainer). 7 mL-röret centrifugeras och serum pipetteras över till två olika microrör. Sedvanliga hygienrutiner inom sjukvården följs. Ett urinprov lämnas samtidigt och 10 mL fördelas i två polypropenrör. Blod- och urinprover märks med en kod. Kodnyckel förvaras inlåst hos sökande forskare.

Forskningspersonerna får också fylla i en enkät om etnisk bakgrund, rökvanor, kost och några andra faktorer som kan ha betydelse för exponeringen. Födelsedatum eller personnummer insamlas inte.

Blodprover analyseras sedan med avseende på bly, kadmium, kvicksilver, en PCB-förening (CB-153; PCB = polyklorerade bifenyler), DDT (p,p-DDE, en metabolit av bekämpningsmedlet DDT) och HCB (hexaklorbensen, ett flamskyddsmedel). Urinprover analyseras med avseende på ftalater (ftalater är tillsatsmedel i plaster, nedbrytningsprodukter utsöndras i urin), PFAS-ämnen (perfluorerade ämnen; finns bl.a. i textilier och ett antal andra konsumentprodukter), bisfenol-A (ett tillsatsmedel i plaster) och nonylfenol (tillsatsmedel i olika kemiska produkter). Metallanalyser görs med med ICP-MS och analyser av organiskan föreningar med olika varianter av gas- och vätskekromatografi vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.

Efter att analysresultat erhållits redovisas deskriptiv statistik där nivåer av miljöföroreningar jämförs med tidigare resultat hos mönstrande män i Skåne. Vidare analyseras med statistiska standardmetoder eventuella samband mellan rökvanor, kost eller andra livsstilsfaktorer och halterna av miljöföroreningar för att om möjligt värdera betydelsen av sådana livsstilsfaktorer. Om betydelsefulla skillnader finns i halter av miljöföroreningar jämfört med andra studier av svenska yngre män kontaktas forskningspersonerna per telefon för kompletterande intervju om kostfaktorer om de lämnat tillstånd till sådan kontakt.

=Referenser=

Hagmar L, Axmon A, Jönsson BAG. Tidstrender och halter av ftalater i urin hos unga män – resultat från den första uppföljningsundersökningen år 2004. Rapport till Naturvårdsverket. Lunds universitet, 2006.

Jönsson BAG, Axmon, A, Rignell-Hydbom A, Hovander L. Bergman Å. Tidstrender och halter av persistenta klorerade och organiska miljögifter i serum hos unga svenska män – resultat från den andra uppföljningsundersökningen år 2006. Rapport till Naturvårdsverket. Lunds universitet, 2008.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

--

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)
checked Befolkningsstudier (Population Surveillance)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Environmental Pollution
Description missing
Metals, Heavy
Metals with high specific gravity, typically larger than 5. They have complex spectra, form colored salts and double salts, have a low electrode potential, are mainly amphoteric, yield weak bases and weak acids, and are oxidizing or reducing agents (From Grant & Hackh's Chemical Dictionary, 5th ed)
Smoking
Inhaling and exhaling the smoke of tobacco or something similar to tobacco.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V5 - Närhälsan Angered vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Annan
VMC, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet

Medarbetare

Lars Barregård
seniorprofessor/öl, Specialistmedicin Sahlgrenska, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Gerd Sällsten
adj prof, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Specialistmedicin Sahlgrenska

Miljöföroreningar i blod hos yngre män, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/117721