Tidigt understödd hemgång från stroke-enhet i Göteborg
Project number : 122241
Created by: Katharina Stibrant Sunnerhagen, 2013-03-19
Last revised by: Katharina Stibrant Sunnerhagen, 2018-12-01
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen


1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Gothenburg very early supported discharge study (GOTVED) NCT01622205

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Stroke är det tillstånd som kräver mest vårddagar i Sverige. Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderar tidigt understödd utskrivning för personer med lätt till medelsvår stroke. Detta grundas på studier där vårdtiden var 18 dagar vid tidig hemgång men nu är medelvårdtiden i Sverige 12 dagar. Förkortade vårdtiden är ett önskemål om möjligt. Många patienter är oroliga inför hemgång. Om och hur man får stöd efter hemkomsten varierar.
Syftet är att göra en randomiserad kontrollerad studie med mycket tidig understödd hemgång eller sedvanlig behandling. Dessutom genomförs en kvalitativ studie. En hälso-ekonomisk analys av kostnader för bägge grupperna inom görs där information samlas såväl från kommun som från primärvård och slutenvård. Hypotesen är att mycket tidigt understödd hemgång leder till mindre oro och ångest för interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Vi tror också att det är säkert och att det inte blir någon skillnad mellan grupperna i kroppslig funktion. För att kunna visa skillnader mellan grupperna behövs ca 110 personer.
Alla som kommer till strokeenhet på Sahlgrenska screenas sker dag 2 och inkludering sker dag 4. Interventionen utgår från att vården skall vara person-centrerad, ett team från stroke–enheten kommer hem och tränar som personen önskar få hjälp med. Personerna i kontrollgruppen planeras hem med stöd från kommun eller primärvården om de anses behöva det. Bedömningar görs av terapeuter som inte är involverade i träningen vid hemkomst, vid 1 månad, 3 och 12 månader. Bedömningarna omfattar oro och ångest, motorik, gångförmåga och balans, samt ADL-förmåga. Kvalitativa intervjuer görs för att belysa personens egen upplevelse liksom med närstående. Några interventioner filmas för att se hur person-centrad vården är i realiteten.
Det är viktigt att utvärdera nya metoder och organisationsförändringar innan de införs i vården. Förhoppningen är att visa att understödd hemgång med rehabilitering är säker och ger trygghet och mindre oro.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Stroke is a life-altering event that affects a large number of individuals throughout the world; one in six people worldwide will have a stroke in their lifetime. Based on 2005 data, global estimates of stroke incidence indicate that 16 million people worldwide experience first-time strokes each year, resulting in 5.7 million deaths (1). Stroke is the disease with the highest costs for hospital care and also for care and rehabilitation after discharge, which both affects the person’s and caregiver’s quality of life and also the expenses for the society. Initiatives that could optimize rehabilitation for stroke patients are important. Multi professional team-based person-centred care is the most important factor for success in stroke rehabilitation. However, the timing and content of the rehabilitation needs to be further analysed.
Early rehabilitation ideally begins in the inpatient setting, immediately after a diagnosis of stroke has been confirmed and the patient is stabilized. Here, the priority goals are patient mobilization, prevention of secondary stroke and stroke-related sequel, encouragement of self-care, provision of emotional support and education, and assessment of general health. Patients and caregivers have identified a significant lack of a seamless, integrated continuum from acute care onward as a major obstacle to navigating the rehabilitation process (2). Early supported discharge has shown to be an efficient and safe in different setting (3, 4). The best results were seen with well-organised discharge teams and patients with less severe strokes.
In Sweden training in the home setting has been suggested to be a bridge. Home rehabilitation as early supported discharge of stroke patients is recommended (priority 3) in the Swedish National Guidelines of stroke 2009. The home rehabilitation intervention in the referred studies resulted in shorter hospital stay (median 8 days). However, the control group had a hospital stay of 33 days and the intervention (early supported discharge) group 25 days. A Cochrane review showed that the cost for the care was 9 to 20 % lower in the intervention group (3). A consensus on the content in early supported discharge from the trialists came up with the recommendation that multidisciplinary, specialist stroke ESD teams should plan and co-ordinate both discharge from hospital and provide rehabilitation in the community (5).
The average hospital stay after acute stroke, is 15 days according to the Swedish Stroke Registry (6), thus very much shorter than in the earlier studies. There is not yet, to our knowledge, any study of early supported discharge with present hospital stay. Thus we don’t know if ESD is cost effective, or with the same patient usefulness as earlier studies (7). The research on emotional and practical support in the home after discharge gives conflicting results and the scientific evidence is not sufficient (7). However, 15 % of the Swedish stroke population state that they have received rehabilitation in the home setting (6).
A randomised study is needed to investigate if early supported discharge for stroke patients in need for ongoing individualised rehabilitation at home due to motor and/or cognitive dysfunction is useful for the patient and cost effective. The intervention should be person-centered; an approach based on who the person is: their context, their history, their family and loved ones, their individual strengths and weaknesses. Therefore the GOTVED study (8) was started in 2011.
The main hypothesis is that this will lead to less distress for the person with stroke and that it is safe. As secondary hypothesis we postulate that the distress will be less for the next of kin as well as with better or likewise motor and/or cognitive function, at one, three and twelve months after the stroke.

•Population Persons with stroke at a stroke unit
•InterventionVery early supported discharge
•Comparison Ordinary discharge
•Outcome Anxiety
Design: A block randomized controlled trial with blinded assessors with a nested qualitative part. The study population is stroke patients at the Sahlgrenska stroke care unit. Primary outcome is level of anxiety assessed with Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) (9)
Secondary outcomes are independence, security, level of function, quality of health, needs of support in ADL, caregiver burden and costs.
Power analysis is based on the level of anxiety in patients at stroke units. The aim is to reduce the risk of problematic anxiety. With a power of 80 %, p-value 0.05 (2 sided test) 44 persons per group are needed; total of 110 is the aim to compensate drop out.
Procedure: Screening at day 2, Day 4: (+/- 1 day) randomization after informed consent. Assessment 1, next day, and within 24 hours after discharge again, followed by 1 month, 3 and 12 months. At three times, anxiety and perceived burden of the next of kin is assessed.
1)All Available-Patients population- all randomized patients will be used to for demographic and baseline characteristics.
2)Intention-to-Treat population- all randomized and started the study regardless if and when they withdrew, will be used to present efficacy.
A strategic sample receiving intervention will be interviewed prior discharge, within one week and after 3 months. Interviews will be performed with next-of-kin. There will be observations of the discharge planning and interviews after with patients and staff.
A rehabilitation team made up of physiotherapists, occupational therapists and a stroke nurse from the stroke care unit continues the rehabilitation in the patient’s home. The intervention has a person-centered approach which is based on who the person is: their context, their history, their next of kin, their individual strengths and weaknesses (10). Goal setting is done using a modified Canadian Occupational Performance Measure (11). At discharge, the intervention group will get an individual schedule for the first week of home rehabilitation. The intervention comprises 2-4 visits per week of the home rehabilitation team members and one to two stroke nurse’s visits. The intervention may imply training in different activities or to think through different ways to adapt in difficult situations in order to achieve a goal. For some patients the intervention may be to try the pursued activities with safe support so that they may feel secure in their performance. The patient and the home rehabilitation team decide when the supported discharge should end, with a maximum of four weeks after discharge. During this period contacts will be made with those who will carry on the rehabilitation afterwards.
Control setting
The control group will have support as usual after discharge.
Preliminary results
A total of 100 patients are included in the study out of 2010 person at the stroke unit. A large proportion has been excluded according to criteria (25% living too far away). Thirty qualitative interviews with persons with stroke in the intervention group have been performed. Ten deals with expectations (before discharge), Experiences in the short term (about 12 days post discharge) 11 interviews, and Experiences in the long run (3 months post discharge), 9 interviews. Six interviews of next of kin (living under the same roof) regarding the experience of very early supported discharge and rehabilitation in the home setting have been performed. Ten goal planning meeting have been observed. The data from before discharge have been analyzed and the manuscript is being written.
A model on how to gather data from the community, primary care, hospitals etc has been set up and information on the costs in the community has been gathered for 40 patients. The information from health care and regarding medication requires entering databases, and this will be performed once when all patients are included.
Time schedule
The inclusion should be finished during 2015/2016 with 12 months follow up.

Organization and team
PI: Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor, MD, PhD, Åsa Axelsson, nurse, assoc prof, Ann Björkdahl, OT, assoc prof,Anna Danielsson, PT, PhD,Maria Eh Larsson, PT, PhD Åsa Lundgren-Nilsson, OT, Assoc Prof, Juniors: Åsa Nordin, PT, PhD student, Cathrine Peterson, OT, master student, Lena Rafsten,PT,MSc All at the University of Gothenburg
1. Strong K, Mathers C, Bonita R. Preventing stroke: saving lives around the world. Lancet Neurol. 2007;6(2):182-7. Epub 2007/01/24.
2. Cameron JI, Tsoi C, Marsella A. Optimizing stroke systems of care by enhancing transitions across care environments. Stroke. 2008;39(9):2637-43. Epub 2008/07/19.
3. Services for reducing duration of hospital care for acute stroke patients. Early Supported Discharge Trialists. Cochrane Database Syst Rev. 2000(2):CD000443. Epub 2000/05/05.
4. Langhorne P, Holmqvist LW. Early supported discharge after stroke. J Rehabil Med. 2007;39(2):103-8. Epub 2007/03/14.
5. Fisher RJ, Gaynor C, Kerr M, Langhorne P, Anderson C, Bautz-Holter E, et al. A consensus on stroke: early supported discharge. Stroke. 2011;42(5):1392-7. Epub 2011/03/29.
6. Riks-stroke. Annual report.
7. SBU. Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke. SBU; 2015 [2015-03-08]; Available from: http://sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Rehabilitering_Stroke_2015.pdf.
8. Sunnerhagen KS, Danielsson A, Rafsten L, Bjorkdahl A, Axelsson AB, Nordin A, et al. Gothenburg very early supported discharge study (GOTVED) NCT01622205: a block randomized trial with superiority design of very early supported discharge for patients with stroke. BMC Neurol. 2013;13:66. Epub 2013/06/27.
9. Zigmond AS, Snaith RP. The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatr Scand. 1983;67(6):361-70.
10. Ekman I, Swedberg K, Taft C, Lindseth A, Norberg A, Brink E, et al. Person-centered care--ready for prime time. Eur J Cardiovasc Nurs. 2011;10(4):248-51. Epub 2011/07/19.
11. Law M, Baptiste S, McColl M, Opzoomer A, Polatajko H, Pollock N. The Canadian occupational performance measure: an outcome measure for occupational therapy. Can J Occup Ther. 1990;57(2):82-7.

Typ av projekt


MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Randomiserad klinisk prövning (Randomized Controlled Trial)

(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
A group of pathological conditions characterized by sudden, non-convulsive loss of neurological function due to BRAIN ISCHEMIA or INTRACRANIAL HEMORRHAGES. Stroke is classified by the type of tissue NECROSIS, such as the anatomic location, vasculature involved, etiology, age of the affected individual, and hemorrhagic vs. non-hemorrhagic nature. (From Adams et al., Principles of Neurology, 6th ed, pp777-810)
Restoration of human functions to the maximum degree possible in a person or persons suffering from disease or injury.
Longitudinal Studies
Studies in which variables relating to an individual or group of individuals are assessed over a period of time.
Feeling or emotion of dread, apprehension, and impending disaster but not disabling as with ANXIETY DISORDERS.
Qualitative Research
Research that derives data from observation, interviews, or verbal interactions and focuses on the meanings and interpretations of the participants (From Holloway and Wheeler, "Ethical issues in qualitative nursing research," Nursing Ethics, 1995 Sep; 2(3): 223-232).

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling
checked D-uppsats / Magisterexamen

(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Registrering i andra projektdatabaser

Clin gov trials NCT01622205

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för neurovetenskap och fysiologi - Sektionen för klinisk neurovetenskap workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 6 - Övrigt
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 3 - Arbetsterapi och Fysioterapi workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Övrigt


Ann Björkdahl
Överarbetsterapeut, Arbetsterapi och Fysioterapi, Ersta Sköndal högskola, Sektionen för klinisk neurovetenskap
Maria Larsson
Leg. sjukgymnast, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Sektionen för hälsa och rehabilitering
Karin Fröjd
Medicinsk rådgivare, Koncernstab hälso- och sjukvård, Koncernkontoret
Anna Danielsson
Fysioterapeut, universitetslektor, Sektionen för hälsa och rehabilitering
Lena Rafsten
Leg. specialistfysioterapeut, neurospecialist, Arbetsterapi och Fysioterapi
Åsa Axelsson
universitets lektor, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Kardiologi
Åsa Nordin
Doktorand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Åsa Lundgren Nilsson
Verksamhetschef, Arbetsterapi och Fysioterapi, Neurosjukvård



Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse (na)
150 000 SEK (applied sum: 400 000 SEK)
Katharina Stibrant Sunnerhagen

2016, länemedel

Agneta Prytz-Folkes & Gösta Folkes stiftelse. (na)
200 000 SEK (applied sum: 200 000 SEK)
Katharina Stibrant Sunnerhagen

2016, lönemedel

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse (na)
150 000 SEK (applied sum: 400 000 SEK)
Katharina Stibrant Sunnerhagen

2015, lönemedel

Regionala FoU Västra Götaland (VFOUREG-480591)
293 000 SEK (applied sum: 500 000 SEK)
Katharina Stibrant Sunnerhagen

2014, lönekostnad inom PV och sjukhus

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse (na)
150 000 SEK (applied sum: 50 000 SEK)
Katharina Stibrant Sunnerhagen

2014, lönekostnader

Vetenskaprådet (VR2012-3523)
1 800 000 SEK (applied sum: 4 950 000 SEK)
Katharina Stibrant Sunnerhagen

2012, Personal

Regionala FoU Västra Götaland (308771)
240 000 SEK (applied sum: 500 000 SEK)
Katharina Stibrant Sunnerhagen

2012, personal

Gothenburg center Person Centered Care (inget nummer)
1 500 000 SEK (applied sum: 3 347 000 SEK)
Katharina Stibrant Sunnerhagen

2010, doktorand inom den kvalitative delen

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning


I Sverige drabbas ca 30000 av stroke per år. Konsekvenserna är betydande; den vanligaste orsaken till fysiska funktionshinder bland vuxna(1, 2), det tillstånd med de högsta kostnaderna för sjukhusvård men också för vård och rehabilitering efter utskrivning. Stroke påverkar personens och vårdgivare livskvalitet. Ansatser för optimera rehabilitering för strokepatienter är viktiga. Multiprofessionell team-baserad personcentrerad vård är den viktigaste faktorn för framgång vid stroke rehabilitering.

Tidig rehabilitering påbörjas i slutenvården omedelbart när diagnosen stroke har bekräftats och patienten är stabil. Här prioriteras mobilisering och förebyggande av sekundär stroke. Med akutfokus kan strokeenheten ibland vara otillräcklig i rehabiliteringen (3). Patienter och vårdgivare beskriver en brist på kontinuum (3).
Rehabilitering avser optimera nivåerna av funktion, aktivitet och eget deltagande. Det finns dock indikationer på otillräcklig kompetens i stroke rehabiliteringen och bristande integrering i teamen. Många får inte optimal rehabilitering vilket ses i Riks-strokes rapport, där endast 60% av patienterna i Göteborg är nöjda med det stöd som givits efter hemgång (4).
Tidigt understödd hemgång har visat sig vara effektiv och säkert (5, 6). De personer som kom hem tidigt med stöd var mer benägna att klara sig hemma på lång sikt och att återfå självständighet. De rapporterade också högre tillfredsställelse med rehabiliteringen (5). De bästa resultaten sågs med välorganiserade team och patienter med mindre svåra stroke. Från Stockholm, har det visat sig att insatsen även 5 år efter stroke, sparade medel (7).
I Sverige har rehabilitering i hemmiljö har föreslagits vara en bro mellan strokeenhetsvård och insatser från primärvård och kommun. Tidig understödd hemgång rekommenderas (prioritet 3) i de svenska nationella riktlinjerna för stroke 2009 (8). En Cochrane-översikt visar att kostnaden för vård var 9 till 20% lägre i interventionsgruppen (5).


Syftet är att genomföra en randomiserad studie för att undersöka om tidigt understödd hemgång för strokepatienter i behov av fortlöpande individualiserad rehabilitering hemma på grund av motoriska och / eller kognitiv dysfunktion fungerar för patienten och är kostnadseffektiv. Interventionen ska vara personcentrerad, en strategi som bygger på vem personen är: deras sammanhang, deras historia, deras familj och nära och kära, deras individuella styrkor och svagheter. Med kvalitativ ansats skall också personens syn på vårdprocessen undersökas för att få svar på om den är personcenterad.

Frågeställning / Hypoteser

Huvudhypotesen är att interventionen kommer att leda till mindre ångest och oro för personen med stroke. Som sekundär hypotes vi postulerar att blir mindre oro för de närmast anhöriga samt att det är lika motoriska och / eller kognitiv funktion, vid en, tre och tolv månader efter stroke.

Teoretisk referensram

Etnografiska metoder syftar till att skapa kunskap och förståelse kring företeelser genom att problematisera det för givet tagna. Dessa metoder kan identifiera maktförhållanden. Målet är att upptäcka, inte att verifiera eller falsifiera, och att bilda teorier som är generella och applicerbara i olika sammanhang. En teoretisk utgångspunkt är symbolisk interaktionism där strävan ligger förstå särdrag i en kultur från deltagarnas perspektiv. Kultur kan i detta förstås som gemensamma outtalade föreställningar hos personal och patienter när det gäller partnerskap och delaktighet.
Med semistrukturerade intervjuer kan beskrivande data som handlar om hur människor upplever saker samlas in. Ansatsen i kvalitativ innehållsanalys kan vara deduktiv eller induktiv och i detta fall används en induktiv ansats. Metoden hanterar såväl latent som manifest textinnehåll och som underliggande teoretiskt antagande kan kvalitativ innehållsanalys relateras till kommunikationsteori.

Metod: Urval

Alla patienter som insjuknar i stroke och som läggs in på avd 134/135 är aktuella för screening.

Dag 2: (36-60 tim)
•BI och MoCA görs av ansvarig arbetsterapeut
NIHSS ≤ 16
Barthel ≥ 50
Barthel = 100 och MoCA 26

Dag 4: (+/- 1 dag)
•Pat informeras om studien och vid samtycke från patienten randomiseras den genom kuvert (blockrandomisering om 20)


1.Bor inte inom 30 min enkel resväg (enkel) från SU
2.NIHSS > 16
3.Barthel 50
4.Barthel = 100 och MoCA > 26
5.Life expectancy 1 year (as with severe malignancy)
6.Talar eller förstår inte svenska före insjuknandet
7.Ej eget boende utan bor i särskilt boende


1.Ej kunnat utföra BI dag 2 (36-60 h)
2.Om max BI , ej kunnat göra MoCA dag 2
3.Tackat nej till medverkan
4.Skrivits ut från avdelning före dag 4
5.Ej stroke diagnos dag 4
6.NIHSS saknas
7.Ej randomiserat på grund av logistikproblemfrån studiepersonal

Med denna modell får vi ett reprensentativt urval av personer med lätt-medelsvår stroke som inkommer till SU/S. Viss överrepresenatativitet kan sek av yngres personer då man på SU/S har trombolys och interventionell röntgen.

Metod: Gruppindelning

Block randomisering (20 block)

Metod: Intervention

Ett team bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut och stroke sjuksköterska från stroke enheten fortsätter rehabiliteringen i patientens hem. Målsättning görs innan hemgång och Canadian Occupational Performance Measure används för detta. Exempel på mål kan vara att kunna gå till den lokala butiken för att köpa mjölk, för att kunna hänga tvätt eller för att kunna resa med spårvagnen eller hantera räkningar.
Vid utskrivning kommer interventionsgruppen får en individuell plan för den första veckan i hemmet. Interventionen består 2-4 besök per vecka av hemrehabteamet och 1-2 besök aav strokesjuksköterskan. Interventionen kan inbegripa träning i olika aktiviteter eller att tänka igenom olika sätt att hantera svåra situationer för att nå ett mål. För vissa patienter insatsen kan vara att pröva de önskade aktiviteterna med stöd så att de kan känna sig trygga.
Patienten och hemrehab-teamet beslutar tillsammans när den understödda rehabiliteringen skall avslutas, dock med högst fyra veckor efter utskrivningen. Under denna period kontakter kommer att göras med dem som kommer att fortsätta rehabiliteringen efteråt. Viktigt för perioden finns också information och stöd till anhöriga och hemtjänsten om hur man bäst stödja patienten.

Kontrollgruppen kommer att ha stöd som vanligt efter utskrivning, t.ex. hemtjänst, poliklinisk rehabilitering av sjukgymnast och eller arbetsterapeut.

Metod: Datainsamling

Utvärdering (görs av SG)
Montreal Cognitive Assessment (MoCA) (9),
modified Rankin Scale (mRS) (10),
Fugle-Meyer motor assessment (FM) (11)
Aktivitets nivå:
Time up and go (TUG) (12),
Berg’s balance test (BB) (13),
ADL taxonomy (14),
Barthel index (BI) (15)

Subjektiv skattning:
Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) (16),
Falls efficacy Scale (FES) (17),
Stroke Impact Scale (SIS) (18),
Impact on Autonomy and Participation (IPA) (19),
EQ5D (20),
Caregiver Burden Scale (CBS) (21).

Datainsamling omfattar även uppgifter om samsjuklighet, återinträde till sjukhus och dödlighet, från Riks-stroke information om ADL-funktion före stroke, om uppföljningsbesök utförs och den subjektiva upplevelsen av rehabiliteringen, information om hur tillfredsställande information om stroke och var du kan få stöd har varit liksom patienter ser om tillräckliga hjälp och stöd från hemmet eller anhöriga. Uppgifter om insatser från kommunen och från primärvård samlas in för hälsoekonomisk analys som utförts i Lundström et al (26). Stroke subtyp bekräftas genom CT och ischemisk stroke klassificeras för subtyp och lokalisation genom TOAST och Bamford (28).
Dag 5: (+/- 1 d)
•Tillfälle 1

Dag 5-10 Hemgång (Första intervju)
Inom 24 timmar efter hemgång: TUG, BB, ADL taxonomy, BI, HADS, EQ5D och FES.
Ca en vecka efter hemgång: (Andra intervju)
Tillfälle 2 (1 månad) ADL taxonomy, BI, BT, TUG, HADS, EQ5D, FES och mRS.
Närstående: HADS
Tillfälle 3 (3 m) ADL taxonomy, BI, BB, TUG, HAD, EQ5D, FES, SIS, mRS och IPA.
Tredje intervju (med patient) samt intervju med närstående.
Närstående: HADS and CBS

Tillfälle 4 (12 m) BI, BB, TUG, HAD, EQ5D, FES, SIS, mRS, IPA, FM och MoCA.
Närstående: HADS och CBS

Metod: Databearbetning

Alla insamlade data matas in och analyseras i SPSS.
Resultaten kommer att redovisas som medelvärde, standarddeviation när det gäller kontinuerlig data, konfindensintervall samt medianvärde och range för ordinaldata. Analyser kommer att göras för att utvärdera eventuella skillnader i ångest mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. Övriga variabler,ordinaldata, kommer att analyseras med icke-parametrisk statistik såsom Kruskal-Wallis för att analysera övergripande skillnader samt Mann-Whitney U test för skillnader mellan grupperna vid de olika mättillfällena. Sambandsanalyser mellan oro/ångest och olika ingående funktioner görs med ickeparametrisk korrelation såsom Spearmans rangkorrelation.
Hälsoekonomisk analys planeras också.
Video etnografi visar på flödet av aktiviteten av kring partnerskapet och delaktigheten i rehabilitering i personens naturliga miljö. Detta analyseras för att beskriva hur beslutsfattande sker. Möjlighet finns att låta såväl patient som professionell titta på videon för att reflektera över det som utspelas.
Intervjustudien har induktiv ansats. Analysen sker stegvis; 1. Genomläsning av alla transkriberade intervjuer för förståelse av helheten. 2. Indelning sker därefter av intervjutexten i meningsbärande 3. De meningsbärande enheterna kondenseras. 4. De koncentrerade enheterna kodas och grupperas 5. Teman formuleras där det latenta innehållet framgår


Det finns åtminstone tre olika perspektiv av betydelse i projektet, det personliga, det samhälleliga och folkhälsa.
Från den personliga perspektiv, att få tillbaka hem så snart som möjligt och för att kunna delta i planeringen av rehabilitering och bestämma målen bör resultaten i egenmakt och förhoppningsvis bättre tillfredsställelse med strokevården. Mindre ångest ökar chansen av välbefinnande.
Ur samhällsperspektiv innebär möjligheten att det är säkert att släppa patienterna tidigt med stöd från strokeenhet att pengar kommer att sparas. Om familjen känns mindre bedrövad när stöd ges i hemmet, risken för re-inträde samt stress inducerad symtom i de närmast anhöriga bör minskas. Detta är också en chans att förbättra kvaliteten för familjen av en stroke överlevande och kanske minska risken för ohälsa för vårdgivare.
Ur folkhälsoperspektiv bör möjligheten att minska ångest och stödja anhöriga i den stora populationen av strokedrabbade har hög prioritet. De anhöriga ofta idag rapportera en hög vårdgivare belastning.
Vi förväntar oss att vi kommer att kunna visa att tidig stöds utsläpp är säker. Patienterna och anhöriga kommer att känna sig säkrare efter utskrivning från strokevården enheten och därmed patienterna upplever mindre ångest och depression, högre funktion och aktivitet och bättre hälsa kvalitet.

Projektet tar längre tid än beräknat då inklusionen går långsamt. Screening sker må-fre och har haft uppehåll under semestern då ingen intervention har kunnat ske. Sista mars 2016 är 139 rekryterade och 105 har gått hem med intervention


1.Strong K, Mathers C, Bonita R. Preventing stroke: saving lives around the world. Lancet Neurol. 2007 Feb;6(2):182-7.
2.Wolfe CD. The impact of stroke. Br Med Bull. 2000;56(2):275-86.
3.Cameron JI, Tsoi C, Marsella A. Optimizing stroke systems of care by enhancing transitions across care environments. Stroke. 2008 Sep;39(9):2637-43.
4.Riks-Stroke Årsapport2009.
5.Services for reducing duration of hospital care for acute stroke patients. Early Supported Discharge Trialists. Cochrane Database Syst Rev. 2000(2):CD000443.
6.Langhorne P, Holmqvist LW. Early supported discharge after stroke. J Rehabil Med. 2007 Mar;39(2):103-8.
7.Thorsen AM, Widen Holmqvist L, von Koch L. Early supported discharge and continued rehabilitation at home after stroke: 5-year follow-up of resource use. J Stroke Cerebrovasc Dis. 2006 Jul-Aug;15(4):139-43.
8.Socialstyrelsen. Strokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009.2009.
9.Nasreddine ZS, Phillips NA, Bedirian V, Charbonneau S, Whitehead V, Collin I, et al. The Montreal Cognitive Assessment, MoCA: a brief screening tool for mild cognitive impairment. J Am Geriatr Soc. 2005 Apr;53(4):695-9.
10.Bonita R, Beaglehole R. Recovery of motor function after stroke. Stroke. 1988 Dec;19(12):1497-500.
11.Fugl-Meyer AR, Jaasko L, Leyman I, Olsson S, Steglind S. The post-stroke hemiplegic patient. 1. a method for evaluation of physical performance. Scand J Rehabil Med. 1975;7(1):13-31.
12.Podsiadlo D, Richardson S. The timed "Up & Go": a test of basic functional mobility for frail elderly persons. J Am Geriatr Soc. 1991 Feb;39(2):142-8.
13.Berg K, Wood-Dauphinee S, Williams J. The balance scale: reliability assessment with elderly residents and patients with an acute stroke. Scand J Rehabil Med. 1995;27:27-36.
14.Sonn U, Törnqvist K, Svensson E. The ADL taxonomy- from individual categorical data to ordinal categorical data. Scan J Occup Ther. 1999;6:11-20.
15.Mahoney FI, Barthel DW. Functional evaluation: the Barthel Index. Md State Medical Journal. 1965;14:61-5.
16.Zigmond AS, Snaith RP. The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatr Scand. 1983 Jun;67(6):361-70.
17.Tinetti ME, Richman D, Powell L. Falls efficacy as a measure of fear of falling. J Gerontol. 1990 Nov;45(6):P239-43.
18.Duncan PW, Wallace D, Lai SM, Johnson D, Embretson S, Laster LJ. The stroke impact scale version 2.0. Evaluation of reliability, validity, and sensitivity to change. Stroke. 1999 Oct;30(10):2131-40.
19.Cardol M, de Haan RJ, van den Bos GA, de Jong BA, de Groot IJ. The development of a handicap assessment questionnaire: the Impact on Participation and Autonomy (IPA). Clin Rehabil. 1999 Oct;13(5):411-9.
20.Szende A, Williams A, editors. Measuring self-reported population health: an international perspective based on EQ-5D: Springer Medicial; 2004

Tidigt understödd hemgång från stroke-enhet i Göteborg, from FoU i Västra Götalandsregionen