Tre månaders uppföljning efter avslutad sjukgymnastledd fysisk träning i grupp eller FaR® för äldre patienter med förmaksflimmer
Project number : 124611
Created by: Maria Borland, 2013-04-28
Last revised by: Maria Borland, 2019-06-12
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Physiotherapist led group-exercise compared physical activity on prescription in older patients with atrial fibrillation, a 3 months follow-up.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Förmaksflimmer är en av de vanligaste anledningarna till sjukhusvård vilket medför höga kostnader för sjukhusvård och primärvård. Kostnaderna förväntas öka i takt med att populationen äldre ökar i Sverige. Även om det idag är känt att patienter med förmaksflimmer även har en ökad förekomst av kardiovaskulära riskfaktorer. Det finns studier som har visat på att fysisk träning skulle kunna vara gynnsamt för patienter med förmaksflimmer, men till vår vetskap är uppföljning av fysisk träning vid förmaksflimmer mycket lite studerat. Det är inte heller studerat vad för faktorer som predikterar till förändring av fysisk funktion, fysisk aktivitet och HR-QoL hos personer med permanent förmaksflimmer.
Syfte: Att undersöka effekten av fysioterapeutledd fysisk träning i grupp och fysisk aktivitet på recept (FaR®) för patienter med permanent förmaksflimmer tre månader efter avslutad träningsperiod samt vilka faktorer som predikterar en förändring av fysisk prestationsförmåga.
Metod: Patienter som har genomfört studien ”Ska äldre personer med förmaksflimmer erbjudas sjukgymnastledd fysisk träning i grupp eller går det lika bra att förskriva ett FaR®”? (VGFOUREG-313281 och VGFOUSA-315731), tillfrågas konsekutivt om att delta i en uppföljning av fysisk prestationsförmåga, fysisk aktivitet och HRQoL tre månader efter det att träningen eller FaR förskrivningen är avslutad.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Förmaksflimmer är en av de vanligaste anledningarna till sjukhusvård och det medför höga kostnader för sjukhusvård och primärvård. Kostnaderna förväntas också öka i takt med att populationen äldre ökar i Sverige. För den enskilda patienten är förmaksflimmer förenligt med såväl fysiska som psykiska symtom vilket påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (HR-QoL), vilket gör att de ofta undviker fysisk aktivitet och träning pga. befintliga symtom. Idag finns det stark evidens för att hjärtrehabilitering vid ischemisk hjärtsjukdom påverkar mortalitet, morbiditet och riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom.
Även om det idag är känt att patienter med förmaksflimmer även har en ökad förekomst av kardiovaskulära riskfaktorer erbjuds inte dessa patienter hjärtrehabilitering. Mycket på grund av att evidensen för fysisk träning är låg. Det finns dock studier som har visat på att fysisk träning skulle kunna vara gynnsamt för patienter med förmaksflimmer, men till vår vetskap är uppföljning av fysisk träning vid förmaksflimmer mycket lite studerat. Det är inte heller studerat vad för faktorer som predikterar till förändring av fysisk funktion, fysisk aktivitet och HR-QoL hos personer med permanent förmaksflimmer.
Syfte: Att undersöka effekten av sjukgymnastledd fysisk träning i grupp och fysisk aktivitet på recept FaR® för patienter med permanent förmaksflimmer tre månader efter avslutad träningsperiod samt vilka faktorer som predikterar en förändring av fysisk prestationsförmåga.
Metod: Patienter som har genomfört studien ”Ska äldre personer med förmaksflimmer erbjudas sjukgymnastledd fysisk träning i grupp eller går det lika bra att förskriva ett FaR®”? (VGFOUREG-313281 och VGFOUSA-315731), kommer att tillfrågas konsekutivt om att också delta i en uppföljning av fysisk funktion, fysisk aktivitet och HRQoL tre månader efter det att träningen eller FaR förskrivningen är avslutad.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Ingen av ovanstående


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Follow-Up Studies
Studies in which individuals or populations are followed to assess the outcome of exposures, procedures, or effects of a characteristic, e.g., occurrence of disease.
Atrial Fibrillation
Abnormal cardiac rhythm that is characterized by rapid, uncoordinated firing of electrical impulses in the upper chambers of the heart (HEART ATRIA). In such case, blood cannot be effectively pumped into the lower chambers of the heart (HEART VENTRICLES). It is caused by abnormal impulse generation.
Exercise
Physical activity which is usually regular and done with the intention of improving or maintaining PHYSICAL FITNESS or HEALTH. Contrast with EXERTION which is concerned largely with the physiologic and metabolic response to energy expenditure.
Rehabilitation
Restoration of human functions to the maximum degree possible in a person or persons suffering from disease or injury.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

Registrering i andra projektdatabaser

ClinicalTrials.gov NCT02493400.

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Rehabilitering - Område R6 - Närhälsan Sörhaga rehabmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Närhälsan Sörhaga rehabmottagning
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 6 - Övrigt
Sjukgymnastik
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Alingsås lasarett workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för neurovetenskap och fysiologi - Sektionen för hälsa och rehabilitering workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05

Coworker

Agneta Rosenkvist
fysioterapeut, Närhälsan Sörhaga rehabmottagning
Lars Andersson
Överläkare, Alingsås lasarett, Medicinkliniken, Hjärtmottagningen

Tutor

Åsa Cider
Universitetslektor, Specialistfysioterapeut, Arbetsterapi och Fysioterapi, Sektionen för hälsa och rehabilitering
Lennart Bergfeldt
Seniorprofessor/Universitetssjukhusöverläkare, Kardiologi
Lena Nordeman
Leg sjukgymnast, FoU-chef, Sektionen för hälsa och rehabilitering, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Finansiering

Grants

FoU rådet södra Älvsborg (VGFOUSA-344441)
77 000 SEK (applied sum: 110 000 SEK)
Maria Borland

2013, 0,3 sjukgymnast x 15 månader . Månadslön heltid 43 kkr) =193 kkr.

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Förmaksflimmer är den mest frekvent förekommande, ihållande hjärtrytmrubbningen hos äldre och en av de vanligaste anledningarna till sjukhusvård (1). Kostnaderna för sjukhusvård och primärvård relaterat till förmaksflimmer är höga och förväntas öka i takt med att populationen äldre ökar i Sverige (2). Prevalensen för förmaksflimmer ökar med stigande ålder och är bland dem över 80 år 10 % (3). För den enskilda patienten är förmaksflimmer förenligt med såväl fysiska som psykiska symtom viket negativt påverkar hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) och fysisk prestationsförmåga (4-6). Detta gör att äldre patienter med förmaksflimmer ofta undviker fysisk aktivitet och träning på grund av befintliga symtom som t.ex. hjärtklappning, trötthet och oro (7).
Evidensen för hjärtrehabilitering för patienter med ischemisk hjärtsjukdom är stark och det har visat i ett flertal meta-analyser att syreupptagningsförmågan (VO2 peak) så väl som hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) förbättras (8-10). En nyligen publicerad meta-analys och systematisk review visade att patienter som deltog i hjärt-rehabilitering hade en lägre risk för re-infarkt, hjärtrelaterad och annan död samt positiv inverkan på riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom (11). Även om det också sedan tidigare känt att personer med förmaksflimmer även har en ökad förekomst av kända kardiovaskulära riskfaktorer (1, 12), erbjuds dessa patienter sällan hjärtrehabilitering och livsstilsinterventioner då evidensen för fysisk träning vid förmaksflimmer är låg (13). Det finns studier om fysisk träning och förmaksflimmer som har visat goda effekter på fysisk prestationsförmåga, gångsträcka och HRQoL (14, 15) men till vår vetskap är uppföljning av fysisk träning vid förmaksflimmer mycket sparsamt studerat. I en delstudie till en läkemedelstudie där patienter med förmaksflimmer deltog presenteras resultat av uppföljning av fysisk prestationsförmåga samt prediktorer för förändring av fysisk prestationsförmåga (16). Det framkommer faktorer som påverkar fysisk prestationsförmåga är förutom medsjuklighet, blodtryck och hjärtfrekvens också ålder, övervikt och förekomst av symtom associerade till förmaksflimmer. Vidare visades att den konsekvent viktigaste faktorn för förändring oavsett hjärtrytm var fysisk prestationsförmåga vid studiestart då de som var mest de konditionerade stod för den största förbättringen (16). Dessa faktorer är förväntade när det gäller förbättring av fysisk prestationsförmåga även hos friska individer. Noterbart är även att inget av läkemedlen var associerade med förbättring i fysisk prestationsförmåga oavsett hjärtrytm (16).
Om effekten av sjukgymnast ledd fysisk träning alternativt fysisk aktivitet på recept FaR® kvarstår efter avslutad intervention är till vår vetskap inte studierat. Inte heller vad som predikterar för förändring av fysisk prestationsförmåga, fysisk aktivitet och HRQoL hos patienter med förmaksflimmer.

Syfte

Att undersöka effekten av sjukgymnastledd fysisk träning i grupp och fysisk aktivitet på recept FaR® för patienter med permanent förmaksflimmer tre månader efter avslutad träningsperiod samt vilka faktorer som predikterar en förändring av fysisk prestationsförmåga.

Frågeställning / Hypoteser

Skiljer sig utfallet i fysisk prestationsförmåga hos de patienter som erhållit sjukgymnastledd fysisk träning i grupp jämfört med dem som erhållit FaR® tre månader efter avslutad studieperiod?

Skiljer sig hjärtfrekvens i vila och vid submaximalt arbete hos de patienter som erhållit sjukgymnastledd fysisk träning i grupp jämfört med dem som erhållit FaR® tre månader efter avslutad studieperiod?

Vilken grad av fysisk aktivitet återfinns hos de patienter som erhållit sjukgymnastledd fysisk träning i grupp jämfört med dem som erhålligt FaR® tre månader efter avslutad studieperiod?

Hur påverkas HRQoL hos de patienter som erhållit sjukgymnastledd fysisk träning i grupp jämfört med dem som erhålligt FaR® tre månader efter avslutad studieperiod?

Vilka faktorer predikterar till förändring av fysisk prestationsförmåga, fysisk aktivitet och HRQoL hos patienter med förmaksflimmer som erhållit sjukgymnastledd fysisk träning i grupp alternativt erhålligt FaR®?

--------------------------------------------------------------------------------

Metod: Urval

Patienter som har genomfört studien ”Ska äldre personer med förmaksflimmer erbjudas sjukgymnastledd fysisk träning i grupp eller går det lika bra att förskriva ett FaR®”? (VGFOUREG-313281 och VGFOUSA-315731), kommer att tillfrågas konsekutivt om att också delta i en uppföljning av fysisk funktion, fysisk aktivitet och HRQoL tre månader efter det att träningen eller FaR förskrivningen avslutad.

Projektet följer Helsingforsdeklarationen och ansökan om etiskt godkännande är inkluderad i ansökan för VGFOUREG-313281 och VGFOUSA-315731.

Metod: Gruppindelning

Studien kommer att följa de tidigare randomiserade grupperna efter tre månader.

Metod: Datainsamling

Fysisk prestationsförmåga på cykel
Symtombegränsat cykeltest. Vilovärden av hjärtfrekvens och blodtryck uppmäts. Belastningsprofilen utformas efter den ansträngsanamnes som utförs före start av cykeltest. Testet startar därefter på 25 eller 50 w. Personen cyklar 4,5 min på varje belastningsnivå (17, 18). Hjärtfrekvens och Borgs skala, rate of percived exertion (RPE) registreras minut 2 och 4 och blodtryck minut 3 på varje belastningsnivå. Cykeltestet avslutas när personen har uppnått ansträngningsnivå 15-17 på (19, 20).

Muskelfunktion
Kliniskt muskelfunktionstest som är reliabilitetstestat (21).
Isotonisk axelflexion: Personen sitter på en pall med lätt stöd för ryggen och båda fötterna i golvet. Den dominanta armen som skall testas hänger längs med kroppen och den andra armen vilar i knät. En 3 kg hantel för män och 2 kg hantel för kvinnor placeras i handen som har lateralsidan utåt. Armen lyfts sedan rakt till 90° flexion och tillbaka till utgångsläget. En metronom ställs in på 40 slag/minut och armen lyfts sedan så många gånger som möjligt. Då armen inte kan lyftas rakt eller inte når upp till 90° avbryts testet.
Statisk axelabduktion testas genom att personen sitter som ovan på en pall. En 1 kg hantel placeras i vardera handen. Armarna abduceras sedan rakt till 90°, testet avbryts då personen inte kan hålla kvar armarna i rak position efter en påminnelse om att armarna dalar eller böjs. Tiden som personen har klarat noteras.
Tåhävning på ett ben utförs med foten placerad på en 10° vinklad kil. Det benet som inte testas hålls böjt. En metronom ställs in på 60 slag/minut och personen instrueras att göra så många tåhävningar som han/hon orkar i takten 30 hävningar per minut.

Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet mäts med accelerometer(Actigraph GT3x+, Actigraph, Pensacola,Florida,USA). Patienten ombeds bära accelerometern under 7 hela dagar på vänster höft all vaken tid, förutom under dusch eller simning (22,23).

Självskattad grad av fysisk aktivitet
Självskattning av fysiska aktivitetsvanor mäts med den korta formen av International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). IPAQ är en skala som tagits fram för att mäta och jämföra fysisk aktivitetsnivå i många länder. Den är validitets- och reliabilitetstestat (24) översatt till svenska och mäter grad av fysisk aktivitet under sju dagar, samt en självskattning av total sittande tid per dag.
Hälsorelaterad livskvalitet.
Självskattning av hälsorelaterad livskvalitet mäts med Short form 36 Health Survey Questionnaire, (SF-36) (25). SF36 är ett internationellt vedertaget instrument med god validitet och reliabilitet där referensvärden finns för svensk befolkning (25) Den har i ett flertal studier använts för självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos personer med förmaksflimmer (4, 14, 26). Mätinstrumentet är validitet och reliabilitetstestat (25).

Metod: Databearbetning

Kvot och intervalldata kommer att presenteras som medelvärde ±1 standardavvikelse och ordinal data som median och interkvartilavstånd. Nominal data kommer presenteras i absoluta och relativa tal. Beroende på om data är normalfördelade eller ej kommer Students T-test eller Mann – Whitneys U-test att användas för att undersöka eventuella skillnader mellan grupperna Partat T-test eller Wilcoxons tecken rang test kommer att användas för att belysa skillnader inom gruppen och Chi2 test för att studera skillnader avseende nominaldata.
För att undersöka prediktorer för förändring kommer regressionsanalys utföras.
--------------------------------------------------------------------------------

Referenser

1.Fuster V, Ryden LE, Cannom DS, Crijns HJ, Curtis AB, Ellenbogen KA, et al. 2011 ACCF/AHA/HRS focused updates incorporated into the ACC/AHA/ESC 2006 Guidelines for the management of patients with atrial fibrillation: a report of the American College of Cardiology Foundation/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines developed in partnership with the European Society of Cardiology and in collaboration with the European Heart Rhythm Association and the Heart Rhythm Society. J Am Coll Cardiol. 2011 Mar 15;57(11):e101-98.
2.Ericson L, Bergfeldt L, Bjorholt I. Atrial fibrillation: the cost of illness in Sweden. Eur J Health Econ. 2011 Oct;12(5):479-87.
3.Go AS, Hylek EM, Phillips KA, Chang Y, Henault LE, Selby JV, et al. Prevalence of diagnosed atrial fibrillation in adults: national implications for rhythm management and stroke prevention: the AnTicoagulation and Risk Factors in Atrial Fibrillation (ATRIA) Study. JAMA. 2001 May 9;285(18):2370-5.
4.Gronefeld GC, Lilienthal J, Kuck KH, Hohnloser SH. Impact of rate versus rhythm control on quality of life in patients with persistent atrial fibrillation. Results from a prospective randomized study. Eur Heart J. 2003 Aug;24(15):1430-6.
5.McCabe PJ, Schumacher K, Barnason SA. Living with atrial fibrillation: a qualitative study. J Cardiovasc Nurs. 2011 Jul-Aug;26(4):336-44.
6.Alpert JS, Petersen P, Godtfredsen J. Atrial fibrillation: natural history, complications, and management. Annu Rev Med. 1988;39:41-52.
7.Andersson P, Londahl M, Abdon NJ, Terent A. The prevalence of atrial fibrillation in a geographically well-defined population in Northern Sweden: implications for anticoagulation prophylaxis. J Intern Med. 2012 Jan 17.
8.Heran BS, Chen JM, Ebrahim S, Moxham T, Oldridge N, Rees K, et al. Exercise-based cardiac rehabilitation for coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011(7):CD001800.
9.Perez-Terzic CM. Exercise in cardiovascular diseases. PM R. 2012 Nov;4(11):867-73.
10.Haykowsky M, Scott J, Esch B, Schopflocher D, Myers J, Paterson I, et al. A meta-analysis of the effects of exercise training on left ventricular remodeling following myocardial infarction: start early and go longer for greatest exercise benefits on remodeling. Trials. 2011;12:92.
11.Lawler PR, Filion KB, Eisenberg MJ. Efficacy of exercise-based cardiac rehabilitation post-myocardial infarction: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Am Heart J. 2011 Oct;162(4):571-84 e2.
12.Rienstra M, McManus DD, Benjamin EJ. Novel risk factors for atrial fibrillation: useful for risk prediction and clinical decision making? Circulation. 2012 May 22;125(20):e941-6.
13.Lowres N, Neubeck L, Freedman SB, Briffa T, Bauman A, Redfern J. Lifestyle risk reduction interventions in atrial fibrillation: a systematic review. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2011 Sep 7.
14.Osbak PS, Mourier M, Kjaer A, Henriksen JH, Kofoed KF, Jensen GB. A randomized study of the effects of exercise training on patients with atrial fibrillation. Am Heart J. 2011 Dec;162(6):1080-7.
15.Giacomantonio NB, Bredin SS, Foulds HJ, Warburton DE. A Systematic Review of the Health Benefits of Exercise Rehabilitation in Persons Living With Atrial Fibrillation. Can J Cardiol. 2012 Nov 27.
16.Atwood JE, Myers JN, Tang XC, Reda DJ, Singh SN, Singh BN. Exercise capacity in atrial fibrillation: a substudy of the Sotalol-Amiodarone Atrial Fibrillation Efficacy Trial (SAFE-T). Am Heart J. 2007 Apr;153(4):566-72.
17.ACoS M, editor. ACSM's Guidelines form exercise testing and prescription. Baltimore: Lippincott Williams and Wilkins 2006.
18.Michelsen S. Reproducibility of cumulative work, heart rate and blood pressure response during stepwise versus continuous load increment during a maximal bicycle ergometer test. Scand J Clin Lab Invest. 1990 Jun;50(4):409-15.
19.Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertion. Med Sci Sports Exerc. 1982;14(5):377-81.
20.Borg G. Borg's perceived exertion and pain scales. Leeds UK: Human Kinetics; 1998.
21.Cider A, Carlsson S, Arvidsson C, Andersson B, Sunnerhagen KS. Reliability of clinical muscular endurance tests in patients with chronic heart failure. Eur J Cardiovasc Nurs. 2006 Jun;5(2):122-6.
22.Corder K, Brage S, Ekelund U. Accelerometers and pedometers: methodology and clinical application. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2007;10:597-603
23.Van Remoortel H, Giavedoni S, Raste Y, Burtin C, Louvaris Z, Gimeno-Santos E, et al. Validity of activity monitors in health and chronic disease: a systematic review. Int J Behav Nutr Phys Act 2012;9:84
24.Craig CL, Marshall AL, Sjostrom M, Bauman AE, Booth ML, Ainsworth BE, et al. International physical activity questionnaire: 12-country reliability and validity. Med Sci Sports Exerc. 2003 Aug;35(8):1381-95.
24.Tudor-Locke C, Sisson SB, Lee SM, Craig CL, Plotnikoff RC, Bauman A. Evaluation of quality of commercial pedometers. Can J Public Health. 2006 Mar-Apr;97 Suppl 1:S10-5, S-6.
25.Sullivan M, Karlsson J, Ware JE, Jr. The Swedish SF-36 Health Survey--I. Evaluation of data quality scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden. Soc Sci Med. 1995 Nov;41(10):1349-58.
26.Hegbom F, Sire S, Heldal M, Orning OM, Stavem K, Gjesdal K. Short-term exercise training in patients with chronic atrial fibrillation: effects on exercise capacity, AV conduction, and quality of life. J Cardiopulm Rehabil. 2006 Jan-Feb;26(1):24-9.


Tre månaders uppföljning efter avslutad sjukgymnastledd fysisk träning i grupp eller FaR® för äldre patienter med förmaksflimmer, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/124611