Co-peptins roll för metabol kontroll och komplikationer vid typ 2 diabetes
Project number : 128401
Created by: Kristina Bengtsson Boström, 2013-06-13
Last revised by: Kristina Bengtsson Boström, 2018-08-26
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

The role of co-peptin for metabolic control and complications i type 2 diabetes

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Prevalensen av diabetes mellitus typ 2 ökar samtidigt som medelåldern vid insjuknandet sjunker. Ett ökande antal diabeteskomplikationer makrovaskulära och mikrovaskulära kommer att kräva allt större resurser i sjukvården. Komplikationer kan minska med kontroll av blodsocker blodtryck, blodfettrubbning och fetma men alla riskfaktorer är inte kända intresset för biomarkörer för risk har därför ökat. Copeptin, det C-terminala delen av Arginin vasopressin (AVP)spelar en viktig roll vid glukosmetabolismen och insulinsekretionen. Copeptin har visats vara associerad med tillstånd som ingår i metabola syndromet och med risk för kardiovaskulära komplikationer hos patienter med diabetes typ 2 men inte med nydebuterad diabetes. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll Copeptin har för metabola rubbningar och framtida makrovaskulära komplikationer från hjärta och kärl samt mikrovaskulära komplikationer såsom retinopati och nefropati hos patienter som insjuknade med diabetes typ 2 1996-1998.
I Skaraborgs Diabetes Register (SDR) registrerades 1258 personer med nyupptäckt diabetes 1996-1998. På 476 individer 65 år och yngre analyserades fastande b-glucos, HbA1c, lipider och c-peptid och återundersökningar gjordes 1999-2001 (n=442) och 2007-2010 (n=223). Data från Socialstyrelsen angående sjuklighet och dödlighet finns länkat till SDR. Data från ögonbottenscreening till 2010 från 83 % av patienterna yngre än 65 år vid diagnos har tagits fram. Analysen av plasma copeptin gjordes vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö med en väl etablerad metod. Tre publikationer har hittills kommit från projektet. 
En kartläggning av biokemiska riskfaktorer skulle kunna bidra till att individer som behöver intensifierad behandling och uppföljning kan identifieras. Denna databas med prospektiva registerdata och longitudinella kliniska data och biobank insamlad över tid lämpar sig utomordentligt väl för studier av olika presumtiva riskmarkörers roll för utveckling av metabola karakteristika och makro och mikrovaskulära komplikationer.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Projektet har nu resulterat i fyra publikationer. Ytterligare 1 publikation är planerad den föreligger i manuskript.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Diabetes Mellitus, Type 2
A subclass of DIABETES MELLITUS that is not INSULIN-responsive or dependent (NIDDM). It is characterized initially by INSULIN RESISTANCE and HYPERINSULINEMIA; and eventually by GLUCOSE INTOLERANCE; HYPERGLYCEMIA; and overt diabetes. Type II diabetes mellitus is no longer considered a disease exclusively found in adults. Patients seldom develop KETOSIS but often exhibit OBESITY.
Risk Factors
An aspect of personal behavior or lifestyle, environmental exposure, or inborn or inherited characteristic, which, on the basis of epidemiologic evidence, is known to be associated with a health-related condition considered important to prevent.
Longitudinal Studies
Studies in which variables relating to an individual or group of individuals are assessed over a period of time.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Skaraborg workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Miriam Pikkemaat
Läkare, Primärvården Skåne
Olle Melander
Professor, Överläkare, Universitetssjukhuset MAS, Med. fak., Inst för kliniska vetenskaper, Malmö
Sigvard Mölstad
Distriktsläkare, professor, Med. fak., Inst för kliniska vetenskaper, Malmö
Per Hjerpe
Distriktsläkare, FoU-Chef, Närhälsan Norrmalm vårdcentral (Skövde), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg
Grete Garberg
Överläkare, Skaraborgs sjukhus - Verksamhetsområde K5

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Prevalensen av diabetes mellitus typ 2 har ökat under de senaste årtiondena [1] samtidigt som medelåldern vid insjuknandet har sjunkit [2]. Detta kan antas leda till ett ökande antal diabeteskomplikationer, både makrovaskulära såsom hjärtinfarkt och stroke och mikrovaskulära, såsom retinopati och nefropati vilka kräver allt större resurser i både öppen och sluten sjukvård.
För att minska risken för komplikationer är det viktigt att blodsockret normaliseras, men även att andra riskfaktorer såsom högt blodtryck, blodfettrubbning och fetma behandlas [3,4,5]. Alla riskfaktorer för insjuknande i diabetes är inte kända och intresset för biokemiska riskmarkörer har ökat på senare tid [6,7]. Kartläggning av sådana riskfaktorer skulle kunna bidra till att individer som behöver intensifierad behandling och uppföljning kan identifieras.
En riskmarkör som uppmärksammats på senare tid är Copeptin, det stabila C-terminala fragmentet av prohormonet Arginin vasopressin (AVP, antidiuretiskt hormon). AVP utsöndras från bakre delen av hypofysen och medierar en mängd varierande effekter via receptorer i olika organ såsom i hjärnan, i glatta muskelceller, i vit och brun fettväv, i levern och i njurarna. Det är sedan länge känt att AVP spelar en viktig roll vid glukosmetabolismen och insulinsekretionen [8,9]. Då AVP har en mycket kort halveringstid i plasma och är av den anledningen svår att mäta. Copeptin är däremot stabilt och kan användas som surrogatmått på AVP [10]. Copeptin har också visats vara associerad med risk att utveckla diabetes [11] och också till tillstånd som ingår i metabola syndromet såsom fetma och lipidstörningar [12]. Copeptin har även visat sig vara associerat med risk för kardiovaskulära komplikationer hos patienter med diabetes typ 2 [13,14]. Det är dock inte närmare studerat vilken roll Copeptin spelar för metabola störningar och prognosen avseende hjärtkärlkomplikationer, retinopati och nefropati hos en population av patienter med nyupptäckt typ 2 diabetes.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll Copeptin har för metabola rubbningar och framtida makrovaskulära komplikationer från hjärta och kärl samt mikrovaskulära komplikationer såsom retinopati och nefropati hos patienter som insjuknade med diabetes typ 2 1996-1998

Frågeställning / Hypoteser

Är plasmacopeptin associerad med högre risk för högt blodtryck, fetma och blodfettrubbningar hos patienter med nydiagnosticerad diabetes typ 2?
Är plasmacopeptin associerad med utveckling av makro och mikrovaskulära komplikationer vid diabetes typ 2?

Metod: Urval

Skaraborgs Diabetes Register (SDR) upprättades av med dr Bo Berger 1991 [15,16]. Under tiden 1996-1998 registrerades kliniska data (såsom längd, vikt, systoliskt och diastoliskt blodtryck) på 1258 personer med nyupptäckt diabetes. Av dessa var 476 individer 65 år och yngre och på dessa analyserades fastande b-glucos, HbA1c, lipider, c-peptid och ö-cellsantikroppar. En biobank inrättades i Malmö. Två kliniska återundersökningar av patienterna gjordes dels 1999-2001 (n=442) [17] och dels 2007-2010 (n=223) och nya serumprover togs och bevaras i biobanken. På alla dessa prover har c-peptid kompletterats för återundersökningen och kreatinin och cystatin-C har analyserats på hela materialet. Data från Socialstyrelsens Dödorsaksregister och Patientregistret finns länkat till SDR. För komplettering med ytterligare kliniska parametrar har data från primärvården Skaraborg som har en tillfredsställande registrering av diabetespatienter sedan år 2000 (80-90 %) använts [18]. Data vid ögonbottenscreening fram till 2010 från 83 % av de 773 patienterna yngre än 65 år vid diagnos diabetes typ 2 har tagits fram av dr Grete Garberg. Resultatet visar att HbA1c och C-peptid vid diagnos är associerat till högre risk för retinopati, men pågående blodtrycksbehandling gav lägre risk för retinopati.

Metod: Datainsamling

Analysen av plasma copeptin har gjorts vid kliniskt kemiska laboratoriet vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö med en väl etablerad metod som redan används av medlemmar av forskargruppen, (B.R.A.M.H.S AG, Hennigsdorf, Tyskland) [19].

Ytterligare en publikation är färdigställd och skall skickas till en vetenskaplig tidskrift.

Referenser

1.Chen et al. The worldwide epidemiology of type 2 diabetes mellitus-present and
future perspectives. Nat Rev Endocrinol., 2011 Nov 8
2.Koopman et al. Changes in age at diagnosis of type 2 diabetes mellitus in the
United States, 1988 to 2000. Ann Fam Med. 2005 Jan-Feb;3(1):60-3,
3.UKPDS study group. Tight blood pressure control and risk of macrovascular and
microvascular complications in type 2 diabetes: UKPDS 38. BMJ, 1998; 317:703-13.
4.Krentz A. Lipoprotein abnormalities and their consequences for patients with type
2 diabetes. Diabetes Obes Metab, 2003; 5 Suppl 1:S19-27.
5.Sullivan P et al. Obesity, inactivity and the prevalence of diabetes and diabetes-
related cardiovascular comorbidities in the U.S. 2000-2002. Diabetes Care, 2005;
28:1599-1603.
6.Salomaa et al. Thirty-one novel biomarkers as predictors for clinically incident
diabetes, PLoS One. 2010 Apr 9;5(4):e10100.
7.Wu et al. Joint analysis of multiple biomarkers for identifying type 2 diabetes
in middle-aged and older Chinese: a cross-sectional study. BMJ Open. 2011 Jan 1;1
(1)
8.Whitton PD et al. Stimulation by vasopressin, angiotensin and oxytocin of
gluconeogenesis in hepatocyte suspension. Biochemical Journal. 1978; 176:893-8.
9.Abu-Basha et al. Glucose dependency of arginine vasopressin induced insulin and
glucagon release from the perfused rat pancreas. Metabolism. 2002; 51:184-90.
10.Morgenthaler et al. Copeptin: clinical use of a new biomarker. Trends in
Endocrinology an Metabolism. 2008; 19:43-9.
11.Enhörning et al. Plasma copeptin and the risk of diabetes mellitus. Circulation.
2010; 121: 2102-8.
12.Enhörning et al. Plasma copeptin, a unifying factor behind the metabolic
syndrome. J Clin Endocrinol Metab. 2011 April 13. 96:E1065-72.
13.Mellbin LG et al. LG. Copeptin, IGFBP-1, and cardiovascular prognosis in patients
with type 2 diabetes and acute myocardial infarction: a report from the DIGAMI 2
trial. Diabetes Care. 2010 Jul;33(7):1604-6. Epub 2010 Apr 22.
14.Fenske et al. Copeptin levels associate with cardiovascular events in patients
with ESRD and type 2 diabetes mellitus. J Am Soc Nephrol. 2011 Apr;22(4):782-90
15.Berger et al. Incidence, prevalence, and mortality of diabetes in a large
population. A report from the Skaraborg Diabetes Registry. Diabetes Care. 1999
May;22(5):773-8
16.Berger et al. The prevalence of diabetes mellitus in a Swedish population of
280 411 inhabitants. A report from the Skaraborg Diabetes Registry. Diabetes
Care. 1998 Apr;21(4):546-8.
17.Berger et al. Islet antibodies associated with beta-cell dysfunction at and three
years after diagnosis of diabetes among 35-64 years old: impairment less severe
than among 0-34 years old. Diabetes Med 2006; 23:1180-5.
18.Hjerpe et al. Validity of registration of ICD codes and prescriptions in a
research database in Swedish primary care: a cross-sectional study in Skaraborg
primary care database. BMC Med Inform Decis Mak. 2010 Apr 23; 10:23.
19.Fenske et al. Copeptin in the differential diagnosis of hyponatremia. Journal of
Clinical Endocrinology and Metabolism. 2009; 94:123-9.


Co-peptins roll för metabol kontroll och komplikationer vid typ 2 diabetes, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/128401