Är vård av sköra äldre patienter på en medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) förknippad med bättre funktionsförmåga än vård på en vanlig invärtesmedicinsk vårdavdelning?
Project number : 132201
Created by: Niklas Ekerstad, 2013-09-16
Last revised by: Niklas Ekerstad, 2019-11-06
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

CompletedCompleted
2019-11-05
Projektet slutfört

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund Gruppen sköra äldre individer är stor och växande. Skörhet (frailty) är för individen starkt associerad till aktivitetsbegränsningar, multisjuklighet samt risk för att institutionaliseras och att dö. Ett screeninginstrument beträffande skörhet har utarbetats i ett svenskt sammanhang (Wilhelmson 2011). Det finns ett uttalat behov av att genomföra kliniska studier för att jämföra utfall, särskilt beträffande funktions- och aktivitetsförmåga, näringstillstånd och livskvalitet, vid vård av sköra äldre på akutmedicinsk enhet för äldre jämfört med vård på vanlig vårdavdelning (Baztan 2009). Syfte Att studera om vård av sköra äldre patienter på en medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) är förknippad med bättre funktionsförmåga än efter vård på en vanlig vårdavdelning. Metod Studien genomförs som en klinisk, prospektiv, kontrollerad studie. Patienter som är 75 år eller äldre och som uppfyller kriterierna för skörhet enligt screeningformulär och som bedöms vara i behov av slutenvård inkluderas. Interventionsgrupp: patienter, uppfyllande inklusionskriterierna, som vårdas på medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) via arbete i multiprofessionellt team, standardiserade mätinstrument, läkemedelsavstämning, teamrond minst en gång per vecka, samt upprättande av vårdplan i samverkan med kommun och primärvård. Kontrollgrupp: patienter, uppfyllande inklusionskriterierna, som vårdas på vanlig invärtesmedicinsk vårdavdelning enligt gängse behandlingsprinciper. I anslutning till inklusion av patient inhämtas demografiska och kliniska patientkaraktäristika, som förväntas vara relevanta vid testningen av hypotesen: kronologisk ålder, kön, civilstånd, diabetes mellitus, njurfunktion och komorbiditetsbörda (samsjuklighet). Det huvudsakliga studieinstrumentet Activities of daily living (ADL) syftar till att mäta funktions- och aktivitetsförmåga. Uppföljning kommer att ske efter 3 respektive 12 månader. Nytta Om vi lär oss mer om de sköra äldre patienterna, skulle dessa kunna erbjudas en mer ändamålsenlig sjukvård än idag. Detta inbegriper prioritering av en vårdform som tillgodoser de sköra äldres behov. Patientrekrytering startade våren 2013 och avslutades sommaren 2015. Samtliga 3-månaderskontroller är utförda. Till projektet är 2 färdigställda D-uppsatser knutna (från en dietist respektive en sjukgymnast). Därutöver är 4 manus är publicerade; ytterligare ett manus är under framtagning.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund Skörhet är starkt förknippad med aktivitetsbegränsningar, risk att institutionaliseras och att dö (Fried 2001; Rockwood 2005; Ekerstad 2011). Ett screeninginstrument beträffande skörhet har utarbetats (Wilhelmson 2011). För de flesta sköra äldre finns ett samspel mellan åldersfysiologiska förändringar, samsjuklighet, nedsatt funktionsförmåga och polyfarmaci (flera läkemedel). Studieresultat indikerar samband mellan Activities of daily living (ADL)-förmåga och balansförmåga, gånghastighet samt styrka i handgrepp och quadriceps (den Ouden 2011). Av äldre personer som vårdas på sjukhus bedöms undernäring förekomma hos 20-40%, vilket kan medföra försämrad livskvalitet och förbruka stora resurser (Socialstyrelsen 2011). De sköra äldre är storkonsumenter av hälso- och sjukvård, och en betydande del av vårdkonsumtionen är relaterad till slutenvård. Det råder delade meningar om dessa individers preferenser om mål med hälso- och sjukvård (Bowling 2011; Brunner-LaRocca 2012). Det finns ett uttalat behov av att genomföra kliniska studier för att jämföra utfall, särskilt beträffande funktionsförmåga, livskvalitet och näringstillstånd, vid vård av sköra äldre på akutmedicinsk enhet för äldre jämfört med vård på vanlig vårdavdelning (Baztan 2009). Därtill behöver vi veta mer om dessa patienters egen sjukdomsuppfattning (illness perception) (Leventhal 2001). År 2008 öppnades i NU-sjukvården två medicinska äldrevårdsavdelningar (MÄVor) med sammanlagt 48 vårdplatser med inriktning mot äldre patienter med multisjuklighet. Dessa avdelningar kännetecknas av ett akutgeriatriskt arbetssätt med ett multiprofessionellt team, standardiserade mätinstrument, teamrond en gång per vecka, samt upprättande av vårdplan inklusive läkemedelsavstämning. Patienterna är 75 år eller äldre, har minst en kronisk sjukdom och bedöms vara i behov av återkommande slutenvård. Vid akut försämring av kronisk sjukdom kan distriktsläkare eller ambulanssjukvård via telefon ta kontakt med MÄVA (Johansson 2012). Syfte Det övergripande syftet är att studera om vård av sköra äldre patienter på en medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) är förknippad med bättre funktionsförmåga än efter vård på en vanlig invärtesmedicinsk vårdavdelning. Vidare att studera hur sköra äldre patienter upplever sitt hälsotillstånd (illness perception), samt att beskriva sköra äldre individers näringstillstånd efter vård på medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) jämfört med efter vård på en vanlig vårdavdelning. MeSH-kategorisering visa mer info » Added MeSH terms Sköra äldre (Frail Elderly)Äldre människor som är allmänt svaga och bräckliga och lätt drabbas av sjukdom eller skador. (Older adults or aged individuals who are lacking in general strength and are unusually susceptible to disease or to other infirmity.)ADL (Activities of Daily Living)Grundläggande aktiviteter för egenvård, såsom påklädning, förflyttning, ätande osv, under rehabilitering. (The performance of the basic activities of self care, such as dressing, ambulation, eating, etc., in rehabilitation.)Vårdkvalitet, tillgång och utvärdering (Health Care Quality, Access, and Evaluation)Den övergripande aspekten på kvalitet, tillgänglighet och uppskattning av hälso- och sjukvården och dess tjänster. (The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.) Frågeställning / Hypotes: (vanlig rubrik vid projekt med kvantitativ ansats) Vård av sköra äldre individer på en medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) är förknippad med bätte funktionsförmåga, mätt via ADL, efter medellång uppföljningstid (3 månader) än efter vård på en vanlig invärtesmedicinsk vårdavdelning. Upplever sköra äldre patienter vårdade på MÄVA sitt hälsotillstånd (illness perception) annorlunda än patienter vårdade på andra avdelningar? Skiljer sig näringstillståndet hos sköra äldre patienter efter vård på MÄVA från det efter vård på en vanlig vårdavdelning? Metod: (all metodbeskrivning utom statistiska metoder) Material: Urval, Representativitet och Gruppindelning Studien är en klinisk, prospektiv, kontrollerad studie. Inklusionskriterier: 75 år eller äldre patienter som uppfyller kriterierna för skörhet enligt screeningformulär (Wilhelmson 2011) och som bedöms vara i behov av slutenvård. Behovet av slutenvård ska ha aktualiserats via kontakt, tagen av vårdcentral eller ambulanssjukvård, med MÄVA-läkare eller jourhavande. Exklusionskriterier: - Patienten avböjer medverkan i studien. - Patienten är uppenbart lämpad för vanlig vårdavdelning p.g.a. det akuta tillståndets allvarlighetsgrad: akut hjärtinfarkt, akut stroke, sepsis eller annat akut livshotande tillstånd. - Patienten är oförmögen att lämna informerat samtycke (och samtycke kan heller inte fås från närstående). - Tidigare definierad MÄVA-tillhörighet (förekomst av MÄVA-pärm); detta pga risk för bias och svårigheter att matcha med lämpliga kontroller. Nämnda urvalsprincip vid inklusionstillfället bedöms medföra god representativitet med avseende på den patientpopulation som i framtiden kan komma ifråga för endera vård på MÄVA eller vård på vanlig invärtesmedicinsk avdelning. Interventionsgrupp: patienter, uppfyllande inklusionskriterierna, som vårdas på medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) med ett akutgeriatriskt arbetssätt, se nedan under Intervention. Kontrollgrupp: patienter, uppfyllande inklusionskriterierna, som vårdas på vanlig invärtesmedicinsk vårdavdelning, där gängse rutiner följs. Powerberäkning: Primärvariabel: Ändrad funktionsförmåga mätt som förekomst av förlust av basal Activities of daily living (ADL)-funktion enligt Katz´index efter 3 månader. Beräkning av stickprovsstorlek: Signifikansnivå: 0.05 Statistisk styrka (power): 80% Kliniskt relevant skillnad utifrån tidigare publikationer med samma intervention och likartat effektmått: Det finns ingen studie med identisk primärvariabel (olika uppföljningstid). Dock noteras en studie med liknande inriktning (Zelada 2009): Vid utskrivning från vårdtillfället uppvisade följande andelar av patienterna förlust av basal ADL-funktion i respektive grupp: 19.1% (interventionsgrupp, akutgeriatrisk enhet) versus 40% (kontrollgrupp, konventionell avdelning). Med hjälp av ett tvåsidigt test avseende stickprovsstorlek skulle detta resonemang, överfört till vår planerade studie, medföra behov av att inkludera omkring 100 evaluerbara patienter i respektive arm. Dock kan förutses en minskning av utfallsskillnaden över tid (tre månader), dvs efter utskrivningstidpunkten. Uppskattningsvis krävs därför inkludering av 200 evaluerbara patienter i respektive arm, dvs sammanlagt 400 patienter. Detta är i paritet med tidigare studier med likartad inriktning. Inklusionsperioden löper till dess 400 evaluerbara patienter är inkluderade, uppskattningsvis 24 månader. Metod: Intervention Interventionen består i vård på medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) med ett akutgeriatriskt arbetssätt. Vården och omsorgen sker i nära samverkan med primärvård och kommunal vård och omsorg; detta sker bland annat via in- och utskrivningssköterskor samt läkarkompetens med förankring inom både slutenvård och primärvård (internmedicin, allmänmedicin, geriatrik). Verksamheten bedrivs i multiprofessionella team (läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeut, sjukgymnast, vid behov kurator och dietist), standardiserade instrument för mätning, teamrond minst en gång per vecka, läkemedelsavstämning samt upprättande av vårdplan i samråd med de två andra huvudmännen. En omfattande geriatrisk bedömning görs, vilket inbegriper medicinsk utvärdering, bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga, psykologisk/kognitiv och social bedömning, samt bedömning av omgivningsfaktorer. Metod: Datainsamling Då personal vid en vårdcentral eller inom ambulanssjukvård har identifierat en patient som uppfyller inklusionskriterierna, kontaktas en MÄVA-läkare (eller jourhavande under jourtid). Om MÄVA-läkaren instämmer i bedömningen, och det finns plats på MÄVA, inkluderas patienten i interventionsgruppen och läggs in på MÄVA. Om det inte finns plats på MÄVA, inkluderas patienten i kontrollgruppen och läggs in på vanlig invärtesmedicinsk vårdavdelning. Vid bearbetning och analys av materialet kommer intention-to-treat att tillämpas, se Databearbetning. Via den allokeringsmetod som redovisats ovan skapas en slumpmässighet vid fördelningen av patienter mellan interventions- och kontrollgrupp, dvs ett slags randomisering föreligger. Blindning (av patienter eller personal) är inte möjlig eftersom det är två vårdformer som utvärderas. Randomisering med hjälp av lottning bedöms inte heller praktiskt genomförbar under rimlig inkluderingsperiod med tanke på förutsedd och återkommande vårdplatsbrist, vilken skulle medföra att patienter ofta skulle fördelas till en avdelning, som inte tillhörde den av lotten angivna gruppen. Dessutom är det angeläget attinkludera patienter som är representativa för populationen sköra äldre i vardagssjukvård; en betydande andel av dessa är kognitivt nedsatta, särskilt i akut sjukdomsskede. Att randomisera dessa patienter via lottning, efter att informerat samtycke erhållits i ambulansen, bedöms synnerligen svårgenomförbart. Patienter med sedan tidigare känd MÄVA-tillhörighet (förekomst av en s.k. MÄVA-pärm) exkluderas p.g.a. risk för bias och svårigheter att finna lämpliga kontroller. I det valda upplägget inhämtas informerat samtycke i bägge fallen av sjuksköterska eller läkare, sedan muntlig och skriftlig information givits till patienten, vid behov vid upprepade tillfällen. Loggbok kommer att föras, och i denna noteras samtliga inkluderbara patienter. Data inklusive studieinstrument registreras av sjuksköterska eller läkare (beträffande funktionsförmåga sjukgymnast eller arbetsterapeut) via formulär (Case Record Form) i en ändamålsenlig databas. Databasen kommer att vara avidentifierad. En central studieledningskommitté finns tillgänglig under hela studietiden. Personuppgifter behandlas konfidentiellt. Varje patient och motsvarande patientdata kommer att förses med ett studiespecifikt identifikationsnummer. Detta identifikationsnummer kan endast kopplas till patienten av personal som arbetar med studien. En patientidentifikationslista med uppgifter om patientens namn, personnummer och identifikationsnummer förvaras hos forskningskoordinator. Patientjournal förvaras i journalarkiv enligt gällande lagstiftning. Studiedata förvaras i minst tio år efter avslutad studie enligt gällande regelverk. Tillgång till studiedata har endast ansvarig prövare och medarbetare i studien. Data som inhämtas fokuserar på följande demografiska och kliniska patientkaraktäristika, som förväntas vara potentiella störfaktorer vid testningen av hypotesen: kronologisk ålder, kön, civilstånd, boendeform, funktionsförmåga, diabetes mellitus, komorbiditetsbörda och njurfunktion. Huvudsakliga studieinstrument och mått: Funktionsförmåga och fysiska funktioner Skörhet (frailty) via screeninginstrumentet (Wilhelmson 2011) Såväl personlig som instrumentell ADL ska registreras. ADL ska värderas av arbetsterapeut. ADL-trappan (Hulter Åsberg 1990) Fysiska funktioner ska värderas av sjukgymnast. Gångförmåga: 6 minuters gångtest (Guyatt 1985) Handstyrka: JAMAR (Mathiowetz 1984) Qudricepsstyrka: The Five-times sit-to stand test (Guralnik 1994) Timed up and Go (Podsiadlo 1991) Sjukdomsupplevelse (illness perception). Beträffande patientens egen sjukdomsuppfattning kommer nedanstående instrument att användas. Det är en kortversion av originalversionen (Moss-Morris 2002). Den kortare versionen omfattar endast nio frågor och lämpar sig då patienter är multisjuka och äldre. Frågorna handlar om relaterade symptom, duration, konsekvenser, möjlighet att kontrollera samt förståelse för sjukdom. Brief Illness Perception Questionnaire, B-IPQ (Broadbent 2006), svensk version. Näringstillstånd. För att identifiera och bedöma risk för undernäring kommer nedanstående instrument att användas. Detta är särskilt anpassat till äldre individer. Mini Nutritional Assessment – short form (MNA-SF) (Rubenstein 2001) Komorbiditetsbörda (sammantagen samsjuklighet) Charlsons index (Charlson 1987) Data inhämtas vid följande tidpunkter: 1. Vid det vårdtillfälle då patienten inkluderas (indexvårdtillfället) Sedvanliga demografiska och kliniska patientkaraktäristika. Studieinstrument: ADL, skörhet, 6 minuters gångtest, Grip-it, the Five-times sit-to stand test, Timed up and Go, B-IPQ, MNA-SF, Charlsons index 2. 3 månader, via läkarbesök, samt via register och patientjournaler Kliniska patientkaraktäristika Studieinstrument: ADL, skörhet, 6 minuters gångtest, Grip-it, the Five-times sit-to stand test, Timed up and Go, B-IPQ, MNA-SF, Charlsons index 3. 12 månader, via register och patientjournaler Uppgifter om dödsfall Metod statistik: (obligatorisk vid projekt med kvantitativ ansats) Resultatbearbetningen tillämpar intention-to-treat analys, det vill säga deltagare fortsätter tillhöra det alternativ de först tillhört. En patient som vid indexvårdtillfället (då patienten inkluderas i studien) inkluderats i interventionsgruppen bedöms kvarstå i denna under hela uppföljningstiden; en patient som vid indexvårdtillfället inkluderats i kontrollgruppen bedöms kvarstå i denna under hela uppföljningstiden. Statistisk analys kommer att ske via SPSS. Kategoriska data kommer att analyseras med hjälp av chi2-test alternativt Fisher's exakta test, medan kontinuerliga data kommer att jämföras med hjälp av Student's t-test. Analys av utfall kommer att utföras via en multipel logistisk regressionsmodell med förutbestämda oberoende variabler av relevans (ålder, kön, diabetes, njurfunktion, samt förekomst av andra relevanta komorbida tillstånd). Till projektet är en sjukgymnasts respektive en dietists färdigställda D-uppsatser knutna. 4 manus är publicerade; ytterligare ett manus är under framtagning.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Kontrollerade kliniska prövningar (Controlled Clinical Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Frail Elderly
Older adults or aged individuals who are lacking in general strength and are unusually susceptible to disease or to other infirmity.
Activities of Daily Living
The performance of the basic activities of self care, such as dressing, ambulation, eating, etc., in rehabilitation.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling
checked D-uppsats / Magisterexamen
checked Annan utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - NU-sjukvården - NU-sjukvården NÄL workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Statligt - Högskolor - Högskolan Väst, Trollhättan - Omvårdnad, hälsa och kultur
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för neurovetenskap och fysiologi - Sektionen för hälsa och rehabilitering workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Regioner - Västra Götalandsregionen - Regionhälsan - För vårdgivare - FoU primärvård - Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Medarbetare

Sten Landahl
Specialistläkare, Västra Götalandsregionen
Synneve Dahlin Ivanoff
Professor, lektor, Göteborg Universitet, Sektionen för Neurovetenskap och rehabilitering
Anders Hansson
Distriktsläkare, Medicinska vetenskaper
Pia Alsen
Fil. doktor, docent , Omvårdnad, hälsa och kultur
Jenny Hellberg
Läkare, NU-sjukvården NÄL
Kristina Åhlund
Specialistsjukgymnast, NU-sjukvården NÄL
Maria Bäck
Specialistfysioterapeut, Arbetsterapi och Fysioterapi
Åsa Cider
Universitetslektor, Specialistfysioterapeut, Arbetsterapi och Fysioterapi, Sektionen för hälsa och rehabilitering

Är vård av sköra äldre patienter på en medicinsk äldrevårdsavdelning (MÄVA) förknippad med bättre funktionsförmåga än vård på en vanlig invärtesmedicinsk vårdavdelning?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/132201