Föreställningar om män och maskuliniteter bland personal som arbetar med mäns sexuella hälsa, en fokusgruppsstudie
Project number : 138041
Created by: Tommy Pherson, 2013-12-04
Last revised by: Carin Sjöström-Greenwood, 2018-03-26
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

Not updatedNot updated

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Män har en jämförelsevis låg tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård. Studier har visat att föreställningar om maskulinitet kan vara ett hinder för män som söker sexuell hälsovård. Det har föreslagits att samspelet mellan personal och patienter influeras av föreställningar om genus och inverkar på patientens hälsa. Personalens icke-medicinska föreställningar om patienter påverkar hur de använder medicinska kunskaper. Syftet är att utforska föreställningar om män och maskuliniteter bland personal som arbetar med mäns sexuella hälsa. Studiedesignen är en kvalitativ fokusgruppsstudie med personal från tre mottagningar som arbetar med mäns sexuella hälsa. Analysen kommer att identifiera nyckelord, återkommande teman, variationer/motsättningar, betoningar och tystnader. Resultatet från studien kommer att bidra till kunskapen om kommunikation mellan personal och patienter och kan användas som underlag för vidareutbildning av personal som arbetar med mäns sexuella hälsa.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Män har en jämförelsevis låg tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård. Studier har visat att föreställningar om maskulinitet kan vara ett hinder för män som söker sexuell hälsovård. Det har föreslagits att samspelet mellan personal och patienter influeras av föreställningar om genus och inverkar på patientens hälsa. Personalens icke-medicinska föreställningar om patienter påverkar hur de använder medicinska kunskaper. Syftet är att utforska föreställningar om män och maskuliniteter bland personal som arbetar med mäns sexuella hälsa. Studiedesignen är en kvalitativ fokusgruppsstudie med personal från tre mottagningar som arbetar med mäns sexuella hälsa. Analysen kommer att identifiera nyckelord, återkommande teman, variationer/motsättningar, betoningar och tystnader. Resultatet från studien kommer att bidra till kunskapen om kommunikation mellan personal och patienter och kan användas som underlag för vidareutbildning av personal som arbetar med mäns sexuella hälsa.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)
checked Fokusgrupper (Focus Groups)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Sexuality
The sexual functions, activities, attitudes, and orientations of an individual. Sexuality, male or female, becomes evident at PUBERTY under the influence of gonadal steroids (TESTOSTERONE or ESTRADIOL), and social effects.
Gender Identity
A person's concept of self as being male and masculine or female and feminine, or ambivalent, based in part on physical characteristics, parental responses, and psychological and social pressures. It is the internal experience of gender role.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Enheter vårdgivarstöd - Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 5 - Hud- och könssjukvård workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Mödrahälsovård/Gynekologi/Ungdomsmottagningar - Område M6 - Närhälsan Orust ungdomsmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Mödrahälsovård/Gynekologi/Ungdomsmottagningar - Område M9 - Närhälsan Lerum ungdomsmottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Mödrahälsovård/Gynekologi/Ungdomsmottagningar - Område M4 - Närhälsan Kungshöjd barnmorskemottagning workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Backa vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Karin Stenqvist
Specialisstläkare, Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa
Jesper Löve
Universitetslektor, Docent, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Tutor

Gunnel Hensing
Professor, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Finansiering

Grants

FoU-rådet för Göteborg (VGFOUGSB-337671)
108 742 SEK (applied sum: 108 742 SEK)
Tommy Pherson

2013, Att bekosta tidsersättning för en person för datainsamling, analys och artikelförfattande, samt att bekosta transkribering av skrivfirma.

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Män utgör generellt sett normen inom hälso- och sjukvård och i medicinsk forskning, men det finns undantag. Ett sådant område är sexuell och reproduktiv hälsa som traditionellt i första hand har riktats till kvinnor (1, 2). Det har föreslagits att tillgängligheten är jämförelsevis lägre för män och att det skulle kunna hänga samman med föreställningar om män och maskulinitet. Sådana föreställningar kan fungera som ett hinder för män att söka vård och för hur man talar om sexualitet och sexuell praktik (3, 4). Personal som arbetar på mottagningar som arbetar med sexuell hälsa kan genom sin kommunikation eller sitt beteende ha en kontrollerande inverkan på mäns handlingsutrymme genom att i patientmötet förstärka föreställningar om manlig sexualitet, som speglar en slags norm för hur ”man borde vara, känna och bete sig” (3-5). Eftersom studier, enligt en systematisk kunskapssammanställning, visat att interaktionen mellan patienter och personal har ett samband med patientens hälsa skulle föreställningar om män och maskulinitet kunna påverka mäns sexuella hälsa (6). Street et.al. (7) menar vidare att interaktionen mellan patient och vårdgivare påverkas av vårdgivarens föreställningar om patienten. Om det finns negativa eller normativa föreställningar (medvetna eller omedvetna) hos vårdgivaren skulle det kunna vara ett hinder i att uppnå en god och jämlik hälsa. Det saknas emellertid svensk forskning om föreställningar om män och maskuliniteter bland personal som arbetar med mäns sexuella hälsa. Sådan kunskap är viktig för att bättre kunna bemöta och behandla män i behov av sexuell hälso- och sjukvård. Teoretiskt utgår den här studien från Connells modell som beskriver att föreställningar om maskulinitet uppstår i mötet mellan människor på både en individuell och på en organisationsnivå (8-10).

Syfte

Syftet med studien är att utforska föreställningar om män och maskuliniteter bland personal som arbetar med mäns sexuella hälsa.

Frågeställning / Hypoteser

Studiens huvudfråga är:

•Vilka föreställningar om män och maskuliniteter uttrycker personal, som arbetar kliniskt med mäns sexuella hälsa i Västra Götalandsregionen?

Den huvudsakliga frågeställningen kommer att brytas ner i följande delfrågor:

•Finns det mönster i form av återkommande begrepp och teman i hur personalen talar om män som patienter?
•Anser personalen att det finns kategorier av män som är mer eller mindre benägna att söka sexuell hälso- och sjukvård? Finns det, enligt personalen, vissa egenskaper hos dessa män?
•I vilka situationer anser personalen att deras eget kön och genus och den egna sexualiteten påverkar interaktionen med manliga patienter?
•Vilka maskulina egenskaper anser personalen vara relevanta för eller påverka interaktionen mellan personal och patienter?

Metod: Urval

Deltagare till studien kommer att rekryteras från tre mottagningar som arbetar med sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen. Urvalet kommer att utgöras av tjugo personer från Hudkliniken, Sahlgrenska, Mottagningen för unga män och från en ungdomsmottagning. Mottagningarna är utvalda för att uppnå variation i erfarenhet av procentuellt olika andel manliga patienter. Deltagarna kommer vara verksamma på de utvalda mottagningarna och kommer att ge informerat samtycke till medverkan. Personal vars arbete inte medför patientkontakt eller indirekt kontakt via handledning kommer exkluderas. Ett e-postat brev som förklarar studiesyftet och en förfrågan om deltagande kommer skickas till all personal på de utvalda mottagningarna. Individuella förfrågningar kommer att göras till nyckelpersoner i den regionala sexuellhälsa gruppen. De som vill delta ombes kontakta den ansvariga undersökaren. Ett missivbrev kommer skickas till deltagarna som förklarar att data kommer att behandlas konfidentiellt.

Metod: Datainsamling

Studiedesignen är utformad som en kvalitativ fokusgruppsstudie (11, 12). Studien omfattar en inledande pilotfokusgrupp samt fyra fokusgrupper med fem deltagare per grupp om sammanlagt tjugo deltagare. Ämnen som ska diskuteras i fokusgrupperna kommer först att testas i en pilotgrupp bestående av personal som arbetar med mäns sexuella hälsa på andra mottagningar än de som ingår i studien. Grupperna kommer att sättas samman för att öka den möjliga bredden på data. Olika tänkbara sammansättningar inkluderar grupper indelade efter utbildning/yrke, indelade efter arbetsplats, indelade efter kön och blandade grupper. Fokusgrupperna kommer faciliteras av den ansvariga forskaren och en assistent. Fokusgrupperna kommer att spelas in med en MP3-spelare. Den ansvarige forskaren kommer att fördela ordet och se till att alla ges möjlighet att bidra. Den assisterande forskaren kommer att föra anteckningar och på slutet av varje fokusgrupp summera slutsatser, vilka områden deltagarna varit eniga i och vilka konflikter som kommit fram och vilka ämnen som kan behöva utvecklas, för att på så vis försäkra att deltagarna är delaktiga i att formulera resultaten.

Metod: Databearbetning

Alla inspelningar kommer att transkriberas ordagrant. Inspelningen från pilotfokusgruppen kommer att transkriberas av den ansvarige forskaren. Alla följande inspelningar kommer att transkriberas av en skrivfirma. Transkriptioner kommer sedan att gås igenom av den ansvarige forskaren som läser igenom transkripten och lyssnar på inspelningarna. Den främsta formen av analys kommer vara diskursanalys (12) Det vill säga att det som sägs behandlas som om det har ett egenvärde, som inte bara speglar underliggande attityder. Hur man talar om något ger det mening och kan exempelvis kan få något framstå som naturlig eller självklart. Analysen kommer att identifiera nyckelbegrepp och återkommande teman, varitaioner/motsägelser samt vad som betonas och utelämnas. Forskarna kommer tillsammans att genomföra analysen. Preliminära fynd kommer diskuteras och bearbetas gemensamt. Datan kommer även att presenteras och diskuteras på seminarier.

Resultat

Den här studien kommer förhoppningsvis att bidra till kunskapen om hur genus skapas i relationen och kommunikationen mellan personal och patienter och hur föreställningar om män och maskuliniteter bland hälso- och sjukvårdpersonal kan vara en bidragande faktor relaterat till varför män verkar mindre angelägna att söka sexuell hälso- och sjukvård. Resultaten från studien kan användas som underlag till vidareutbildning för personal i kommunikation och bemötande av män inom sexuell hälso- och sjukvård. Studien kommer också att bidra till basforskningen om genus och maskulinitet inom hälso- och sjukvård.

Referenser

1.Collumbien M, Hawkes S. Missing men's messages: does the reproductive health approach respond to men's sexual health needs? Culture, health & sexuality. 2000;2(2):135-50. Epub 2002/09/26.

2.Porche DJ. Men: the missing client in family planning. American journal of men's health. 2012;6(6):441. Epub 2012/10/03.

3.Pryce A. ‘Only odd people wore suede shoes’: 1 careers and sexual identities of men attending a sexual health clinic. Nursing Inquiry. 2004;11(4):258-70.

4.Knight RE. Masculinity, heteronormativity and young men's sexual health in British Columbia, Canada. Vancouver: University of British Columbia (Vancouver); 2011.

5.Emmers-Sommer TM, Nebel S, Allison M-L, Cannella ML, Cartmill D, Ewing S, et al. Patient–provider communication about sexual health: The relationship with gender, age, gender-stereotypical beliefs, and perceptions of communication inappropriateness. Sex roles. 2009;60(9):669-81.

6.Stewart MA. Effective physician-patient communication and health outcomes: a review. CMAJ : Canadian Medical Association journal = journal de l'Association medicale canadienne. 1995;152(9):1423-33. Epub 1995/05/01.

7.Street RL, Jr., Gordon H, Haidet P. Physicians' communication and perceptions of patients: is it how they look, how they talk, or is it just the doctor? Soc Sci Med. 2007;65(3):586-98. Epub 2007/04/28.

8.Connell R. Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos; 2008.

9.Connell R. Om genus (2. a uppl.). Göteborg: Daidalos; 2009.

10.Martin PY. Practising gender at work: further thoughts on reflexivity. Gender, Work & Organization. 2006;13(3):254-76.

11.Gillham B, Gromark EJ. Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. Lund: Studentlitteratur; 2008.

12.Kvale S, Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2nd ed. Lund2009.


Föreställningar om män och maskuliniteter bland personal som arbetar med mäns sexuella hälsa, en fokusgruppsstudie, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/138041