Upplevelse av smärta och smärthantering vid kronisk migrän.
Project number : 146981
Created by: Marie Persson, 2014-04-21
Last revised by: Marie Persson, 2018-03-26 Verified: 2019-09-17
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2014-06-01
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad
2018-12-30
Projektet slutfört

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Experience of pain and pain management in chronic migraine – a qualitative study.

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Två och en halv procent (2,5%) av patienter med episodisk migrän utvecklar varje år en kronisk migrän (1). Kronisk migrän innebär att ha migrän mer än 15 dagar per månad under minst en tremånaders period. Orsaken till de individuella skillnaderna i anfallsfrekvens och utvecklingen av episodisk migrän till kronisk migrän är fortfarande ej helt klarlagt.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka upplevelsen och hanteringen av smärta i en svensk population av individer med diagnostiserad kronisk migrän med semistrukturerad intervju utifrån en beteendeanalytisk modell med 10 patienter inom Närhälsan i Södra Älvsborg. Resultatet förväntas ge kunskap och användas för att förebygga att en episodisk migrän utvecklas till kronisk migrän på primärvårdsnivå och för att tidigt förebygga ogynnsam hälsoutveckling.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Patienter med episodisk migrän löper risk att utveckla kronisk migrän vilket innebär ett stort lidande för så väl den enskilde individen och för samhället. Det finns därför ett behov av att utreda de faktorer som ligger bakom utvecklandet av kronisk migrän samt att kunna identifiera de faktorer som bidrar till kronifiering och som kan vara till hjälp för att utveckla specifikt individanpassade rehabiliteringsåtgärder. Upplevelsen och hanteringen av smärta kan ha betydelse för utvecklingen till kronisk migrän. Närhälsan är den vårdnivå där en första bedömning görs. Det är därför av vikt att Närhälsan har redskap för att på ett tidigt stadium identifiera personer i riskzonen att utveckla kronisk migrän. Sålunda kan denna studie leda till nya infallsvinklar till fortsatt forskning så att nya möjliga vägar utvecklas för att reducera utvecklingen till kronisk migrän.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Kvalitativ forskning (Qualitative Research)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Migraine without Aura
Recurrent unilateral pulsatile headaches, not preceded or accompanied by an aura, in attacks lasting 4-72 hours. It is characterized by PAIN of moderate to severe intensity; aggravated by physical activity; and associated with NAUSEA and / or PHOTOPHOBIA and PHONOPHOBIA. (International Classification of Headache Disorders, 2nd ed. Cephalalgia 2004: suppl 1)
Pain
An unpleasant sensation induced by noxious stimuli and generally received by specialized nerve endings.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V7 - Närhälsan Ulricehamn vårdcentral workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Supervisor

Gun Rembeck
FoU-strateg, leg barnmorska, Borås ungdomsmottagning, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Finansiering

Grants

FoU-rådet Södra älvsborg (VGFOUSA-424081)
102 000 SEK (applied sum: 110 000 SEK)
Marie Persson

2014, lön,utrustning och resekostnader

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

På senare år har en del förbättringar skett vad gäller omhändertagandet av patienter som söker inom Närhälsan för muskulär smärta. Framsteg har också skett inom den internationella forskningen angående smärtans sensitiviseringsprocess som en fysiologisk förklaring till en kronisk smärtutveckling(2,3). Vid muskulärsmärta har även patientens tolkning av smärtan och hur den påverkar rehabiliteringen uppmärksammats (4).

Migrän är en mycket vanlig ärftlig livslång episodisk neurologisk sjukdom. Ett års prevalens är ungefär 13% (5). I en enkätundersökning av en migränpopulation där flera länder deltog fann man att medelfrekvensen var en till två migränattacker i månaden (6). Kronisk migrän innebär att ha migrän mer än 15 dagar per månad under minst en tremånaders period. Empirisk forskning visar att leva med kronisk migrän innebär att en återhämtning mellan anfallen inte helt är möjlig (7). Två och en halv procent (2,5 %) av patienter med episodisk migrän utvecklar varje år en kronisk migrän(1). Riskfaktorer för migrän är hereditet, kön och depression (8). Även ålder bedöms som en riskfaktor. Migrän förekommer i alla åldrar men når en topp i medelåldern (7). Sårbarheten för att utveckla kronisk migrän är dåligt känt då dessa tidigare uteslutits ur forskningen(9). Vid kronisk migrän och under ett migränanfall förekommer en cutan allodyni vilket anses vara en klinisk markör för att sensitivisering har skett i smärtsystemet (10,11,12,13).

Smärtan är det som en migränpatient upplever svårast (7). Smärta definieras av den internationella smärtforskarföreningen IASP som : en obehaglig sensorisk (fysisk) och emotionell (känslomässig) upplevelse i samband med verklig eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada (14). Enligt smärtforskningen förstärks den rena fysiologiska smärtan av bl. a psykiska vidmakthållande faktorer. Personens tankar, föreställningar och känslor om smärta påverkar hur personen hanterar smärtan(2,3).Svåra fall med kronisk migrän kan leda till överanvändning av medicin och en utvecklad beroendeproblematik (15).

Migrän är förknippat med kraftiga försämringar i livskvalitet i jämförelse med patienter med andra kroniska sjukdomar och i jämförelse med den allmänna befolkningen (16,17). WHO rankar migrän som en av de 20 mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen (18). Kvinnor med migrän löper ökad risk för utbredd kronisk smärta. Risken ökar med frekvens av huvudvärken (19). Vid episodisk migrän är en person sjukskriven ca 1-4 dagar under ett år(7). Vid kronisk migrän är behovet av sjukskrivning betydligt större. Flera hundra tusen av de i Sverige som har kronisk migrän är sjukpensionärer.
En patients utveckling från episodisk migrän till kronisk migrän är en process som sker över tid. Forskning har visat att det finns en inlärningsprocess i utvecklandet av långvarig smärta (20). Hjärnans plasticitet vid långvarig smärta bidrar även till att patienten får sekundär påverkan på andra funktioner i kroppen så som ex trötthet, minnesproblem, nedstämdhet och ökad oro(21).

Hur patienter med kronisk migrän upplever och hanterar sin smärta återstår ännu att utforska.

Syfte

Syftet med den aktuella studien är att undersöka upplevelsen och hanteringen av smärta i en svensk population av individer med diagnostiserad kronisk migrän med semistrukturerad intervju utifrån en beteendeanalytisk modell.

Teoretisk referensram

Teoretisk referensram. Intervjufrågor med följdfrågor är utformade utifrån en beteendeanalytisk modell. Beteendeanalysen har sin förankring inom inlärningspsykologin(22). En beteendeanalys kartlägger upplevelser och beteenden i en problemsituation och de konsekvenser beteendet leder till på kort och lång sikt. Fenomenologi är en förståelseform där människors "subjektiva" erfarenheter räknas som relevant kunskap och människans erfarenhet undersöks. Livsvärdsperspektivet innebär att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga "objektiva" utan bara människans upplevelse. Livsvärlden är världen således så som vi uppfattar den (24).

Metod: Urval

Tio kvinnor och män mellan 18-65 år som har en diagnostiserad kronisk migrän och som av någon anledning besökt Närhälsan i Södra Älvsborg tillfrågades att delta i en semistrukturerad intervju utifrån en beteendeanalytisk modell. Selektionen kommer att göras av personal verksamma inom Närhälsan i Södra Älvsborg. Urvalet kommer att ske genom strategiskt urval för att täcka in fenomenet upplevelse av smärta och smärthantering så brett som möjligt.
Inklusionskriterier: Kvinnor och män mellan 18-65 år som har en diagnostiserad kronisk migrän. För att erhålla en variationsbredd på forskningspersoner kommer följande beaktas landsbygd/storstad, singelboende/sambo/gift, barn hemma eller inte, har arbete/arbetssökande, låg/högutbildad och ålder.
Exklusionskriterier: malign sjukdom, Hortons sjukdom, psykiatrisk problematik, personer som inte kan läsa eller förstå det svenska språket.

Metod: Datainsamling

Föreliggande studie är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie.

Studien beräknas genomföras under 2014 -2015.Selektionen till intervjuerna påbörjas 2014. Intervjuerna kommer att genomföras under 2014 och analysarbetet kommer att genomföras under 2014-2015. Under 2015 kommer analysen sammanställas till en artikel för publikation.

Intervjufrågor och följdfrågor; var god se bilaga.

Kompletterande frågor: Hur länge har patienten haft diagnosen kronisk migrän och hur länge gick patienten med migrän innan den första gången sökte för det.

Metod: Databearbetning

Intervjuerna kommer att bandas och transkriberas. Därefter analyseras materialet med hjälp av Systematisk textkondensering enligt Malterud (2009) inspirerad av fenomenologisk analys av Giorgi(23,24,25). Analysen av respektive intervju genomförs i fyra faser. Fas ett är att få ett helhetsintryck, fas två identifiera meningsbildande enheter, fas tre är att abstrahera innehållet i de enskilda meningsbildande enheterna och fas fyra att sammanfatta innebörden i detta innehåll (24).

Referenser

1. Sanchez del Rio-Gonzalez, M. (2012). Chronic migraine: Pathophysiology. Revista De Neurologia, vol. 54 Suppl 2, ss. S13-9.

2. Melzak R. (2005). Evolution of the neuromatix theory of pain. Pain practice.vol. 5(2), ss. 85-94.

3. Wolf, C.(2004) Pain: Moving from symtom control toward mechanism-specific pharmacologic management. Ann intern med,(140), ss. 441-451.

4. Lundberg, M. (2008). Kinesiofobi teori och tillämpning. Studentlitteratur.

5. Linde, M. (2006) Migraine: a Review and future directions for treatment. Acta Neurol Scand. 2006;114:71-83.

6. Dahlöf, C., Linde, M., Schenkmanis, U.(2005). Huvudvärk fakta, frågor och svar. Studentlitteratur.

7. Dahlöf, C. Linde, M.(2004). Attitudes and burden of disease among self-considered migraineurs. A nation-wide, population-based survey in Sweden. Cephalalgia 2004;24:455-65.

8. Wolland, A. (2002). Migrän och annan huvudvärk. Stockholm: Liber AB.

9. Diener, H. C., Dodick, D. W., Goadsby, P. J. et al. (2012). Chronic migraine classification, characteristics and treatment. Nature Reviews.Neurology, vol. 8(3), ss. 162-171.

10. Burstein, R., Cutrer, M. F., & Yarnitsky, D. (2000). The development of cutaneous allodynia during a migraine attack clinical evidence for the sequential recruitment of spinal and supraspinal nociceptive neurons in migraine. Brain : A Journal of Neurology, vol. 123 ( Pt 8)(Pt 8), ss. 1703-1709.

11. Landy, S., Rice, K., & Lobo, B. (2004). Central sensitisation and cutaneous allodynia in migraine: Implications for treatment. CNS Drugs, vol. 18(6), ss. 337-342.

12. Louter, M. A., Bosker, J. E., van Oosterhout, W. P. et al. (2013). Cutaneous allodynia as a predictor of migraine chronification. Brain : A Journal of Neurology, vol. 136(Pt 11), ss. 3489-3496.

13. Wang, R., King, T., De Felice, M. et al. (2013). Descending facilitation maintains long-term spontaneous neuropathic pain. The Journal of Pain : Official Journal of the American Pain Society, vol. 14(8), ss. 845-853.

14. SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering
The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care Metoder för behandling av långvarig smärta En systematisk litteratur översikt April 2006

15. Gambini, O., Biagianti, B., Grazzi, L. et al. (2013). Psychiatric screening for migraine patients. Neurological Sciences : Official Journal of the Italian Neurological Society and of the Italian Society of Clinical Neurophysiology, vol. 34 Suppl 1, ss. S61-6.

16. Mannix, L. K., & Solomon, G. D. (1998). Quality of life in migraine. Clinical Neuroscience (New York, N.Y.), vol. 5(1), ss. 38-42.

17.Solomon, G. D. (1997). Evolution of the measurement of quality of life in migraine. Neurology, vol. 48(3 Suppl 3), ss. S 10-5.

18. Pietrobon, D. Migraine: new molecular mechanisms. Neuroscientist. 2005;11:373-86.

19. Stuginski-Barbosa, J., Dach, F., Bigal, M. et al. (2012). Chronic pain and depression in the quality of life of women with migraine a controlled study. Headache, vol. 52(3), ss. 400-408.

20. Linton, S. (2005). Att förstå patienter med smärta. Studentlitteratur.

21. Norrbrink, C. (2010). Om smärta- i ett fysiologisk perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

22. Eikeseth, S & Svartdal, F. (2007). Tillämpad beteendeanalys. Studentlitteratur. Kap 19.

23. Giorgi A. Sketch of a psychological phenomenological method. In Giorgi A, ed. Phenomenology and psychological research. Pittsburgh: Duquesne Univ Press, 1985: 8-22.

24. Malterud K. (1996) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur 1996. Kap. 8.

25. Patel,R. Davidsson ,B. Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning.


Upplevelse av smärta och smärthantering vid kronisk migrän., from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/146981