Effekter på morbiditet och mortalitet av tilltro till egen förmåga att påverka hälsa - en prospektiv studie
Project number : 147191
Created by: Maria Eriksson, 2014-04-23
Last revised by: Maria Eriksson, 2019-06-25
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund
Samsjuklighet i psykisk ohälsa och exempelvis typ 2 diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar ökar. Det är viktigt att primärvården kontinuerligt utvecklar metoder för att tidigt kunna identifiera och behandla dessa folkhälsoproblem som skapar stort lidande, stora vårdbehov och höga samhällskostnader.

Syfte
Vi undersöker om tilltro till förmåga att påverka sin hälsa har effekt på sjuklighet och livslängd.

Metod
Under tiden 2002-2005 har 2816 kvinnor och män i åldrarna 30-75 år studerats i Vara och Skövde (76% deltagande). Symtom på psykisk ohälsa, socioekonomiska faktorer och livsstil har kartlagts med frågeformulär och noggrann karaktärisering av kroppskonstitution och metabola funktioner har gjorts. För information om tilltro till egen förmåga används frågan ”Tror du att man kan göra något själv för att bevara en god hälsa?”. Insulinresistens mäts genom HOMA-IR. Beskrivande statistik görs med standardmetoder. Analyser för samband genomförs med multivariat variansanalys och multivariat logistisk regression. Alla test är 2-sidiga och statistisk signifikans förutsätts om p 0,05.

Förväntat resultat:
Förbättrad kunskap om hur psykologiska mekanismer som tillit till egen förmåga, och symtom på psykisk ohälsa påverkar samsjuklighet i metabol och psykisk ohälsa kan öka möjligheterna till effektivare förebyggande strategier och till att ge bättre behandling till män och kvinnor tidigare i sjukdomsförloppet.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund: Samsjuklighet med psykisk ohälsa och exempelvis typ 2 diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar ökar. Sen upptäckt av samsjuklighet och otillräckliga metoder för prevention och behandling inom vården leder till stora folkhälsoproblem med stort lidande, minskad arbetsförmåga, långa sjukskrivningar, och höga samhälls-ekonomiska kostnader, varför det är oerhört viktigt att primärvården kontinuerligt utvecklar metoder för att tidigt kunna identifiera och behandla.
Metod: Deltagare: Under tiden 2002-2005 har 2816 kvinnor och män i åldrarna 30-75 år studerats i Vara och Skövde (76% deltagande).
Information om tilltro till egen förmåga används frågan ”Tror du att man kan göra något själv för att bevara en god hälsa?”. Symtom på psykisk ohälsa, socioekonomiska faktorer, och livsstil har kartlagts med valida frågeformulär. Noggrann karaktärisering av kroppskonstitution och metabola funktioner med bl.a. glukosbelastning (OGTT). Insulinresistens beräknas med HOMA-index. Hjärta och blodkärl har undersökts non-invasivt med blodtryck, pulsvågs-registrering, UCG, samt vilo-EKG.
Analys: Standardmetoder används för deskriptiv statistik. Analyser för samband genomförs med multivariat variansanalys och multivariat logistisk regression med självtillit som oberoende variabel och med insulinresistens (mätt genom HOMA-IR) och andra metabola störningar som beroende variabler, med kontroll för kön, ålder och andra centrala kovariater. Alla test är 2-sidiga och statistisk signifikans förutsätts om p 0,05.
Förväntade resultat: Förbättrad kunskap om psykologiska mekanismer som tillit till egen förmåga, och symtom på stress och psykisk ohälsa, vilka påverkar samsjuklighet i metabol och psykisk ohälsa kan öka möjligheterna att ge orsaksspecifik behandling till män och kvinnor tidigare i sjukdomsförloppet. Detta kan bidra till en förbättrad prognos och till att effektivare förebyggande strategier kan utvecklas.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Longitudinella studier (Longitudinal Studies)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Kohortstudier (Cohort Studies)
checked Befolkningsstudier (Population Surveillance)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Primary Prevention
Specific practices for the prevention of disease or mental disorders in susceptible individuals or populations. These include HEALTH PROMOTION, including mental health; protective procedures, such as COMMUNICABLE DISEASE CONTROL; and monitoring and regulation of ENVIRONMENTAL POLLUTANTS. Primary prevention is to be distinguished from secondary prevention, which is the prevention of complications or after-effects of a drug or surgical procedure, and tertiary prevention, the amelioration of the after-effects of a disease.
Behavior
The observable response a person makes to any situation.
Diabetes Mellitus
A heterogeneous group of disorders characterized by HYPERGLYCEMIA and GLUCOSE INTOLERANCE.
Self Efficacy
Cognitive mechanism based on expectations or beliefs about one's ability to perform actions necessary to produce a given effect. It is also a theoretical component of behavior change in various therapeutic treatments. (APA, Thesaurus of Psychological Index Terms, 1994)

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för medicin - Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V9 - Närhälsan Hentorp vårdcentral (Skövde) - Övrigt
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V9 - Närhälsan Södra Ryd vårdcentral (Skövde) - Övrigt
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V5 - Närhälsan Masthugget vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Rehabilitering - Område R8 - Närhälsan Vara rehabmottagning - Övrigt
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - FoU primärvård - Närhälsan FoUU-centrum Fyrbodal workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Statligt - Universitet - Göteborgs universitet - Sahlgrenska akademin - Institutionen för medicin - Wallenberglaboratoriet workplace verified by Sahlgrenska Akademin on 2017-04-05

Coworker

Margareta Hellgren
distriktsläkare, Närhälsan Södra Ryd vårdcentral (Skövde)
Bledar Daka
Specialistläkare i allmänmedicin, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Sahlgrenska akademin, Närhälsan Ekmanska vårdcentral (Göteborg), Enheten för Allmänmedicin

Tutor

Boo Johansson
Professor, Samhällsvetenskapliga fakulteten
Ulf Lindblad
Professor emeritus/ distriktsläkare, Närhälsan Hentorp vårdcentral (Skövde), Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän, Enheten för Allmänmedicin
Jesper Lundgren
Universitetslektor, Psykologiska institutionen

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Primärvården har en central roll i att tidigt identifiera och behandla ohälsa i befolkningen för att undvika ohälsa, lidande och ökade kostnader både för den enskilde individen och för samhället. Sjukdomspanoramat förändras kontinuerligt, och nya och anpassade sätt att identifiera och behandla ohälsa behöver hela tiden utvecklas. Den psykiska ohälsan ökar framför allt med stressrelaterade symtom, depression och ångest. Kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer, typ 2 diabetes och depression har ökat, och på senare tid även degenerativa sjukdomar som demenssjukdomar och benskörhet (2). Samtidigt ökar även samsjuklighet med psykisk ohälsa och exempelvis typ 2 diabetes, depressivitet, fetma och hjärt-kärlsjukdomar. När komplex samsjuklighet är ett faktum krävs stora insatser och stark motivation till förändring hos individen. Sen upptäckt av samsjuklighet och otillräckliga metoder för prevention och behandling inom vården leder därför till stora folkhälsoproblem med stort lidande, minskad arbetsförmåga, långa sjukskrivningar, och höga samhällsekonomiska kostnader, varför det är oerhört viktigt att primärvården kontinuerligt utvecklar metoder för att tidigt kunna identifiera och behandla.
Den största nedsättningen i upplevd hälsa bland människor med samsjuklighet av depression och olika kroniska sjukdomar finns i gruppen med depression och diabetes (3). Äldre individer med diabetes och depression löper större risk att ha sämre generell hälsa, större begränsningar i aktiviteter i dagliga livet, lägre hälsorelaterad livskvalité, och högre frekvens av akutvårdsbesök och inläggning på sjukhus jämfört med diabetespatienter som inte lider av depression (4). Män som uppger psykologisk ohälsa löper högre risk för prediabetes och diabetes. Resultat skilde sig signifikant mellan män och kvinnor. Man fann i samma studie också olikheter mellan kvinnor och män i upplevande, rapportering och vårdsökande beteende (5). För en individ som drabbats av nedstämdhet/depression är risken överhängande att symtomen gör att individen får sämre förmåga att ta hand om sig själv. Korrelation mellan depression och diabetes och risk för kronisk sjukdom bland kvinnor i fertil ålder har visats inte bara för egentlig depression och extrema kroniska sjukdomar, utan också för lindrig depressivitet och tidigare episod av depression, och tillstånd som pre-diabetes och övervikt (6, 10).
Tidigare studier pekar mot att tilltro till egen förmåga kan vara en viktig faktor för prevention av ohälsa, både för psykisk och fysisk ohälsa. För livsstilssjukdomar fokuserar vården mycket på sunda livsstilsförändringar vad gäller fysisk aktivitet, kost och sömn utöver lämplig medicinsk behandling. Bland vuxna med typ 2 diabetes har depressivitet och fysisk inaktivitet visats ha samband (7). Diabetespatienter med dålig diabetes-kontroll har visats ha lägre tilltro till egen förmåga och sämre förmåga att hantera sin diabetes, och strategier för att förbättra patienters tilltro till sin förmåga att påverka sin hälsa, förmåga att hantera sin diabetes, beteendeterapi och färdighetsträning är avgörande komponenter i psykoedukativa program för patienter (8). För att kunna utveckla interventioner för att på ett tidigt stadium bryta en utveckling av t ex begynnande insulinresistens behövs ytterligare kunskap om hur tilltro till egen förmåga att påverka sin hälsa påverkar förekomsten av depressiva symtom, fysisk aktivitet, beslutsfattande, motivation och förändringsbenägenhet. Tillit till egen förmåga (eng. self-efficacy) relaterar till individens upplevelse av att kunna klara av att hantera olika situationer som uppstår i livet, där individens förväntningar om utfall påverkar om och hur individen hanterar situationen som uppstått, och påverkar individens ansträngning, uthållighet, och förhållningssätt till hinder och motstånd (9). Tillit till egen förmåga kommer enligt Bandura ur de fyra komponenterna beteende-bedrifter, ställföreträdande erfarenhet (vicarious experience), verbal övertygelse, och fysiskt förmåga (9).

Syfte

Detta arbete avser att undersöka förutsättningarna för att förebygga och behandla människor som är i riskgrupp för att utveckla komplex samsjuklighet som typ 2 diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar, och som har psykisk ohälsa, främst depressivitet, samt metabola rubbningar. Arbetet undersöker specifikt faktorn tilltro till egen förmåga att påverka hälsa (self-efficacy).

Frågeställning / Hypoteser

Är låg självskattad hälsa respektive nedsatt självtillit associerat med ökad insulinresistens och relaterad morbiditet och mortalitet i diabetes och hjärt-kärlsjukdom?

Metod: Urval

Deltagare:Under tiden 2002-2005 har 2816 kvinnor och män i åldrarna 30-75 år studerats i
Vara (n=1811, 81% deltagande), respektive Skövde (n=1005, 70% deltagande) (1).

Metod: Datainsamling

Metod:Tillit till egen förmåga, symtom på psykisk ohälsa som depressivitet och oro/stress, utbildningsnivå, och livsstilsfaktorer som rökning och fysisk aktivitet på fritid har kartlagts med valida frågeformulär. För tilltro till egen förmåga används frågan ”Tror du att man kan göra något själv för att bevara en god hälsa?”, med tre svarsalternativ som dikotimiserats med "nej, jag tror inte att egen insats har någon betydelse", respektive alternativen "ja, jag tror att egen insats är mycket betydelsefull" och "ja, jag tror att egen insats har viss betydelse" ihopslagna (10, 11). Självskattad hälsa mätts med frågan ”Hur bedömer du ditt nuvarande hälsotillstånd i allmänhet?”, där svarsalternativ "mycket bra" och "bra" jämförs med resterande tre alternativ (12, 13). Noggrann karaktärisering av kroppskonstitution och metabola funktioner med bl.a. glukosbelastning (OGTT). Insulinresistens beräknas med HOMA-index (14). Hjärta och blodkärl har undersökts non-invasivt med blodtryck, pulsvågsregistrering, UCG, samt vilo-EKG.

Metod: Databearbetning

Standardmetoder används för deskriptiv statistik. Analyser för samband genomförs med multivariat variansanalys och multivariat logistisk regression med självtillit som oberoende variabel och med insulinresistens (mätt genom HOMA-IR) och andra metabola störningar som beroende variabler, med kontroll för kön, ålder och andra centrala kovariater. Alla test är 2-sidiga och statistisk signifikans förutsätts om p 0,05.

Referenser

1.Larsson CA, Kroll L, Bennet L, Gullberg B, Rastam L, Lindblad U. Leisure time and occupational physical activity in relation to obesity and insulin resistance: a population-based study from the Skaraborg Project in Sweden. Metabolism: clinical and experimental. 2012;61(4):590-8. Epub 2011/12/08.
2.J.C. C. Population health in transition. Bulletin of the World Health Organization. 2001;79(2).
3.Moussavi S, Chatterji S, Verdes E, Tandon A, Patel V, Ustun B. Depression, chronic diseases, and decrements in health: results from the World Health Surveys. The Lancet. 2007;370(9590):851-8.
4.Pawaskar MD, Anderson RT, Balkrishnan R. Self-reported predictors of depressive symptomatology in an elderly population with type 2 diabetes mellitus: a prospective cohort study. Health and quality of life outcomes. 2007;5:50. Epub 2007/08/09.
5.Eriksson AK, Ekbom A, Granath F, Hilding A, Efendic S, Ostenson CG. Psychological distress and risk of pre-diabetes and Type 2 diabetes in a prospective study of Swedish middle-aged men and women. Diabetic medicine : a journal of the British Diabetic Association. 2008;25(7):834-42. Epub 2008/06/03.
6.Sherry L. Farr M, PhD; Donald K. Hayes, MD, MPH; Rebecca H. Bitsko, PhD; Pooja Bansil, MPH; Patricia M. Dietz, MPH, DrPH. Depression, diabetes, and chronic disease risk factors among US women of reproductive age. Prev Chronic Dis. 2011;8(6).
7.Lysy Z, Da Costa D, Dasgupta K. The association of physical activity and depression in Type 2 diabetes. Diabetic medicine : a journal of the British Diabetic Association. 2008;25(10):1133-41. Epub 2008/12/03.
8.Al-Khawaldeh OA, Al-Hassan MA, Froelicher ES. Self-efficacy, self-management, and glycemic control in adults with type 2 diabetes mellitus. Journal of diabetes and its complications. 2012;26(1):10-6. Epub 2012/01/10.
9.A. B. Self-efficacy: toward a unifying theory of behavioral change. Psychol Rev. 1977;84(2):191-215.
10.Lindstrom M. Social capital, political trust, and health locus of control: a population-based study. Scandinavian journal of public health. 2011;39(1):3-9. Epub 2010/09/18.
11.Lindstrom M. Social capital and lack of belief in the possibility to influence one's own health: a population-based study. Scandinavian journal of public health. 2006;34(1):69-75. Epub 2006/02/02.
12.Undén AL ES, Andréasson A, Hillered E, Eriksson I, Brismar K. Gender differences in self-rated health, quality of life, quality of care, and metabolic control in patients with diabetes. Gend Med. 2008;5(2):162-80.
13.de Fine Olivarius N, Siersma V, Nielsen AB, Hansen LJ, Rosenvinge L, Mogensen CE. Predictors of mortality of patients newly diagnosed with clinical type 2 diabetes: a 5-year follow up study. BMC endocrine disorders. 2010;10:14. Epub 2010/08/12.
14.Matthews DR HJ, Rudenski AS, Naylor BA, Treacher DF, Turner RC. Homeostasis model assessment: insulin resistance and beta-cell function from fasting plasma glucose and insulin concentrations in man. Diabetologia. 1985;28(7):412-9.


Effekter på morbiditet och mortalitet av tilltro till egen förmåga att påverka hälsa - en prospektiv studie, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/147191