Läkemedelsbehandling av högt blodtryck i primärvården
Project number : 15451
Created by: Kristina Bengtsson Boström, 2008-12-16
Last revised by: Kristina Bengtsson Boström, 2019-02-08
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Bakgrund: 1,8 miljoner personer har högt blodtryck i Sverige. De flesta behandlas inom primärvården. Behandlingsrekommendationerna idag bygger på rapporten från Statens beredning för medicinsk utvärdering från 2004 och 2007 samt på Läkemedelsverkets workshop Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom från 2006. Enligt dessa riktlinjer har kvinnor och män lika nytta av blodtryckssänkande behandling vid samma risk och bör följaktligen få samma behandling. Behandlingen ska utformas med hänsyn till individens totala kardiovaskulära risk. Studier har visat att rekommendationer för behandling inte alltid följs och att det finns skillnader i behandlingen av vissa grupper t.ex. unga och gamla och kvinnor och män. Projektet är en registerstudie där läkemedelsbehandling av patienter med högt blodtryck boende i Skaraborg och i sydvästra Stockholm studeras med avidentifierade data från patientjournalerna i respektive område samt läkemedelsuttag för att kartlägga i vilken grad förskrivna läkemedel används. Av särskilt intresse är skillnader i förskrivningen baserat på patientens ålder, kön, socioekonomi och regiontillhörighet. 
Metod: Från Skaraborgs primärvård har sedan år 2001 samlats data från de 24 vårdcentralerna i Skaraborg som drivs i offentlig regi. Dessa data är avidentifierade både vad gäller patienter och vårdgivare och omfattar besöks och kontaktdatum, vårdgivare, diagnos, laboratoriedata, kliniska data såsom blodtryck samt längd och vikt, läkemedelsförskrivning och sjukskrivning. I primärvården i Sydvästra Stockholm finns data sedan 2003 på liknande sätt från 24 vårdcentraler. Med hjälp av krypterade identifikationsnummer länkas data från externa databaser Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister och Statistiska Centralbyrån (SCB) till den enskilda patienten och vårdgivaren. Patienter som besökt primärvården Skaraborg och sydvästra Stockholm under perioden 2001-2008 och som fått diagnosen hypertoni (ICD 10 kod) identifieras och koppling görs till Läkemedelsregistret för studier av uttag av läkemedel (från juli 2005 till och med juni 2008) i relation till både kliniska data och förskrivare. Information om födelseland (grupperat Sverige, övriga norden, övriga Europa och utom Europa), inkomstnivå och utbildningsnivå hämtas från SCBs register. Med hjälp av dessa data görs studier av behandling av hypertoni med olika frågeställningar. Denna databas (Swedish Primary Care Cardiovascular Database, SPCCD) har uppdaterats med data från centrala register (2009, 2014 och 2015) och för närvarande pågår ansökan om uppdatering av kliniska data tom 2016.  Detta kommer att  möjliggöra prospektiv uppföljning av förskrivning och följsamhet till riktlinjer för behandling av högt blodtryck och utveckling av komplikationer relaterat till kliniska variabler.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Se nedan under Detaljerad projektbeskrivning.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Retrospektiva studier (Retrospective Studies)
checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Hypertension
Persistently high systemic arterial BLOOD PRESSURE. Based on multiple readings (BLOOD PRESSURE DETERMINATION), hypertension is currently defined as when SYSTOLIC PRESSURE is consistently greater than 140 mm Hg or when DIASTOLIC PRESSURE is consistently 90 mm Hg or more.
Primary Health Care
Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)
Health Care Quality, Access, and Evaluation
The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.
Drug Utilization
The utilization of drugs as reported in individual hospital studies, FDA studies, marketing, or consumption, etc. This includes drug stockpiling, and patient drug profiles.
Guideline Adherence
Conformity in fulfilling or following official, recognized, or institutional requirements, guidelines, recommendations, protocols, pathways, or other standards.
Cardiovascular Diseases
Pathological conditions involving the CARDIOVASCULAR SYSTEM including the HEART; the BLOOD VESSELS; or the PERICARDIUM.
Comorbidity
The presence of co-existing or additional diseases with reference to an initial diagnosis or with reference to the index condition that is the subject of study. Comorbidity may affect the ability of affected individuals to function and also their survival; it may be used as a prognostic indicator for length of hospital stay, cost factors, and outcome or survival.
Atrial Fibrillation
Abnormal cardiac rhythm that is characterized by rapid, uncoordinated firing of electrical impulses in the upper chambers of the heart (HEART ATRIA). In such case, blood cannot be effectively pumped into the lower chambers of the heart (HEART VENTRICLES). It is caused by abnormal impulse generation.
Fractures, Bone
Breaks in bones.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V9 workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Stockholms läns landsting - Alla områden
Regioner - Region Skåne - Alla områden
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 2 - Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 6 - Medicin, Sahlgrenska workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Karin Manhem
professor överläkare, Medicin, Sahlgrenska
Charlotta Ljungman
Kardiolog, Kardiologi
Per Hjerpe
Distriktsläkare, FoU-Chef, Närhälsan Norrmalm vårdcentral (Skövde), Närhälsan FoU-centrum Skaraborg
Thomas Kahan
Överläkare, Läkare hjärtmedicin
Jan Hasselström
Distriktsläkare, Storvretens VC AB/Centrum för Allmänmedicin, KI
Lina Dahlén Holmqvist
Specialistläkare, Medicin, Sahlgrenska, Medicin, Sahlgrenska, Medicin, Sahlgrenska
Miriam Qvarnström
Forskare, Institutionen för medicin, Solna
Björn Wettermark
Enhetschef, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting
Tove Bokrantz
ST-läkare allmänmedicin, Arvidsjaurs kommun
Georgios Mourtzinis
Överläkare, Medicin och akutsjukvård (Mölndal)
Tobias Andersson
Distriktsläkare, Närhälsan FoU-centrum Skaraborg, Närhälsan Norrmalm vårdcentral (Skövde)
Maria Berkhout
Distriktsläkare, ST-Studierektor, Doktorand, Närhälsan Norrmalm vårdcentral (Skövde)

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt

  1. Andersson T, Hjerpe P, Carlsson AC, Pivodic A, Wändell P, Manhem K, Bengtsson Boström K.
    Diabetes Research and Clinical Practice 2018:In press, online pub
  2. Qvarnström M, Kahan T, Kieler H, Brandt L, Hasselström J, Boström KB, Manhem K, Hjerpe P, Wettermark B.
    Medicine (Baltimore) 2016:95(40):e4908.
  3. Bokrantz T, Ljungman C, Kahan T, Schiöler L, Hjerpe P, Hasselström J, Wettermark B, Boström K, Manhem K.
    Milan: 25th European meeting on Hypertension and Cardiovascular Protection (ESH); 2015.
  4. Ljungman C, Kahan T, Schiöler L, Hjerpe P, Hasselström J, Wettermark B, Boström K, Manhem K.
    Milan: 25th European meeting on Hypertension and Cardiovascular Protection (ESH); 2015.
  5. Qvarnström M, Kahan T, Kieler H, Brandt L, Hasselström J, Bengtsson Boström K, Manhem K, Hjerpe P, Wettermark B.
    Prague: Annual meeting of International Society of Pharmacological Engineering; 2015.
  6. Hasselström J, Zarrinkoub R, Holmquist C, Hjerpe P, Ljungman C, Qvarnström M, Wettermark B, Manhem K, Kahan T, Bengtsson Boström K.
    Blood Press. 2014:23(2):116-25.
  7. Holmquist C, Hasselström J, Bengtsson Boström K, Hjerpe P, Manhem K, Wettermark B, Kahan T.
    Prague, Czech Republic 24-25 October 2014: First Joint Meeting of the European Society of Cardiology Working Groups on Hypertension and the Heart & Peripheral Circulation; 2014.
  8. Qvarnström M, Kahan T, Kieler H, Brandt L, Hasselström J, Bengtsson Boström K, Manhem K, Hjerpe P, Wettermark B.
    Groningen, The Netherlands: EuroDURG Scientific Meeting; 2014.
  9. Qvarnström M, Kahan T, Kieler H, Brandt L, Hasselström J, Bengtsson Boström K, Manhem K, Hjerpe P, Wettermark B.
    Eur J Clin Pharmacol. 2013:69(11):1955-64.
  10. Understanding adherence to therapeutic guidelines:.
    [a multilevel analysis of statin prescription in the Skaraborg Primary Care Database]
    Hjerpe P, Ohlsson H, Lindblad U, Bostrom K, Merlo J.
    Eur J Clin Pharmacol. 2011:67(4):415-23.

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Hypertoni är vanligt och cirka 27 % av Sveriges vuxna befolkning beräknas ha högt blodtryck (1). Hypertoni ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, förmaksflimmer, njursvikt och demens, och anses av WHO vara den enskilt viktigaste faktorn bakom för tidig död (2). Därför är det viktigt att uppmärksamma och behandla högt blodtryck. Trots att vi idag har tillgång till ett flertal effektiva, relativt biverkningsfria billiga läkemedel vilka har visat sig reducera morbiditet och mortalitet, är det många personer som inte erhåller en bra blodtrycksbehandling. Detta hänger delvis samman med att hypertoni i många fall är ett tillstånd utan påtagliga symptom. Men även bland individer som är medvetna om sin blodtrycksförhöjning når inte mer än hälften uppställda blodtrycksmål. (1/rapport, 3).

Det finns flera tänkbara förklaringar till att så få individer når målblodtrycket. Vårdgivare kanske bedömer att risken för biverkningar är överhängande eller att bevisen för nyttan med blodtrycksbehandling hos vissa grupper med låg respektive hög risk för hjärt-kärlsjukdom (kvinnor eller multisjuka äldre) är bristfällig. Läkemedelsbehandling kan ibland ske med felaktig dosering eller i olämpliga kombinationer. Patientens följsamhet till behandling är ett stort problem, och här kan socioekonomi, etnicitet och kulturell bakgrund betyda mycket. Motivationen att behandla blodtrycket påverkas såväl av patientens val som av vårdgivarens inställning till nyttan av behandling, och det är viktigt att identifiera faktorer vilka främjar en bättre blodtryckskontroll (4, 5)

Det har föreslagits att patienter med hög risk för hjärt-kärlsjuklighet har nytta av ett lägre blodtrycksmål jämfört med övriga patienter med hypertoni (6), samtidigt som aktuella rekommendationer påtalar riskerna med behandling och framförallt det oklara vetenskapliga bevisläget (7). Här saknar vi kunskap om hur vi skall behandla en stor patientgrupp och vi har inte heller kunskap om hur den totala riskfaktorbilden ser ut i svensk primärvård.

Då kvinnor generellt har en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med män är det betydelsefullt att studera om kvinnor har lika stor nytta av behandling som män. Indirekta bevis talar för detta (1, 8) men samtidigt har kvinnor generellt sämre måluppfyllelse (9) och vissa data talar för att hypertoni och diabetes har en större betydelse för senare komplikationer hos kvinnor (10,11).

En grupp av patienter med högt blodtryck har vad vi kallar resistent hypertoni. Det innebär att patienten inte når målblodtryck trots medicinering med minst tre antihypertensiva läkemedel. Denna grupp löper sannolikt en hög risk för komplikationer varför studium av denna patientgrupp är viktig.

Likaså är det viktigt att studera patienter med hypertoni vilka samtidigt har andra vanligt förekommande folksjukdomar så som förmaksflimmer, diabetes, osteoporos, gikt, smärta eller värk, depression och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Dessa individer kanske behöver specifik antihypertensiv terapi eller ett särskilt omhändertagande.

Högt blodtryck behandlas nästan uteslutande inom primärvården. Därför finns det all anledning att också studera betydelsen av vårdens organisation för god måluppfyllelse. Kontinuitet är ett kännetecken för primärvård vilket tidigare har visats ha betydelse för bättre prevention och lägre konsumtion av sjukvård (12), men det saknas studier med längre uppföljning och mer solida utfallsmått.

Mot denna bakgrund vill vi studera patienter med högt blodtryck och annan hjärt-kärlsjuklighet vilka kontrolleras i primärvården i Sverige idag.

Syfte

Det övergripande syftet med detta projekt är att öka vår kunskap kring behandling av högt blodtryck och därmed bidra till minskad sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom.

Frågeställning / Hypoteser

1. UppdateraEM nuvarande Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD) (beskrivs nedan under Metod) till och med 2016-12-31, och utvidga datauttaget från vårdcentraler till att omfatta fler diagnoser och mätvariabler relaterade till hypertoni och dess följdsjukdomar. Här ingår också inkludering av fler vårdcentraler i Stockholmsregionen.

2. Studera tidstrender avseende antihypertensiv behandling och blodtryckskontroll i relation till ålder, kön, samsjuklighet och socioekonomiska faktorer. Information kring förskrivningsmönster och blodtryckskontroll över tid kommer att identifiera områden i behov av förbättring.

3. Undersöka patienter med rEM[esistent hypertoni] avseende prevalens, riskfaktorer, komplikationer, följsamhet till behandling och utfall.

4.  Ta reda på hurEM[ kön hos patient respektive vårdgivare ]påverkar behandlingen av högt blodtryck. Detta kommer också att ge svar på frågan om betydelse av kontinuitet i vården samt svara på frågan om olika måluppfyllelse också ger olika utfall i senare sjuklighet.

5. Utreda hur vårdens organisation påverkar behandling och måluppfyllelse av högt blodtryck.

6. Kontrollera vilka faktorer som påverkar följsamhet till behandling både avseende hypertoni och annan förebyggande behandling.

7. Granska hur riskfaktorer hos patienter med hypertoni påverkar den totala bedömningen av risk och hur detta avspeglas i behandling av den totala risken för hjärt-kärlsjuklighet.

8. Skaffa oss kunskap om hur ett flertal stora folksjukdomar vilka ofta existerar parallellt med hypertoni (förmaksflimmer, diabetes, osteoporos, gikt, värk, depression, kroniskt obstruktiv lungsjukdom) påverkar både blodtryckets behandling och utfallet i nämnda folksjukdomar.

Våra speciella frågeställningar är:

1. Hur ser de longitudinella trenderna för högt blodtryck ut I primärvården under 2001-2016?

2. Hur ser prevalens, riskfaktorer, komplikationer, följsamhet och utfall ut för patienter med resistent hypertoni?

3. Påverkas förskrivningen av läkemedel av patient respektive förskrivares kön? Har metabol belastning samma betydelse för måluppfyllelse och utfall oberoende av kön?

4. I vilken utsträckning påverkar primärvårdens organisation möjligheten att nå bra måluppfyllelse avseende prevention? Finns det regionala skillnader av betydelse för måluppfyllelse? Vilken betydelse har kontinuitet i vården för goda resultat?

5. Vad bidrar till god följsamhet? Vilken betydelse har läkemedelsval, socioekonomi och samsjuklighet för detta resultat?

6. Hur ser den globala riskprofilen ut hos populationen med hypertoni inom svensk primärvård i relation till olika riskskattningsinstrument så som SCORE, PRECARD eller CHA2DS2VASC?

7. Vilken betydelse har högt blodtryck och dess behandling för utvecklingen av osteoporos och dess följder (frakturrisk)?

8. I vilken utsträckning påverkar blodtrycksnivån och den metabola kontrollen utvecklingen av förmaksflimmer?

9. Hur sköts patienter med hypertoni och diabetes mellitus? Har läkemedelsval någon betydelse för måluppfyllelse (bland annat blodtryck och blodfetter) och sjuklighet? Hur ser tidstrenderna ut avseende blodtryckskontroll i denna grupp?

10. Påverkar förskrivning av NSAID möjligheten att nå målblodtryck?

11. Finns det samband mellan måluppfyllelse, utfall, riskfaktorkontroll och förekomst av depression eller annan psykisk ohälsa?

12. Har patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom en annorlunda riskfaktorkontroll jämfört med övrig a patienter med hypertoni?

Metod: Urval

Urvalet utgörs av patienter utifrån diagnoser betydelsefulla för högt blodtryck, vilket innebär EMƒöljande diagnoser; hypertoni (I10-I15), 20-I25 ischemisk hjärtsjukdom, E10, E11 diabetes mellitus typ 1 och 2, I60-I69 cerebrovaskulär sjukdom, I70-I74 arteroskleros, aortadissektion, I48 förmaksflimmer/fladder, I50 hjärtsvikt, N18 kronisk njursvikt.

De kliniska variabler vilka extraheras från journalerna är: BMI, kroppslängd och vikt, puls, samtliga systoliska och diastoliska blodtryck, blodprover avseende HbA1c, glukos, kalium, natrium, cyctatitn C, TSH, Hb, Lpk, kreatinin, urat, PK-INR, fastande totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol, triglycerider samt urinprov för mikroalbuminuri.Vidare kommer alla förskrivna läkemedel under perioden och registrerad rökvana, datum för patientens kontakter på vårdcentralerna och vårdgivarnas profession och kön att extraheras.

Ur journalen extraheras också komorbiditet relevant för patienter med högt blodtryck, vilket innebär följande diagnoser:STRONG hypertoni (I10-I15), 20-I25 ischemisk hjärtsjukdom, E10, E11 diabetes mellitus typ 1 och 2, I60-I69 cerebrovaskulär sjukdom, I70-I74 arteroskleros, aortadissektion, I48 förmaksflimmer/fladder, I50 hjärtsvikt, N18 kronisk njursvikt, E26 hyperaldosteronism, E05 och E03 thyroideasjukdomar, F31, F32, F33, F41 depression och ångesttillstånd, J44 kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), M10 gikt, R52 smärta eller värk. Dessa kliniska data från elektroniska journaler på patienter med hypertoni (efter uppdatering med hypertoni eller annan utsökt hjärt-kärlsjukdom eller diabetes enligt ovan) i Stockholm och gamla Skaraborg länkas efter kodning på Socialstyrelsen till:

  1.  Socialstyrelsens Läkemedelsregister där registrerade utköp av förskrivna läkemedel från juli 2005 till och med 2016 (ATC kod, datum, mängd och förskrivare) görs.
  2. Patientregistret där in och utskrivning i sluten vård (1997-2016) och öppenvårdskonsultationer (2001-2016) med upp till åtta registrerade ICD-10 diagnoser per tillfälle registreras.
  3. Dödsorsaksregistret, där datum för dödsfall, dödsorsak (huvudsaklig samt underliggande, ICD-10 koder) registreras.
  4. SCB där information om födelseland (grupperat Sverige, Finland, övriga Norden, övriga Europa, utanför Europa), inkomstnivå, yrke och utbildningsnivå efterfrågas.

Samkörning efter kodning sker på Epidemiologiskt Centrum (EpC) på Socialstyrelsen där kodnyckel till data också kommer att förvaras. Vi kommer endast att arbeta med kodade data där inga enskilda personer (patienter eller vårdgivare) kan identifieras.

Metod: Datainsamling

Från 2001 till 2008 har kliniska data samlats in från ca 75 000 patienter med hypertoni (ICD-10 kod) från 24 vårdcentraler vilka använder Profdoc Journal III (Profdoc AB, Uppsala) i sydvästra Stockholm och respektive Skaraborg (SPCCD). Data är grupperade på 3 olika nivåer: patient, vårdgivare och vårdcentral vilket lämpar sig väl för multilevelanalyser (13,14). Kodade data angående förskrivare och vårdcentraler finns tillsammans med uppgifter om vårdkontakter och kliniska data för enskilda patienter. Dessa kliniska data har länkats till data från Socialstyrelsens läkemedelsregister, patientregister och dödsorsaksregister liksom till socioekonomiska data från SCB. De 24 vårdcentralerna i sydvästra Stockholms sjukvårdsdistrikt ingår i ett kvalitetsprojekt tillsammans med den lokala Läkemedelskommittén och har samstämmighet vad gäller diagnosregistrering och läkemedelsförskrivning. I Skaraborg är 24 av 25 vårdcentraler med i databasen och en validering av diagnoser för hjärtkärlsjuklighet har gjorts (15), och den visar att databasen täcker in 85 % av alla patienter i primärvården med hypertoni.

Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD)

SPCCD innefattar besöks- och kontaktdatum, vårdgivare, diagnos, samsjuklighet, laboratoriedata och kliniska data såsom blodtryck samt längd och vikt och läkemedelsförskrivning. Socialstyrelsens Läkemedelsregister innefattar ATC-kod, mängd uttagna läkemedel, förskrivare och datum (från juli 2005 till och med juni 2008). Patientregistret innefattar upp till 8 ICD-10 diagnoser per vårdtillfälle, datum för intagning och utskrivning eller polikliniskt besök och dödsorsaksregistret innefattar dödsdatum och dödsorsak (ICD-10 koder). Data från SCB innefattar födelseland, inkomstnivå och utbildningsnivå.

Det aktuella projektet är en utvidgning av tidigare projekt godkänt av etikprövningsnämnden (SPCCD Dnr 568-08, T475-15). Vi avser nu att utöka data från primärvården till och med 2016-12-31 från Skaraborg. Vidare vill vi inkludera patienter med hjärt-kärlsjuklighet vilka ofta har högt blodtryck som grundorsak och där hypertonidiagnosen ofta faller bort när en till synes mer allvarlig diagnos som hjärtinfarkt eller stroke har tillkommit. Preliminärt kommer detta att öka patientantalet i uttaget med cirka 30 %. För närvarande våren 2019 hämtas data från SCB och Socialatyrelsen.

Metod: Databearbetning

Databearbetning och rapportskrivning sker genom ett samarbete mellan medverkande forskare. Statistisk analys sker med användande av lämpliga statistikprogram (SPSS 15.0, Chicago: SPSS Inc.). Data kommer att presenteras med deskriptiv statistik. För jämförelser mellan kontinuerliga variabler används variansanalys och för kategoriska variabler chi-2 test eller liknande. Regressionanalyser kommer att göras med general linear models (GLM).
Multilevelanalys (MLwiN 1.2 software, Goldstein [8]) med logistisk regression kommer att göras då data är hierarktisk strukturerade med patienter på första nivån, läkare på andra och vårdcentraler på tredje nivån. Flera modeller med konsekutiv inkludering av data (fixed effects) med en grundmodell (empty) sedan tillägg av patientdata (såsom ålder, kön och kardiovaskulär risk, socioekonomiska faktorer) tillägg av läkardata (såsom ålder, kön och tjänsteställning) och slutligen vårdcentralsnivå (storlek, bemanningsgrad etc). Associationer kommer att beräknas från regressionskoefficienterna och deras standard error och uttryckas i odds ratio med konfidensintervall. För att beskriva variansen i den logistiska regressionen (random effects) kommer median odds ratio (MOR) att beräknas [9].
Resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter och huvudfynden presenteras vid vetenskapliga möten. Återkoppling planeras även till samtliga vårdcentraler inom Skaraborg och sydvästra Stockholm.

Resultat

Se referenslista

Abstrakt på data som ej publicerats

  1. Bengtsson Boström K, Hasselström J, Hjerpe P, Kahan T, Manhem K, Wettermark B. The Swedish primary care cardiovascular database (SPCCD). Symposium entitled “Registers from primary care – valuable assets for research? Examples from the Nordic countries” at the 19 th Nordic congress of general practice (Gothenburg) 2015. http://www.nordicgp2015.se/uploads/programme/NCGP-programme-150605.pdfSTRONG 
  2. Qvarnström M, Kahan T, Kieler H, Brandt L, Hasselström J, Bengtsson Boström K, Manhem, K,  Hjerpe B, Wettermark B. Switching antihypertensive drug class in primary healthcare. The Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). Pharmacoepidemiol Drug Safety 2015:24 (Suppl S1):508
  3. Hasselström J, Månsson J, Njølstad I, Thomsen JL, Bengtsson Boström K. Registers from primary care – valuable assets for research? Examples from the Nordic countries. Abstract for a symposium in the 19th Nordic Congress of general practice, Gothenburg June 2015.
  4. Holmquist C, Hasselström J, Bengtsson Boström K, Hjerpe P, Wettermark B, Manhem K, Kahan K. Improved treatment and control of hypertension in Swedish primary care: results from the Swedish Primary Care Cardiovascular database. J Hypertens 2016;34 (e-Suppl 2):e318.
  5. Ljungman C, Manhem K, Schiöler L, Wettermark B, Bengtsson Boström, Hasselström J, Kahan T. Blood pressure control in relation to the sex of the patient and the physician: results from the Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). J Hypertens 2016;34 (e-Suppl 2):286-287.
  6. Bokrantz T, Schiöler, Ljungman C, Kahan T, Bengtsson Boström K, Hasselström J, Hjerpe P, Mellström D, Manhem K. Antihypertensive drugs and the risk of femur fracture in hypertensive patients in Swedish primary health. Results from the Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). J Hypertens 2016;34 (e-Suppl 2):e318.
  7. Qvarnström M, Kahan T, Kieler H, Brandt L, Hasselström J, Bengtsson Boström K, Hjerpe P, Manhem K, Wettermark B. Preferred drug classes to initiate antihypertensive treatment in Swedish Primary Care: results from the Swedish Primary Care Cardiovascular Database. J Hypertens 2016;34 (e-Suppl 2):e199-200
  8. Holmqvist L, Bengtsson Boström K, Kahan T, Schiöler L , Hasselström J, Hjerpe P, , Wettermark B, Manhem K. Cardiovascular outcome in treatment resistant hypertension: Results from the Swedish primary care cardiovascular database. J Hypertens 2016;34 (e-Suppl 2):e147.
  9. Holmquist UP C, Hasselström UP J, Bengtsson Boström K, Hjerpe P, Wettermark UP B, Manhem, K, Kahan T. Improved control of hypertension from 2001 to 2008 within the same cohort of 19547 patients in Swedish primary care: Results from the Swedish primary care cardiovascular database (SPCCD) ESH 2017 (Milan). Accepted.
  10.  Qvarnström M, Kahan T, Kieler H, Brandt, L, Hasselström J, Wettermark B. Persistence to antihypertensive treatment – a cross-sectional study of patient attitudes towards hypertension and medication. ESH 2017 (Milan). Accepted.
  11. Wallentin F, Wettermark B, Kahan T. Current antihypertensive drug therapy in Sweden in 12 346 very old (90 years and above) patients, in relation to gender and comorbidity. ESH 2017 (Milan). Accepted.

Per Hjerpe disputerade 2012. Hans avhandling innehöll valideringsstudier betydelsefulla för metodutvecklingen i SPCCD.

Charlotta Ljungman disputerade 2014 och avhandlingen innehöll två arbeten baserade på data från SPCCD

 Miriam Qvarnström disputerade 2017 och hennes avhandling innehåller tre arbeten baserade på data från SPCCD.

Lina Holmqvist disputerade 2017. Tre av avhandlingens delarbeten baseras på data från SPCCD.

Georgios MourtzinisTove Bokrantz disputerade 2018. Två av avhandlingens delarbeten baseras på data från SPCCD.

Tobias Andersson genomförde godkänt halvtidsseminarium 2018

Tove Bokrantz har planerat halvtidsseminarium under 2019

Vi har också registrerat följande doktorander där varje individ har ett flertal pågående projekt baserade på data från SPCCD: Charlotte Holmquist Stockholm,  Fredrik Wallentin, Stockholm, Maria Berkhout, Skaraborg.

Referenser

  1. Kahan T, Dahlgren H, de Faire U, Hedblad B, Hjemdahl P, Lindholm L et al. Moderately elevated blood pressure. A systematic literature review. Stockholm: The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care 2004–Uppdate 2007. Report 170/1U, pp 1-195
  2.  Lim SS, Vos T, Flaxman AD, Danaei G, et al. A comparative risk assessment of burden of dis-ease and injury attributable to 67 risk factors and risk factor clusters in 21 regions, 1990–2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010. Lancet. 2012;380:2224-60.
  3.  Weinehall L, Ohgren B, Persson M, Stegmayr B, Boman K, Hallmans G, et al. High remaining risk in poorly treated hypertension: the 'rule of halves' still exists. J Hypertens 2002; 20:2081-2088
  4. Horne R, Weinman J. Patients' beliefs about prescribed medicines and their role in adherence to treatment in chronic physical illness. J Psychosom Res 1999;47:555-67
  5. Mazzaglia Mazzaglia G, Ambrosioni E, Alacqua M, Filippi A, Sessa E, et al.  Adherence to antihypertensive medications and cardiovascular morbidity among newly diagnosed hypertensive patients. Circulation 2009, 120,1598-1605
  6. SPRINT Research Group. A randomized trial of intensive versus standard blood-pressure control. N Engl J Med 2015;373:2103-16
  7. Mancia G, Laurent S, Agabiti-Rosei E, Ambrosioni E, Burnier M, Caulfield MJ, et al. Reappraisal of European guidelines of hypertension management: A European Society of Hypertension Task Force document. J Hypertens 2009; 27:2121-2159.
  8. Ljungman C, Mortensen L, Kahan T, Manhem K. Treatment of mild to moderate hypertension by gender perspective. J Womens Health 2009;18:1049-1062
  9. Ljungman C, Kahan T, Schiöler L, Hjerpe P, Hasselström J, Wettermark B, Boström KB, Manhem K. Gender differences in antihypertensive drug treatment: results from the Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). J Am Soc Hypertens. 2014 Dec;8(12):882-90.
  10. Gregg EW., Gu Q, , Cheng Y J.,  Venkat Narayan K.M., Cowie C C. Mortality Trends in Men and Women with Diabetes, 1971 to 2000. Ann Intern Med. 2007;147:149-155
  11. Novak M, Björck L, Welin L, Welin C, Manhem K, Rosengren A. Gender differences in the prevalence of metabolic syndrome in 50-year-old Swedish men and women with hypertension born in 1953. J Hum Hypertens. 2013 Jan;27(1):56-61.
  12. Starfield B. Primary care: balancing needs, service and technology. New York, NY. Oxford University Press, 1998.
  13. Goldstein H. Multilevel statistical models, 2003 3 rd Edn. Hodder Arnold, London, UK.
  14. Larsen K, Merlo J. Appropriate assessment of neighbourhood effects on individual health: integrating random and fixed effects in multilevel logistic regression. Am J Epidemiol 2005;161:81-88.
  15. Hjerpe, P, Merlo J, Ohlsson H, Bengtsson Boström K, Lindblad U. Validity of registration of ICD codes and prescriptions in a research database in Swedish primary care: a cross-sectional study in Skaraborg primary care database. BMC Med Inform Decis Mak. 2010 Apr 23;10:23. doi: 10.1186/1472-6947-10-23. PMID: 20416069


Läkemedelsbehandling av högt blodtryck i primärvården, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/15451