Fördjupad kognitiv screening inom primär- och specialistvård
Project number : 155431
Created by: Arto Nordlund, 2014-09-17
Last revised by: Arto Nordlund, 2017-06-14
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Projektet går ut på att utvärdera Kognitiva Screeningbatteriet (KSB) som instrument för att identifiera patienter med tidiga tecken på demens inom primärvården och på specialistkliniker i Västra Götaland. Tidig diagnostik av demenssjukdomar har blivit allt viktigare; antalet demenssjuka ökar snabbt och innebär en mycket stor ekonomisk börda för samhället. En förutsättning för att identifiera och behandla dessa sjukdomar i tidigt skede är en tillförlitlig kognitiv undersökning. Traditionellt har fokus vid enklare undersökningar varit på minne, men nya rön tyder på att även övriga kognitiva funktioner är påverkade redan i de tidigaste faserna av en demenssjukdom. KSB är sammansatt utifrån dessa rön – det ger en balanserad bild av patientens kognitiva status. KSB mäter funktioner som förväntas vara påverkade såväl vid Alzheimers sjukdom som vid demenssjukdomar förknippade med kärlsjukdom. KSB går snabbt att administrera (ca 15-20 min), är enkelt och kan användas av flertalet personalkategorier. KSB är tänkt att utgöra en utförligare kognitiv undersökning än idag befintliga screeninginstrument, såsom mini mental status examination (MMSE) och klocktestet. Samtidigt är KSB betydligt snabbare och enklare att genomföra än en hel neuropsykologisk undersökning. Tanken är sålunda att patienten genomgår undersökningen på ”rätt” nivå, vilket skulle innebära att sjukvårdens resurser används effektivare. En utvärdering av huruvida KSB fungerar i detta syfte är redan genomförd på SU, och en artikel som bekräftar KSBs användbarhet är publicerad. KSB har framgångsrikt validerats även på patienter med kognitiv svikt till följd av hjärtsvikt, MS och VZV-infektion. Projektet syftar i första hand till att utröna om användandet av KSB inom primärvården skulle kunna bidra till att färre patienter behöver genomgå omfattande undersökningar på specialistkliniker. Som resultat av projektet förväntas att utredningsresurser används mera effektivt och att bättre samordning kring kognitiv screening uppnås.

Typ av projekt

Utvecklingsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Tvärsnittsstudier (Cross-Sectional Studies)
checked Multicenterstudie
checked Valideringsstudier (Validation Studies)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Nervous System Diseases
Diseases of the central and peripheral nervous system. This includes disorders of the brain, spinal cord, cranial nerves, peripheral nerves, nerve roots, autonomic nervous system, neuromuscular junction, and muscle.
Health Care Quality, Access, and Evaluation
The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Ej del i utbildning


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Skaraborgs sjukhus workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27
Äldrepsykiatriken
Regioner - Västra Götalandsregionen - Närhälsan - Vårdcentraler - Område V3 - Närhälsan Brämaregården vårdcentral (Göteborg) workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Coworker

Tomas Alsiö
psykolog, äldrepsykiatri
Lena Janmarker
Processledare, Närhälsan Brämaregården vårdcentral (Göteborg)

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Demenssjukdomar innebär en mycket stor ekonomisk börda för samhället i stort. Allt fler behandlingsalternativ, såväl farmakologiska som ickefarmakologiska, blir snabbt tillgängliga. En förutsättning för att identifiera och behandla dessa sjukdomar i tidigaste skede är en tillförlitlig kognitiv undersökning. Nya rön tyder på att inte bara minnet, utan även övriga funktioner är påverkade redan vid de tidigaste faserna av en demenssjukdom (Nordlund et al., 2010b). Det relativt nya instrumentet KSB (Nordlund et al, 2011) är sammansatt utifrån en strävan att ge en heltäckande bild av kognitivt status. KSB består av sex korta test och tar ca 15-20 minuter att genomföra. Det mäter funktioner som är påverkade såväl vid Alzheimers sjukdom (minne, språk och visuospatiala funktioner) som vid demenssjukdomar förknippade med vaskulär sjuklighet (snabbhet/uppmärksamhet och exekutiva funktioner) (Nordlund et al., 2010a). KSB används idag på såväl specialist- som primärvårdsmottagningar, dock har utvärderingen endast skett på specialistkliniker. I valideringsstudien på lindrig kognitiv störning (Nordlund et al, 2011) utvecklades en algoritm för resultaten på KSB, som med god precision kunde skilja mellan olika grader av kognitiv störning enligt Global Deterioration Scale (GDS) (Reisberg, Ferris, de Leon, & Crook, 1988): subjektiv kognitiv störning (inga eller minimala objektiva fynd, GDS 2), lindrig kognitiv störning (GDS 3) och lindrig demens (GDS 4), utifrån diagnoser på minnesmottagningen, SU/Mölndal. Patienterna som diagnosticerades som GDS 3 löper en mycket hög risk att utveckla demens inom ett par år. Dessa patienter identifierades med mycket god sensitivitet och specificitet med KSB. Sålunda kunde en relativt enkel och snabb kognitiv undersökning med god precision replikera diagnoserna från omfattande undersökningar, och identifiera patienter med hög risk för demens. KSB ingår numera i riktlinjerna för kognitiv undersökning i t ex Örebro och Värmlands läns landsting.

Syfte

Syftet med projektet är att utifrån resultaten från en tidigare studie utvärdera KSB som kognitiv undersökning och diagnostiskt instrument inom primärvården och på ytterligare en minnesklinik i Västra Götaland. I de flesta fall består den grundläggande kognitiva bedömningen inom primärvården av MMSE (Folstein, Folstein, & McHugh, 1975), klock- och femsakstestet. Om en mera omfattande undersökning krävs, blir nästa steg ofta en neuropsykologisk undersökning på en specialistmottagning. Ett syfte med KSB är att utgöra ett steg mellan en väldigt basal kognitiv screening och en omfattande neuropsykologisk undersökning. Det övergripande syftet med projektet är att utröna om användandet av KSB inom primärvården skulle kunna bidra till att färre patienter behöver genomgå omfattande undersökningar på specialistkliniker, och utredningsresurserna sålunda kunde användas mera effektivt. Ett sekundärt syfte

Frågeställning / Hypoteser

Kan de kognitiva undersökningsmetoderna effektiviseras på såväl primärvårds- som specialistmottagningar med användandet av KSB?

Metod: Urval

50 konsekutiva patienter med subjektiv kognitiv svikt från primärvården (Brämaregårdens vårdcentral), 50 från specialistklinik i Falköping och 50 från Göteborgsregionen (Minnesmottagningen, SU/Mölndal) kommer att ingå i studien. Inklusionskriterier: 50-80 år, subjektiv kognitiv svikt eller kognitiv svikt enligt informant i minst sex månader. Exklusionskriterier: manifest demens, allvarlig kroppslig sjukdom, psykiatrisk sjukdom (depression, ångest- eller psykossjukdom) och pågående missbruk. Då inklusionskriterierna är relativt generösa bör ett representativt urval av patienter som söker för kognitiv svikt inom respektive verksamhet kunna erhållas.

Metod: Datainsamling

Datainsamlingen beräknas, enligt ovan, ske under 2014 och 2015 och databearbetningen samt skrivandet av artikel under 2015. Under datainsamlingen förs data löpande in i Excel-fil på varje site (Brämaregården, Falköping, Mölndal). Varje patient får ett id-nummer, så alla uppgifter anonymiseras så fort de läggs in i datafilen.

Metod: Databearbetning

Varje patient klassificeras enligt algoritmen i den tidigare valideringsartikeln (Nordlund et al, 2011) som GDS 2 och 3. Fördelningen av GDS-diagnoser mellan primärvården och de två specialistklinikerna jämförs för att se om det finns statistiskt signifikanta skillnader. Diagnoserna enligt KSB kommer på specialistklinikerna att jämföras med de kliniska diagnoser patienterna erhåller efter en utförlig utredning. Sensitivitet, specificitet och positiv likelihood ratio kommer att räknas fram enligt algoritmen i artikeln av Nordlund et al (2011).

Resultat

Efter ytterligare validering av KSB skulle det kunna fungera som en fördjupning av de kognitiva undersökningsmetoderna inom primärvården. Möjliga tidiga tecken på demens skulle kunna identifieras tidigare och utredningsresurserna generellt kunna användas effektivare. En större andel av de basala demensutredningarna skulle kunna genomföras inom primärvården, vilket skulle kunna ge specialistklinikerna möjlighet att ägna sig åt mera krävande, kvalificerade utredningar. Vidare skulle en samordning av undersökningsrutinerna underlätta vetenskapligt samarbete på det kognitiva området i Västra Götaland.

Referenser

Nordlund A, Rolstad S, Klang O, Edman A, Hansen S, Wallin A. Two-year outcome of MCI subtypes and aetiologies in the Goteborg MCI study. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2010 May;81(5):541-546.
Nordlund A, Pahlsson L, Holmberg C, Lind K, Wallin A. The Cognitive Assessment Battery (CAB): a rapid test of cognitive domains. Int Psychogeriatr. 2011 Jan 21:1-8.
Nordlund A, Rolstad S, Gothlin M, Edman A, Hansen S, Wallin A. Cognitive profiles of incipient dementia in the Goteborg MCI study. Dement Geriatr Cogn Disord. 2010;30(5):403-410.
Reisberg, B., Ferris, S. H., de Leon, M. J., & Crook, T. Global Deterioration Scale (GDS). Psychopharmacol Bull. 1988;24(4), 661-663.


Fördjupad kognitiv screening inom primär- och specialistvård, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/155431