VIKTiga mammor - har en livstilssintervention för gravida med BMI>30 hälsoeffekter?
Project number : 203431
Created by: Karin Haby, 2015-04-23
Last revised by: Carin Sjöström-Greenwood, 2019-08-08
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished
2015-08-01
Rekrytering/datainsamling inte påbörjad
2019-06-30
Projektet slutfört

1. Översiktlig projektbeskrivning

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Övervikt och fetma är växande folkhälsoproblem. Kvinnor i barnafödande ålder är drabbade av detta välfärdstillstånd. Vid inskrivning på MVC har 25 % av alla gravida i Sverige BMI över 25, gränsen för övervikt. Ytterligare 13 % av de inskrivna kvinnorna har BMI>30 och definieras som feta. Högt BMI vid graviditet innebär ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning samt negativ påverkan på kvinnans och barnets hälsa.
Graviditeten är en pedagogiskt lämplig tid för livsstilsarbete. Mödrahälsovården i Göteborg har infört en livsstilssatsning för gravida med BMI>30 med motiverande samtal och information om mat och motion av barnmorska och dietist. Denna studie avser att utvärdera effekten av satsningen. Syftet är att undersöka om det går att begränsa viktuppgången under graviditeten för att minska komplikationer samt påverka kvinnans och barnets hälsa positivt. Vi vill även se om satsningen via den intensifierade rådgivningen kan leda till hälsosammare kost- och motionsvanor.

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Sammanfattning
Övervikt är ett växande folkhälsoproblem. Kvinnor i barnafödande ålder är drabbade av detta välfärdstillstånd. Vid inskrivning på MVC har 25 % av alla gravida i Sverige BMI över 25, gränsen för övervikt. Ytterligare 13 % av de inskrivna kvinnorna har BMI>30 och definieras som feta. Högt BMI vid graviditet innebär ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning samt negativ påverkan på kvinnans och barnets hälsa.
Graviditeten är en pedagogiskt lämplig tid för livsstilsarbete. Mödrahälsovården i Göteborg har infört en livsstilssatsning för gravida med BMI>30 med motiverande samtal och information om mat och motion av barnmorska och dietist. Denna studie avser att utvärdera effekten av satsningen. Syftet är att undersöka om det går att begränsa viktuppgången under graviditeten för att minska komplikationer samt påverka kvinnans och barnets hälsa positivt. Vi vill även se om satsningen via den intensifierade rådgivningen kan leda till hälsosammare kost- och motionsvanor.

Bakgrund
Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. 25% av alla kvinnor som skrivs in i mödrahälsovården har övervikt (BMI≥25), och ytterligare ca 13% har fetma (BMI≥30), dvs 38 % av alla gravida har BMI≥25 (1). Grunden till framtida övervikt och fetma hos kvinnan läggs ofta under graviditeten (2).
Hög vikt inför graviditet liksom viktökning under graviditeten utöver rekommendationerna innebär ökad risk för komplikationer för både mor och barn, som missfall, risk för dödfött barn eller att barnet dör inom det första levnadsåret (3), låga Apgar poäng eller förhöjd vikt vid födseln och framgent (4). Igångsättning och kejsarsnitt är också vanligare liksom risken att få graviditetsdiabetes, högt blodtryck, ländryggssmärta, blödning post partum och infektioner av olika slag (3,4,5,6). Gravida kvinnor med fetma vittnar också om att de ständigt blir påminda om sin kropp på grund av upplevt förödmjukande bemötande inom vården (7).
Övervikt/fetma är ett långsiktigt hälsoproblem med stor betydelse för folkhälsan och sjukvårds- liksom samhällsekonomin. Levnadsvanor är starkt kopplade till socioekonomi
och tenderar att nedärvas (8). Forskning runt metabol programmering visar att kostintaget under graviditet formar den intrauterina miljön och förutsättningarna för framtida metabola sjukdomar hos barnet (9).
Studier och metaanalyser angående livsstilsintervention under graviditet för att begränsa viktuppgång visar spretiga resultat och mer systematisk design och analys av resultat efterfrågas, samt att studierna bör baseras på kunskap från beteendevetenskapen (10).
Ett treårigt projekt med en standardiserad beteendeintervention i mödrahälsovården i Göteborg, utförd av barnmorskor och under ledning av dietist, syftade till att via livsstilsåtgärder rörande mat och med inslag av motiverande samtalsteknik, begränsa viktuppgången under graviditet för kvinnor med BMI≥30 samt öka hälsomedveten hos såväl kvinnor som medarbetare inom mödrahälsovården.

Syfte
Utvärdera effekten av en beteendeintervention med kost och fysisk aktivitet för kvinnor med BMI≥30 vad gäller viktökning under graviditet och vikt vid efterkontrollen, samt effekten på komplikationer (blodsocker, blodtryck), förlossningssätt, barnvikt, Apgarpoäng och mängd utförd fysisk aktivitet och intag av grönsaker, samt den upplevda effekten på hälsa, förmåga att påverka den egna hälsan och på tilltro till att lyckas genomföra livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet.
Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram
Primär hypotes: Man kan med mödrahälsovårdens livsstilssatsning - med motiverande samtal och systematisk rådgivning om kost och fysisk aktivitet samt tillgång till dietist - påverka livsstilsfaktorer så att mätbara effekter uppstår gällande viktuppgång under graviditet, BMI-utveckling mellan inskrivning och efterkontroll, komplikationsfrekvens (blodsocker, blodtryck), födelsevikt, födelsesätt och Apgarpoäng.
Sekundär hypotes: En intensiv rådgivningsinsats om mat och motion under graviditeten kan leda till ökat grönsaksintag och frekventare motionsvanor samt bättre upplevd hälsa, större tilltro till att påverka hälsan respektive till att lyckas med att genomföra livsstilsförändringar avseende kost och fysisk aktivitet - jämfört med en kontrollgrupp som inte erhåller samma insats.

Metod: Urval
Denna studie avser att använda allt material från livsstilsprojekt VIKTiga mammor som pågick 2011-2014 på MVC i Göteborg. I ett pilotprojekt har tidigare de 50 först inkluderade kvinnorna samt 50 registerkontroller utvärderats.
På MVC i Göteborg skrivs årligen ca 8000 gravida in. Gravida kvinnor med fetma på MVC i Väster, Centrum, Öster, Nordost (varav ca 700 med BMI≥30) tillfrågades om deltagande i livsstilsprojektet. Kvinnor som valde att delta gav sitt informerade samtycke. Kvinnor som avböjde följdes enligt Basprogrammet.
Att kvinnor med BMI≥30 valts ut för intervention beror på att mödrahälsovården erfarit att denna patientgrupp varit svår att nå och att motivera. Exklusionskriterier för deltagande var att kvinnan deltog i annan interventionsstudie eller gick på specialistmödrahälsovård. Alla gravida med BMI≥30 förväntades kunna delta, även de med svårighet att förstå svenska i tal och skrift, eftersom tolkning erbjöds.
Metod: Gruppindelning
En graviditet utan komplikationer följs inom Basprogrammet för mödrahälsovården i Göteborg och innefattar 9 besök samt efterkontroll. Rekrytering till livsstilsprojektet skedde vid inskrivning på MVC då kvinnan med BMI≥30 erbjöds skriftlig och muntlig information om den samordnade barnmorske-dietistinsatsen, vilken innebar en utökning av basprogrammet.

Gravida som uppsökte MVC på Hisingen (ca 1800 kvinnor/år varav 220 beräknas ha BMI>30) utgjorde kontrollgrupp, vilket innebar att de övervakades enligt Basprogrammet men svarade på enkätfrågor om livsstil. Kvinnor som valde att delta som kontroller gav sitt informerade samtycke. Hisingen anses vara representativt för Göteborg med liknande socioekonomisk sammansättning.

Metod: Intervention
Kvinnor som deltog i livsstilsprojektet fick tillgång till extra tid med ordinarie barnmorska för motiverande samtal och rådgivning om kost och fysisk aktivitet. Därutöver erbjöds kvinnan gruppbehandling hos dietist alternativt enskilt besök. Kvinnan fick via mödrahälsovården tillgång till stavar och stegräknare samt hade möjlighet att delta i bassäng- och gymträning i grupp. Hon fick FaR-recept(Fysisk aktivitet på Recept) och hänvisades aktivt till träningsanläggningar och hälsotek som anpassade sitt utbud av aktiviteter. Barnmorskan hade till sin hjälp ett antal pedagogiska för projektet konstruerade redskap för kartläggning och rådgivning. Tillsammans med kvinnan analyserades livsstilsfaktorer och man kom överens om nivån och innehållet i mat- och motionsråden. Därefter ägnades en en kort stund vid de ordinarie barnmorskebeöken under resterande graviditet samt vid efterkontrollen åt att följa upp kost och fysisk aktivitet. Hos dietisten genomförde kvinnan en kostregistrering och en situations/beteendeanalys vilka hon hade möjlighet att ta upp till diskussion i gruppen. Dietisten gick igenom energi- och näringsbehov under graviditeten samt tankar och känslor om mat, och kvinnorna fick tips och råd runt vardagsmat och olika ämnen som t ex matglädje diskuterades. Enkätfrågor besvarades av kvinnan vid inklusion och vid efterkontroll. Frågan som speglar upplevd hälsa är hämtad från mödrahälsovårdsjournalen/nationella mödrahälsovårdsregistret och frågorna som speglar motionsfrekvens och frekvens av grönsaksintag är hämtade från Folkhälsoinstitutets Hälsa på lika villkor. Frågorna om tilltro till att kunna påverka sin hälsa repsektive till att kunna genomföra livsstilsförändringar är baserade på teorier om utvärdering av hälsofrämjande insatser (11). Kvinnorna i kontrollgruppen svarade på samma enkätfrågor.

Metod: Datainsamling
Vid barnmorskebesöken antecknade barnmorskan och kvinnan i en loggbok kvinnans vikt och vilka aktiviteter kvinnan deltagit i och till vilken grad. Här fanns också de enkätfrågor kvinnan svarade på om hälsa, mat och motion. Kontrollgruppen fyllde i separat blad med de 5 enkätfrågorna före och efter graviditet.
De data för interventions- och kontrollgruppen som samlades in från den sammanhållna mödrahälsovårds- och förlossningsjournalen Obstetrix var: vikt, BMI vid inskrivning och efterkontroll, barnvikt vid förlossning, blodtryck och blodsocker (kvinnans), förlossningssätt, apgarpoäng, konplikationer som missfall, för tidig födsel och intrauterin död samt antal barnmorskebesök.

Metod: Databearbetning
Insamlad data skickades efter avslutad efterkontroll av ordinarie barnmorska till projektledaren och denna data samt variabler från mödrahälsovårsjournalen matas in i en databas (excel) för beräkningar i statistikprogram (SPSS).
Jämförelse av vikt och andra kontinuerliga variabler kommer att göras med student t-test. Frågeformulären kommer att bearbetas med icke-parametrisk statistisk metod, t ex Chi 2 test. Genom regressionsanalys kommer resultatet att utvärderas för samverkande faktorer såsom annat språk än svenska och tolkanvändning.

Förväntat resultat / Klinisk betydelse
Pilotstudien på de 50 första kvinnorna och 50 matchade kontroller gav en preliminär bedömning att den deltagande kvinnan lyckats med livsstilsförändringar då hon gick upp mindre i vikt (3,9 kg) och hade lägre BMI på efterkontrollen än kontrollkvinnan. Fler kontrollkvinnor (36 %) jämfört med kontrollgruppen (16 %) klarade också rekommenderad viktuppgång (<7 kg), vilken anses medföra riskreduktion för kvinnan och barnet (12,13).
Den fulla studien med 230 interventionskvinnor och 58 äkta kontroller kommer komplettera fynden från piloten vad gäller vikt och andra parametrar och kommer att ge en anvisning huruvida kvinnan ändrat grönsaksintag och motionsvanor, liksom om hon fått en upplevelse av förbättrad hälsa. Om denna studie visar att livsstilsprojektet kan uppnå förväntad effekt kan sannolikt även det väntade barnet få framtida hälsovinster tack vare en mer gynnsam miljö under fostertiden, och mödrahälsovården får kunskap om hur livsstilsarbetet med gravida med högt BMI fungerat.

Typ av projekt

Utvecklingsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Hälso- och sjukvårdsundersökningar (Health Care Surveys)
checked Prospektiva studier (Prospective Studies)
checked Fall-kontrollstudier (Case-Control Studies)
checked Programutveckling (Program Development)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Pregnancy
The status during which female mammals carry their developing young (EMBRYOS or FETUSES) in utero before birth, beginning from FERTILIZATION to BIRTH.
Overweight
A status with BODY WEIGHT that is above certain standard of acceptable or desirable weight. In the scale of BODY MASS INDEX, overweight is defined as having a BMI of 25.0-29.9 kg/m2. Overweight may or may not be due to increases in body fat (ADIPOSE TISSUE), hence overweight does not equal "over fat".
Weight Gain
Increase in BODY WEIGHT over existing weight.
Life Style
Typical way of life or manner of living characteristic of an individual or group. (From APA, Thesaurus of Psychological Index Terms, 8th ed)

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Regionhälsan - För vårdgivare - FoU primärvård - Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Supervisor

Åsa Premberg
FoU-ledare, Universitetslektor, Barnmorska, Sahlgrenska akademin, Närhälsan FoU-centrum Göteborg och Södra Bohuslän
Ragnar Hanås
Överläkare, NU-sjukvården Uddevalla sjukhus
Hanna Gyllensten
Leg apotekare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

3. Processen och projektets redovisning

Publikationer från detta projekt

Länk till webbplats / webbsida

http://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2015.03.014

VIKTiga mammor - har en livstilssintervention för gravida med BMI>30 hälsoeffekter?, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://www.researchweb.org/is/html/vgr/project/203431